Jämlikhet i hälsa att leva inte bara överleva Dagens input är hälsoperspektivet.   Dagens timma är tänkt att dels ge en enkel genomgång av vad vi kan påverka med livsstilen och därefter samtal i smågrupper för att diskutera och ta fram förslag på vad vi kan göra för stödja personer med funktionsnedsättningar att ta hand om sin hälsa dels på individnivå och dels på gruppnivå.

Personer med funktionsnedsättning Rätten till hälsa handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, utan också om att i förhållande till övriga befolkningen ha jämlika möjligheter till god hälsa En lägre andel personer med funktionsnedsättning 59% (87%) säger att de skattar sin hälsa som bra(SCB). En lägre andel kvinnor med funktionsnedsättning ca 10 % skattar sin hälsa som bra i jämförelse med män med funktionsnedsättning(SCB).  Uppföljningar 2017 och 2018 av funktionshinderpolitiken som MDF och Socialstyrelsen gjort visar att personer med funktionsnedsättning inte alltid får samma somatiska vård som andra patienter. Socialstyrelsens mätning visar att personer med insatser enligt LSS löper dubbelt så stor risk att dö i bröstcancer än andra bröstcancerpatienter. Folkhälsomyndighetens slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för en strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011-2016 visar på samma skillnader. Rapporten visar på att även levnadsvanorna skiljer sig åt för personer som har respektive inte har en funktionsnedsättning. Stillasittande fritid, övervikt, rökning, lägre konsumtion av frukt och grönt är vanligare bland personer med funktionsnedsättning. I frågorna som går ut till kommunerna om folkhälsoarbetet visar resultatet från 2015 års enkät att ca hälften av kommunerna inkluderar personer med funktionsnedsättning i det ordinarie folkhälsoarbetet. Så även om det skett positiva trender visar resultaten allt jämnt på brister i jämlikhet. Andel personer över 16 år enligt SCB: undersökning av levnadsförhållande. 87 procent av övriga befolkningen att jämföra med 59% av personer med funktionsnedsättning. Främja socialt deltagande och inflytande Tillgång till vård med kompetens

Personer med psykisk funktionsnedsättning Bland personer med psykisk funktionsnedsättning skattar 29 procent att de har en dålig hälsa jämfört med cirka en procent bland de som inte har en funktionsnedsättning (SCB) Flera röster i studien framhåller betydelsen av god hälsa och fungerande vård för möjligheten att känna sig demokratiskt delaktig. Tillgång till bra vård, inkludering i den egna vården och att bli sedd och tagen på allvar är viktiga faktorer för att känna sig delaktig i sin egen situation och i förlängningen i samhället (ULF/SILC 2014-2015, SCB)

Nationella folkhälsoenkäten; unga 16-24 år 2006-2008 område Personer med funktionsnedsättning Personer utan funktionsnedsättning Fysisk aktivitet 30 min/dag K 56% M 73% K 71% M 78% Stillasittande fritid K 19% M13% K 10% M11% Bra hälsa K60% M80% K82% M89% Besvär av ängslan, oro, ångest K 61% M34% K 44% M24%

Personer med funktionsnedsättning Undersökningspanelen Rivkraft (Myndigheten för delaktighet) svarade på frågor om den upplevda hälsan, om man motionerar och om man kan göra det i den utsträckning som man själv önskar. Totalt svarade 2108 personer under perioden 24 mars till 18 april 2017. En tredjedel av paneldeltagarna motionerar inte alls eller mer sällan än en gång i veckan.

Faktorer som påverkar livslängden Genetikens betydelse ca 25% Livsstilens betydelse ca 75%

Immunförsvaret skadas Kärl och organ skadas Osund livsstil Fria radikaler ökar Immunförsvaret skadas Kärl och organ skadas Källa: Bertil Marklund; 10 tips Må bättre och lev10 år längre Inflammation uppstår Vad är det då som påverkar vår livslängd? Rökning, för lite motion, fel kost, stress, alkohol annat missbruk etc. Risken ökar för bl.a. Demens, Diabetes, Hjärtinfarkt, Stroke, Infektioner, KOL, Cancer etc.

Värsta producenten av fria radikaler är rökning Kroppen har utvecklat ett skydd mot fria radikaler – antioxidanter Behöver tillföras via maten Kroppen kan framställa antioxidanter men produktionen minskar redan i 25 års åldern. Därför behöver vi tillföra det via mat och dryck.

Kostens betydelse Antioxidanter – främsta källan frukt och grönt tänk en färgpalett Omega 3 och 6 i rätt proportioner Mat med lågt GI Fibrer och probiotika som är nyttobakterier ( lakto, acidofilus och bifidobakterier) Försök begränsa charkprodukter och rött kött

Fysisk aktivitet Vardagsmotion vuxna 30 minuter/dag minst 150 minuter/vecka Intensiteten minst måttlig ex raska promenader samt 20-30 minuter 3 gånger/vecka med hög intensitet Alternativt vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter/vecka ex löpning Muskelstärkande aktivitet minst 2 gånger/vecka Äldre, dvs vuxna över 65 år bör även träna balans Påverkare hela kroppen, hjärtat, blodkärl, immunsystem, muskler, benstomme psykiska hälsan. Behöver äta bra kost för att kunna bygga upp sin kropp. Vad händer, celler repareras, nya kärl bildas som ger ökad cirkulation, hjärt-lungkapaciteten ökar och stresshormoner minskar leder till minskad inflammation och stärkt immunförsvar. Regelbunden fys kan förlänga livet med ca 8 år. På kromosomernas ända sitter telomerer som påverkar hur vi åldras. Sitter vi still förkortas de innebär ett kortare liv.

Fysisk aktivitet Vardagsmotion och barn och ungdomar 6-17 år utevistelse Rekommenderas 60 minuter/dag Gå/cykla , spontan lek, idrott och motion Måttlig till hög intensitet Hög intensitet minst tre gånger/vecka Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter minst tre gånger /vecka

Personer som pga. sjukdom, funktionshinder etc Personer som pga. sjukdom, funktionshinder etc. inte kan nå upp till rekommendationerna var så aktiv som du kan Allt är bättre än inget Om behov finns ta hjälp av proffsen

Sitt inte mer än 30-45 minuter i sträck En fara är sittsjukan Sitt inte mer än 30-45 minuter i sträck Räcker med några minuters bensträckare På kromosomernas ända sitter telomerer som påverkar hur vi åldras. Sitter vi still förkortas de innebär ett kortare liv. Det

Fria radikaler och inflammationen i kroppen ökar Stress När stresshormonerna adrenalin och kortisol frigörs ökar blodtryck, blodfetter, blodsocker stiger Fria radikaler och inflammationen i kroppen ökar

Motgifter Sömn, motion, mindfullness, ta kontroll, ”good enough”, stäng av och var snäll mot dig själv

En del läkemedel ger metabola effekter ex antipsykosläkemedel Vikt kontra bukfetma Fettcellerna i buken påverkas av stress, fettsyror utsöndras i blodet som ger organskador. Insulinet fungerar sämre vid bukfetma ger ökad risk för högt blodtryck, diabetes etc. En del läkemedel ger metabola effekter ex antipsykosläkemedel

80 till 88 cm hälsorisk finns Bukomfång Under 80 cm hälsosamt 80 till 88 cm hälsorisk finns Under 94 cm hälsosamt 94 till 101 hälsorisk finns Bukhöjd Sikta på ett BMI under 25 men muskler väger mer Under 20 cm Under 22 cm

Munhälsa Ständig inflammation i tandköttet kan sprida bakterier i blodbanan och ge inflammation på fler ställen i kroppen En del läkemedel ger muntorrhet som biverkan exempel SSRI( medel mot depression)

Evidensbaserat kunskapsstöd på uppdrag av FYSS –fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling www.fyss.se Evidensbaserat kunskapsstöd på uppdrag av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet(YFA) Svenska läkarsällskapets sektioner och Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin. Ett hundratal experter från Sverige och Norge har skrivit boken 53 kapitel av dessa finns 33 fritt tillgängliga på www.fyss.se.En evidensbaserad handbok som ger en bred bakgrund till ämnet fysisk aktivitet och avhandlar utvärdering av fysiks aktivitet, rek för olika grupper samt fysisk aktivitet vid stress och infektioner.

Depression; ett exempel ur FYSS Personer med depression bör rekommenderas aerob ( konditionsträning) eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom, måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++), och förbättra livskvalitet, begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++). Vid lindrig eller måttlig depression reducerar fysisk aktivitet depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). I FYSS 2017, del 2, används GRADE:s fyrgradiga skala för att uttrycka evidensstyrkan för de rekommendationer som ges. I texten skrivs evidensstyrkan med ”+” – tecken enligt nedan: Starkt vetenskapligt underlag (++++) Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) Begränsat vetenskapligt underlag (++) Otillräckligt vetenskapligt underlag (+) Källa: FYSS.se

Källor Bertil Marklund; 10 tips Må bättre och lev10 år längre Folkhälsomyndigheten www.folkhalsomyndigheten.se Myndigheten för delaktighet, 2018; Uppföljning av funktionshinderpolitiken 2017 www.mdf.se Socialstyrelsen, 2018; Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning - Lägesrapport Socialstyrelsen, 2016; Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderpolitiska strategin - Slutrapport FYSS www.fyss.se

Vad kan vi göra för att stödja individen och hur följer vi upp det Förslag på individnivå? Förslag på gruppnivå?

Förslag Kost information Gymnastik varje dag två gånger per dag Gym anpassat Biljetter grattis aktiviteter ex Friskis Svettis Simmar en gång i veckan Appar i telefonen Daglig promenad Mindfullnes Samtal om kost, motion

Förslag fortsättning Motivation Finna det som är roligt Lagsporter Ta det i steg