Föreläsning 3 – Extrinsiska Halvledare

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Syror, baser och indikatorer
Advertisements

Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Atomen Trådkurs 7.
Ämnens olika faser.
William Sandqvist Optokomponenter Alla halvledarkomponenter har optiska egenskaper och detta utnyttjas numera i en rad viktiga komponenter.
Repetition.
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet?
IH1611 Halvledarkomponenter VT 2013, period 4 Gunnar Malm
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II
Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar –6 Fälteffekttransistorer.
Periodiska systemet Se länk.
Nya Glasögon Utbildning av yrkeslärare i hållbart byggande och energieffektivisering.
Induktionsspis En induktionsspis fungerar helt annorlunda än andra värmekällor. På en sådan spis är det nämligen bara grytan eller stekpannan som blir.
Vad är du för typ av person? (Skriv vid raderna i dina papper)
Neuronens anatomi. Neuronens produktion Mitokondrierna är neuronens kraftverk. De omvandlar socker och syre till energi. DNA innesluts av cellkärnans.
Elektricitet Ordet elektricitet härstammar från grekiska ordet elektron som betyder bärnsten. När man gnider bärnsten så kan den dra(attrahera) till sig.
Varför är vi inte smartare energianvändare? Lena Neij, IIIEE Lunds Universitet 1.
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II Föreläsning 5, Komponentfysik 2016 Fälteffekt Fälteffekt Tröskelspänning Tröskelspänning Beräkning av.
Induktion Vad är induktionsström? Vad påverkar hur stor strömmen blir?
Elektrolys Elektrokemi 2 Höstens sista kemiföreläsning.
MÅL 2015 Vinna serien. Punkter för att nå vårt MÅL Ge järnet på träning Gör maximal insats i alla övningar och spelmoment på träningen. Använd samma energi,
Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –4 Excitation av halvledare Optisk absorption och excitation Luminiscens Rekombination Diffusion av laddningsbärare.
Benjamin Franklin upptäckte att åska är elektricitet.
Övning Verkstad Mätning med skjutmått Skjutmått är ett mätdon, som vanligen används för mätning av små längder, 0–200 millimeter, men inom industrin finns.
Klimat och miljö.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Styrkeområden inom SIO Grafen
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Introduktion till halvledarteknik
Kurvor, derivator och integraler
Föreläsning 4– (MOS)-Fälteffekttransistor I
Mekanik och elektronik
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Introduktion till halvledarteknik
Introduktion till halvledarteknik
Joner Li+ F-.
Hållbara energilösningar
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
smslån utan kreditprövning
Alsike IF - Presentationsmall
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Elektricitet ELEKTRICITET.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Ellära och magnetism.
Föreläsning 1, Komponentfysik 2014
Föreläsning 9 – Bipolära Transistorer II
Elkunskap 2000 kap 8 Ledare och isolatorer
Så styrs Sverige.
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
LIGHT ECO Energieffektiv styrenhet för belysning
Föreläsning 11 – Fälteffekttransistor II
Föreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 4 – pn-övergången
Föreläsning 12 – Fälteffekttransistor II
Föreläsning 13 – Fälteffekttransistor III
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Föreläsning 4 – pn-övergången
Föreläsning 8 – Bipolära Transistorer I
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader Brännpunkt Konsekvenser för staden
Digitala CMOS-grindar
Bråk Kapitel 1.
Målformulering att sätta upp mål
Föreläsning 13 – Fälteffekttransistor III
Föreläsning 7 – pn-övergången III
Supportstuga: Medarbetarkopplingar
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Föreläsning 3 – Extrinsiska Halvledare Energiband Driftström Dopning Extrinsisk halvledare Effekt av temperatur Fermi-nivån 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer Minnen: Flash, DRAM Optokomponenter MOSFET: strömmar pn-övergång: strömmar och kapacitanser MOSFET: laddningar pn-övergång: Inbyggd spänning och rymdladdningsområde Dopning: n-och p-typ material Laddningsbärare: Elektroner, hål och ferminivåer Halvledarfysik: bandstruktur och bandgap Ellära: elektriska fält, potentialer och strömmar 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Energiband – Potential – Elektriska Fält Relation mellan elektrisk potential och potentiell energi: e Ec Ev ++++++ - - - - - - -eU(x) z U(x) x 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Energiband – kinetisk och potentiell energi Ledningsband Potentiell Energi Epot Ekin Ec Energi (eV) Eg Bandgap Epot Ev Ekin Valensband x 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Driftström i en halvledare – ohms lag Hålströmtäthet (A/m2) Elektronströmtäthet (A/m2) Strömtäthet (A/m2) n: elektronkoncentration (m-3) µn: elektronmobilitet (m2/Vs) p: hålkoncentration (m-3) µp: hålmobilitet (m2/Vs) +U EC Både elektroner och hål bidrager till konduktiviteten! EV 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Halvledare - laddningar Hur styr vi n/p? n/p - oberoende av temperatur? N-typ halvledare: n >> p P-Typ halvledare: p >> n 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Intrinsisk / Extrinsisk halvledare Vi vill sätta en viss bestämd n eller p Helst oberoende av temperatur Görs genom dopning Halvledaren har sedan n >> p : kallas N-typ p >> n: kallas P-typ Intrinsisk (helt ren) halvledare: n=p=ni Sätter den lägsta (teoretiska) laddningskoncentrationen Termistor. R(T) 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Dopning med donatoratomer: n-typ Ec +1 Ev x C Si Ge N P As B Al Ga In Sb Sn IV V III P – atom 5 valenselektroner Extra elektron till ledningsbandet (rörlig) Joniserad atom – positivt laddad (sitter fast) 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Dopning med acceptoratomer – p-typ -1 Ec -1 Ev x C Si Ge N P As B Al Ga In Sb Sn IV V III Al – atom 3 valenselektroner En extra elektron – negativt laddad atom Extra hål till valensbandet (rörlig) Joniserad atom – negativt laddad (sitter fast) 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Beteckningar dopning: ND: antal donator-atomer (m-3) Varje donatoratom skapar en fri elektron (n) Lämnar en fast positivt laddad jon (ND+) NA: antal acceptor-atomer (m-3) Varje acceptor-atom skapar ett fritt hål (p) Lämnar en negativt fast laddad jon (NA-) Dopar man samtidigt med NA och ND: effektiv dopning Neff=|ND-NA| 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Föreläsning 3, Komponentfysik 2014 1 minuts övning As Ga P Vilken typ av material blir de olika områderna? N-typ eller P-typ? Intrinsiskt Si Si dopat med As Si dopat med Ga Si dopat med P C Si Ge N P As B Al Ga In Sb Sn IV V III 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Majoritet/minoritetsladdningsbärare I termisk jämvikt: Fler elektroner – färre hål Fler hål – färre elektroner Massverkans lag: P-typ: Fler elektroner är hål N-typ: Fler elektroner är hål Jämvikt Majoritetsladdnings-bärare Minoritetsladdnings-bärare 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Antal fria elektroner / hål ND: antal donator-atomer (m-3) NA: antal donator-atomer (m-3) Om ND >> ni (10x eller mer) Majoritet: nno=ND Minoritet: pno=ni2/ND << nn0 Om NA >> ni (10x eller mer) ppo=NA npo=ni2/NA << pp0 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

n=p=ni nn0>>pn0 pp0>>np0 P-typ Extrinsisk Halvledare N-typ Intrinsisk halvledare n=p=ni Ändras med temperaturen Extrinsisk Halvledare N-typ nn0>>pn0 Extrinsisk Halvledare P-typ pp0>>np0 EC EC EC EF EF EF EV EV EV 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Extrinsisk halvledare: N-typ material Fria laddningsbärare n-typ material: nn0=ND+pn0 nn0∙pn0=ni2 Elektroner Ec Eg Joniserade donator-atomer Positivt laddade! Ev Hål y Elektron – negativt laddad Hål– positivt laddad Donatoratom – positivt laddad x 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Temperaturberoende av n,p Nd=1020 m-3 nn0 nn0 ND Nd=1020 m-3 ni ni pp0 pp0 Ökande temperatur En komponent fungerar bara som tänkt så länge ND >> ni Ger begränsning för den högsta operationstemperaturen! 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

2 minuter övning – Kryogeniska temperaturer Hur borde nn0 ändras då T0K? ? nn0 (m-3) Temperatur (K) T=0K T=200K T=600K 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Högtemperaturelektronik – svårt med Si Kisel – ni begränsar maximala T ~ 300°C Större bandgap – högre möjlig temperatur! Material med högre bandgap SiC – 2.86 eV GaN – 3.4 eV Diamant – 5.5 eV Dyrare, Svårare Högre T 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Halvledare - laddningar Hur styr vi n/p? n/p - oberoende av temperatur? N-typ halvledare: n >> p P-Typ halvledare: p >> n 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Ferminivå för en extrinsisk halvledare n-typ: ND >> ni p-typ: NA >> ni E E E n-typ p-typ n-typ Ec Ec Ec EF Ev Ev Ev x x x 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Drift+Diffusion = gradient av EF 𝐼 𝑛 =𝐴 𝜇 𝑛 𝑒𝑛 𝑥 𝜀 𝑥 +𝑘𝑇 𝑑𝑛 𝑥 𝑑𝑥 =𝐴 𝜇 𝑛 𝑛 𝑥 𝑑 𝐸 𝐹 𝑥 𝑑𝑥 𝜀 𝑥 = 1 𝑒 𝑑 𝐸 𝑐 𝑥 𝑑𝑥 𝑑 𝐸 𝐹 𝑑𝑥 =0 Jämvikt – In=0 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Fermi-nivå vid termisk jämvikt Termisk jämvikt: Inga pålagda spänningar Ingen belysning Konstant temperatur EF konstant! N-typ P-typ N-typ E x Olika dopningar – de olika segmenten måste få olika potentiell energi! 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014

Sammanfattning : nya beteckningar µp – hålmobilitet (m2/Vs) nn0: konc. fria elektroner i ett n-typ material (m-3) pn0: konc. fria hål i ett n-typ material (m-3) pp0: konc. fria hål i ett p-typ material (m-3) np0: konc. fria elektroner i ett p-typ material (m-3) ND: konc. donator-atomer (m-3) NA: konc. acceptor-atomer (m-3) 2019-01-18 Föreläsning 3, Komponentfysik 2014