13 november 2014, Sydöstra sjukvårdsregionen VIP i vården? - Om utmaningar i vården för personer med kronisk sjukdom 13 november 2014, Sydöstra sjukvårdsregionen

Vårdanalys har gjort en omfattande nulägesanalys av vården och omsorgen för personer med kronisk sjukdom Syftet är att få en tydligare förståelse för några av de utmaningar som hälso- och sjukvården behöver hantera för att möta behoven hos målgruppen. Våra frågeställningar Hur vanlig är kronisk sjukdom, och vilka kroniska sjukdomar är vanligast förekommande? Hur vanlig är multisjuklighet? Hur stor andel av sjukvård, läkemedelsanvändning och sjukskrivning kan relateras till kronisk sjukdom? Hur ser sjukvårdskonsumtionen ut för olika grupper av personer med kronisk sjukdom? Hur upplever personer med kronisk sjukdom sina kontakter med vården? Vilka strategiska förbättringsmöjligheter finns inom vården av personer med kronisk sjukdom? Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Sammanfattande resultat och slutsatser Vald definition av kronisk sjukdom ger en mer fullständig bild av förekomsten av kroniska sjukdomar Många personer har kroniska sjukdomar och ett stort antal aktörer är involverade i deras vård och omsorg Vården av personer med kronisk sjukdom är inte tillräckligt patientcentrerad Vården av vissa grupper har särskilt stora utmaningar Kunskapsstödet försvåras av brister i datatillgång och riktlinjer Det krävs åtgärder på både regional och nationell nivå för att skapa en mer patientcentrerad vård Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Sammanfattande resultat och slutsatser Vald definition av kronisk sjukdom ger en mer fullständig bild av förekomsten av kroniska sjukdomar Många personer har kroniska sjukdomar och ett stort antal aktörer är involverade i deras vård och omsorg Vården av personer med kronisk sjukdom är inte tillräckligt patientcentrerad Vården av vissa grupper har särskilt stora utmaningar Kunskapsstödet försvåras av brister i datatillgång och riktlinjer Det krävs åtgärder på både regional och nationell nivå för att skapa en mer patientcentrerad vård Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Ingen vedertagen definiton av kronisk sjukdom – icke-smittsam sjukdom används ofta synonymt med kronisk sjukdom Exempel: HIV Hepatit TBC Exempel: Hjärtsjukdom Lungsjukdom Diabetes Vissa typer av cancer Kronisk Exempel: Lunginflammation Förkylning Exempel: Akut ryggskott Ungdomsacne Vissa typer av cancer Ej kronisk Smittsam Icke-smittsam Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Sammanfattande resultat och slutsatser Vald definition av kronisk sjukdom ger en mer fullständig bild av förekomsten av kroniska sjukdomar Många personer har kroniska sjukdomar och ett stort antal aktörer är involverade i deras vård och omsorg Vården av personer med kronisk sjukdom är inte tillräckligt patientcentrerad Vården av vissa grupper har särskilt stora utmaningar Kunskapsstödet försvåras av brister i datatillgång och riktlinjer Det krävs åtgärder på både regional och nationell nivå för att skapa en mer patientcentrerad vård Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Närmare halva befolkningen lever med kroniska sjukdomar Andel av befolkning Procent Ingen vårdkontakt 2011 26% Minst en kronisk diagnos 44% 30% Ingen kronisk diagnos Not: Gruppen personer med kronisk sjukdom inkluderar personer som fått kronisk diagnos under perioden 2009-2011 och som gjort minst ett fysiskt besök i sjukvården under 2011. Personer som inte haft någon fysisk vårdkontakt under 2011 antas inte ha kronisk sjukdom Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Kärlsjukdomar är vanligast förekommande sjukdomsgrupp Andel av befolkning Procent Högt blodtryck* 14 Sjukdomar i rörelseapparaten 14 Ögon- och öronsjukdomar 11 Metabola sjukdomar 10 Hjärtsjukdomar 7 Psykisk sjukdom 5 Lungsjukdom 5 Utmattnings-/smärtsyndrom 4 Mag-tarmsjukdomar 4 Cancer 4 Neurologiska sjukdomar 3 Fetma 2 Cerebrovaskulär sjukdom 2 Beroende 1 Medfödda missbildningar 1 Demens 1 Njursvikt 0,7 Infektioner 0,4 Blodsjukdomar 0,3 Kardiovaskulära sjukdomar** * Inkluderar förutom högt blodtryck även övriga kärlsjukdomar, exklusive kranskärl och hjärnans kärl´. Högt blodtryck utgör den övervägande delen av patienter i sjukdomsgruppen ”Högt blodtryck” ** Inkluderar personer med hjärtsjukdomar, högt blodtryck/kärlsjukdomar och cerebrovaskulär sjukdom Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Personer med kroniska sjukdomar står för en majoritet av sjukvårdskostnaden Andel av totala sjukvårdskostnader 2011 Procent Andel av befolkningen 2011 Procent Kostnad / person 2011* Tusentals kronor diagnos* 18 7 ≥1 kronisk diagnos 82 39 Totalt 100 21 . Not: Kostnader redovisas enligt KPP och inkluderar samtliga sjukvårdskostnader, exklusive läkemedel. * Inkluderar endast personer som haft vårdkontakt år 2011, vilket innebär en överskattning av vårdkonsumtionen per person utan kronisk sjukdom Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Stor variation i förekomst och sjukvårdskostnad per person mellan olika sjukdomar Andel av befolkning Procent Icke-reumatiska sjukdomar i rörelseapparaten Högt blodtryck Diabetes Annan kronisk diagnos Ögonsjukdom Cancer Utmattning/smärtsyndrom Astma Övrig psykisk diagnos Ischemisk hjärtsjukdom Beroendesjukdom Reumatisk sjukdom Arytmi Inflammatorisk tarmsjukdom Sjd i övr kärl Stroke Allergi Missbildning Övrig neurologisk sjd Hjärtsvikt Öronsjukdom Övrig metabol sjukdom Depression Övrig lungsjukdom Övrig hjärtsjukdom Hudsjukdom Fetma KOL Utvecklingsstörning Infektion Epilepsi Personlighetsstörning Schizofreni Huvudvärk Demens Parkinson/MS/degenerativ sjd Leversjukdom Bensår Övrig magtarm-sjd Bipolär sjd Njursvikt Övrig blodsjukdom Faktorbrist Kostnad per person Kronor 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 110 000 120 000 190 000 200 000 Not: Uppgifterna om förekomst i diagrammet bygger på statistik från det landsting där förekomsten är lägre på grund av att kostnadsuppgifterna i detta landsting är mer tillförlitliga. Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Var fjärde invånare har mer än en kronisk sjukdom Fördelning av populationen efter antal kroniska diagnoser Procent Ingen vårdkontakt 26 Ingen kronisk diagnos 29 1 kronisk diagnos 19 2 kroniska diagnoser 10 3 kroniska diagnoser 7 ~25 % av befolkningen 4 kroniska diagnoser 4 5 kroniska diagnoser 2 >5 kroniska diagnoser 2 Total 100 Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Personer med flera kroniska diagnoser står för hälften av de totala sjukvårdskostnaderna Personer med flera diagnoser står för stor andel av totala sjukvårdskostnader… …och den genomsnittliga vårdkostnaden per person ökar med antal diagnoser Andel av totala vårdkostnader fördelat på antal diagnoser per person Procent Kostnad per person* fördelat på antal diagnoser per person Tusentals kronor 18% 7 1 31% 1 25 2 23% 2 45 3 15% 3 67 ~50% av totala kostnader 4 8% 4 97 5 3% 5 124 >5 2% >5 162 Total 100% * Sjukvårdskostnad per person för de personer som haft vårdkontakt under studieåret. Det innebär att denna kostnad är högre än för befolkningen i stort. Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

En liten del av personer med kroniska sjukdomar står för en betydande del av sjukvårdskostnaderna Andel av totala sjukvårdkostnader för personer med kronisk sjukdom Procent Totala sjukvårdskostnader för personer med kroniska sjukdomar 10% av personer med kroniska sjukdomar 56% av totala sjukvårdskostnader för personer med kroniska sjukdomar 1% av personer med kroniska sjukdomar 18% av totala sjukvårdskostnader för personer med kroniska sjukdomar Andel av personer med kronisk sjukdom Procent 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Även om primärvården svarar för en stor del av sjukvården är flera olika aktörer involverade Drygt hälften av alla läkarbesök för personer med kronisk sjukdom under ett år görs i primärvården Cirka två tredjedelar har kontakter med både primärvård och specialistvård under ett år Cirka en tredjedel av de med kronisk sjukdom träffar läkare på två eller fler specialistkliniker under ett år Vart tionde läkarbesök av personer med kronisk sjukdom under ett år görs på akutmottagning Var femte person med kronisk sjukdom vårdas i slutenvården under ett år Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

De 1% med högst vårdkonsumtion besöker minst 6 kliniker per år Besökta kliniker * per person, 2011 Antal 1 diagnos 2 diagnoser >2 diagnoser 1% med högst vårdkonsumtion av personer med kronisk diagnos Samtliga personer med kronisk diagnos Inklusive vårdcentraler Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Psykisk sjukdom står för nästan hälften av sjuk- och aktivitetsersättningen Utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning Miljoner kronor (Procent) 100 procent = 35 miljarder kronor Utbetalning av sjukpenning för kroniska sjukdomar Miljoner kronor (Procent) 100 procent = 8,4 miljarder kronor Psykisk sjukdom  15 642   (45%) Sjukdomar i rörelseapparaten 2 378 (28%) Sjukdomar i rörelseapparaten  6 345   (18%) Psykisk sjukdom 2 041 (24%) Utmattnings- och smärtsyndrom  4 680   (13%) Cancer 1 285 (15%) Neurologiska sjd  2 594   (7%) Kardiovaskulär sjd 884 (11%) Kardivaskulära sjd  2 086   (6%) Utmattnings- och smärtsyndrom 680 (8%) Metabola sjukdomar  664   (2%) Neurologiska sjd 340 (4%) Cancer  548   (2%) Mag-tarmsjukdomar 169 (2%) Lungsjukdomar  477   (1%) Metabola sjd 149 (2%) Ögon- och öronsjukdomar  375   (1%) Njursvikt 78 (1%) Beroende  374   (1%) Ögon & öron 76 (1%) Mag- och tarmsjukdomar  334   (1%) Lungsjukdomar 76 (1%) Övriga kroniska sjukdomar  227   (1%) Övriga kroniska sjukdomar 74 (1%) Demens  199   (1%) Riskfaktorer 56 (1%) Riskfaktorer  90   (0%) Beroende 43 (1%) Blodsjukdomar  78   (0%) Demens 21 (0%) Njursvikt  71   (0%) Infektion 18 (0%) Källa: Försäkringskassan, år 2012 Infektioner  62   (0%) Blodsjukdom 17 (0%) Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Betydelsen av att se till helheten Andel av befolkning Procent Icke-reumatiska sjukdomar i rörelseapparaten Högt blodtryck Diabetes Annan kronisk diagnos Ögonsjukdom Cancer Utmattning/smärtsyndrom Astma Övrig psykisk diagnos Ischemisk hjärtsjukdom Beroendesjukdom Reumatisk sjukdom Arytmi Inflammatorisk tarmsjukdom Missbildning Sjd i övr kärl Stroke Allergi Övrig neurologisk sjd Hjärtsvikt Öronsjukdom Övrig metabol sjukdom Depression Övrig hjärtsjukdom Hudsjukdom Fetma KOL Övrig lungsjukdom Utvecklingsstörning Infektion Epilepsi Personlighetsstörning Schizofreni Huvudvärk Demens Parkinson/MS/degenerativ sjd Leversjukdom Bensår Övrig magtarm-sjd Bipolär sjd Njursvikt Övrig blodsjukdom Faktorbrist Kostnad per person Kronor 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 110 000 120 000 190 000 200 000 Not: Uppgifterna om förekomst i diagrammet bygger på statistik från det landsting där förekomsten är lägre på grund av att kostnadsuppgifterna i detta landsting är mer tillförlitliga. Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Sammanfattande resultat och slutsatser Vald definition av kronisk sjukdom ger en mer fullständig bild av förekomsten av kroniska sjukdomar Många personer har kroniska sjukdomar och ett stort antal aktörer är involverade i deras vård och omsorg Vården av personer med kronisk sjukdom är inte tillräckligt patientcentrerad Sjukvårdsinsatser för personer med kronisk sjukdom, särskilt multisjuka, samordnas inte tillräckligt Patientens egen kraft och förmåga används inte tillräckligt Vården av kronisk sjukdom är inte tillräckligt proaktiv, och lägger för lite fokus på att förebygga försämring och akutvård Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Enligt patienterna själva brister vården när det gäller samordning av vårdinsatser Av personer med kronisk sjukdom upplever: ca 40 procent att deras primärvårdsläkare inte känt till vad som gjorts i specialistvården ca 20 procent att deras specialistläkare inte varit informerad om deras ordinarie vård i primärvården ca 70 procent att de inte fått hjälp av sjukhuset att boka återbesök trots att de behövt det Källa: The Commonwealth Fund, år 2013 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Sverige sämre än andra länder på information till patienten Andel respondenter som uppger att de fick skriftlig information vid utskrivning om symtom och eventuell eftervård Procent Sverige Norge  Tyskland Schweiz Nederländerna Frankrike Australien  Nya Zeeland Storbritannien USA Källa: The Commonwealth Fund, år 2013

Majoriteten upplever inte att de är delaktiga i sin vårdplanering Procent 69 100 4% 3% vet ej 67 nej 80 ja 58 49 60 48 40 45 42 20 41 30 Sjukvårdspersonal diskuterat dina mål/prioriteringarSjukvårdspersonal diskuterat dina mål/prioriteringar Hjälp att göra en behandlingsplan för sitt dagliga livHjälp att göra en behandlingsplan för sitt dagliga liv 23 Källa: Commonwealth Fund International Health Policy Survey of Sicker Adults in Eleven Countries, 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Sammanfattande resultat och slutsatser Vald definition av kronisk sjukdom ger en mer fullständig bild av förekomsten av kroniska sjukdomar Många personer har kroniska sjukdomar och ett stort antal aktörer är involverade i deras vård och omsorg Vården av personer med kronisk sjukdom är inte tillräckligt patientcentrerad Vården av vissa grupper har särskilt stora utmaningar Multisjuka är en särskilt utsatt grupp, vars sjukvård uppvisar flera brister Personer med psykisk ohälsa har ofta även somatisk sjukdom, och flera brister finns i deras vård Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Flera kombinationer av diagnosgrupper kan betraktas som folksjukdomar Andel av befolkning Procent Högt blodtryck & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Högt blodtryck & ögonsjukdom Högt blodtryck & övriga metabola sjd Diabetes & högt blodtryck Ögonsjukdom & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Diabetes & ögonsjukdom Högt blodtryck & ischemisk hjärtsjukdom Högt blodtryck & urogenitalia Urogenitalia & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Övriga metabola sjd & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Arytmier & högt blodtryck Ögonsjukdom & övriga metabola sjd Cancer & högt blodtryck Diabetes & övriga metabola sjd Diabetes & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Utmattning/smärta & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Ischemisk hjärtsjukdom & ögonsjukdom Ischemisk hjärtsjukdom & övriga metabola sjd Ischemisk hjärtsjukdom & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Urogenitalia & ögonsjukdom Hjärtsvikt & högt blodtryck Högt blodtryck & öronsjukdom Arytmier & ögonsjukdom Cancer & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Stroke & högt blodtryck Arytmier & icke-reumatiska sjd i rörelseapparaten Cancer & ögonsjukdom Hjärtsvikt & ischemisk hjärtsjukdom Högt blodtryck & övrig hjärtsjukdom Urogenitalia & övriga metabola sjd Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Översjuklighet ses för alla sjukdomsgrupper bland personer med psykisk ohälsa Procent Personer med psykisk ohälsa Högt blodtryck* 27,5 14,4 Sjukdomar i rörelseapparaten 24,1 Hela befolkningen 14,3 Metabola sjukdomar 21,3 9,7 Hjärtsjukdomar 19,3 7,4 Ögon- och öronsjukdomar 18,1 10,9 Lungsjukdom 11,3 4,7 Utmattnings-/smärtsyndrom 9,9 4,1 Mag-tarmsjukdomar 8,6 3,9 Neurologiska sjukdomar 7,3 2,7 Cancer 6,1 3,7 Fetma 5,2 1,9 Cerebrovaskulär sjukdom 5,0 1,7 Infektioner 2,2 0,3 1,5 Medfödda missbildningar 1,3 Blodsjukdomar 0,7 0,4 * Gruppen ”högt blodtryck” inkluderar även övriga kärlsjukdomar, exklusive kranskärl och hjärnans kärl; högt blodtryck utgör den överväganden delen av patienter i gruppen med ”Högt blodtryck” Källa: Vårdkonsumtionsdata från ett landsting, år 2011 Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

Regeringen och landstingen behöver överväga hur man kan utveckla informationsflöden, ansvarsförhållanden och incitamentsstrukturer för att: stärka samarbetet mellan kliniker och verksamheter, både inom landstinget och mellan kommun och landsting. Primärvården har uppdraget att hålla samman vården, men saknar de verktyg och befogenheter som krävs för att axla rollen som projektledare för patienter med en eller flera kroniska sjukdomar. bättre stödja och tillvarata kraften hos patienterna själva för att öka både deras och närståendes delaktighet och inflytande över hur vården utformas. främja ett proaktivt arbete för gruppen av personer med kronisk sjukdom med sämre hälsa för att undvika onödiga komplikatoner, att patienten försämras och måste söka vård akut. Det handlar bland annat om att utveckla verktyg för att identifiera de grupper av patienter där insatserna är av störst betydelse. … Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2

…hur man kan utveckla informationsflöden, ansvarsförhållanden och incitamentsstrukturer för att: öka förutsättningarna så att ny kunskap och evidens kan omsättas i klinisk vardag. Det kan till exempel handla om att ta det nationella riktlinjearbetet vidare på ett sådant sätt att personalen i vårdsituationen kan ta till sig de rekommendationer som ges i dem. förbättra möjligheten till uppföljning av prestationer, processer och utfall av vården av kronisk sjukdom, inte minst i primärvården. Det finns ett behov av att öka kunskapen om kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för grupper av personer med en eller flera kroniska sjukdomar. Källa: Myndigheten för vårdanalys. VIP i vården? Rapport 2014:2