Celler, bakterier och virus

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Vad är liv?.
Cellen.
Kroppens fiender.
Hjärtat & Blodomloppet
Afrika -smittsamma sjukdomar i katastrofernas spår
Bakterier , celler och andra små saker
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Cellen.
Blodet och blodomloppet
Immunförsvaret.
Repetition Östersjön.
Cellen och levande ting
Livets former Djur.
Hej! Välkomna till NO!.
Mikroorganismer.
Bakterierna – de första organismerna på jorden s. 11
Alger och Svampar.
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Kampen mot infektionerna
Hur vi försvarar oss mot angrepp
Bakterier & arkéer Mycket smått liv.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Ekologi Naturkunskap 1.
Cellen.
Mikrobiologi.
Människan: Blodomloppet
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Könssjukdomar Sjukdomar som överförs vid sexuellt umgänge.
Celler Allt levande är uppbyggt av celler. Växter av växtceller och djur av djurceller. Skillnaden mellan en växtcell och en djurcell är att Växtcellen.
I mitokondrien sker det förbränning.
LIV Består av celler. Rörelse, vrider sig efter solen eller förflyttar sig. Använder sig av energi i olika former. Gasutbyte, tar in en gas och släpper.
Vad ska du äta och varför ?
Introduktion Vad tror du att biologi handlar om?
Biologi Livets former.
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Biologi Livets former.
Bakterier.
Repetition.
Vad är det egentligen som kännetecknar liv?
Läran om livet Biologisk mångfald Kapitel 1 i Spektrum Biologi
Cellen.
Studiematerial till ”prov”-provet i biologi
Läran om livet Biologisk mångfald Kapitel 1 i Spektrum Biologi
Cellen.
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Biologi - Livets former.
Allt som lever S Vad är biologi?.
Hjärtat & Blodomloppet
Han delade på 1700-talet in alla levande varelser i olika grupper. Då utgick han från två huvudgrupper som han kallade RIKEN.  Växtriket  Djurriket.
 a) Elevsvar 1 (E)  ”Vi blev mer bofasta eftersom vi skulle skörda maten som vi sått var vi tvungna att stanna kvar där eller komma tillbaks.”  Kommentar:
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
Inkluderar även viktiga youtube-klipp på bloggen:
Fotosyntes. Ungefär för 3 miljarder år sedan var jorden en ganska dyster plats. Inte den gröna plats fullt av växter och andra organismer som vi idag.
Ekosystem En plats där ett visst djur eller växt trivs Kan vara små som ett löv eller stort som ett hav! Här samsas växter, djur och döda ting.
Arter Växter och djur delas in i arter
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Allt som lever Vad är biologi?.
Vaccin / Edward Jenner.
- En livsnödvändig funktion
Koldioxid SOLLJUS SYRE Fotosyntes VATTEN DRUVSOCKER.
Celler, bakterier och virus
Matspjälkningen.
Människokroppen - celler i samarbete
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Presentationens avskrift:

Celler, bakterier och virus

Vad är liv? Biologi betyder ”Läran om livet”. Vad är då levande? Jo, allt liv: Behöver energi Äter (t.ex. mat och solljus) och avger avfall (t.ex. bajs och koldioxid) Andas Kan föröka sig (dela på sig eller fortplanta sig sexuellt) Reagerar på omgivningen Har en viss rörelseförmåga Dör Ett annat ord för levande varelser är organismer.

Linnés indelning av allt levande Carl von Linné var en svensk vetenskapsman som levde på 1700-talet. Han var den förste som försökte ordna alla växter och djur i ett slags system med familj, släkte och art. Genom att använda latinska namn blir namnet detsamma i hela världen. T.ex. vitsippa och blåsippa tillhör samma familj och släkt, men är två olika arter: Familj = Ranunculaceae Släkte = Anemone Art = Nemorosa (vitsippa) och Hepatica (blåsippa)

Celler Växtcell Djurcell Alla växter och djur är uppbyggda av små ”rum” som kallas celler. Cellerna är så små att man måste titta på dem i mikroskop. Nedan ser du skillnaden mellan en djurcell och en växtcell: Växtcell Djurcell Cellvägg (cellulosa) Cellkärna Cellmembran Cellplasma Kloroplaster Mitokondrier

Vad gör de olika celldelarna? Cellkärna: Innehåller arvsanlagen som talar om vad cellen ska göra (= ”chefen”). Cellmembran: En tunn hinna runt cellen. Cellplasma: Vätska av vatten, salt och proteiner. Mitokondrier: Cellens energiverk där förbränningen sker. Cellvägg (växtcell): Ger stadga åt växtcellen. Kloroplaster (växtcell): Tar upp solenergi och tillverkar socker.

Kroppens uppbyggnad Din kropp byggs upp av 100 000 miljarder celler. Dessa samarbetar och bygger upp olika vävnader. Vävnaderna bygger i sin tur upp olika organ. Organen samarbetar och bygger upp din kropp (organism). Exempel:

Allt liv kräver energi För att cellerna ska leva krävs energi. Energin kommer från maten du äter, t.ex. en korv (från en gris). Grisen fick sin energi från maten den åt, t.ex. potatis. Potatisen fick sin energi från solen via fotosyntesen.

Fotosyntesen – Tillverkar ätbar energi av solljuset: Solenergi + Koldioxid + Vatten  Druvsocker + Syre Eftersom vi inte kan få energi direkt ifrån solljuset (som växterna kan), måste vi äta det som tillverkas i fotosyntesen för att få energi. Alltså är fotosyntesen världens viktigaste kemiska reaktion: Utan den skulle vi inte överleva!

Förbränningen – Ger dina celler energi: Druvsocker + Syre  Energi + Koldioxid + Vatten Energin används bl.a. till att röra sig och hålla konstant kroppstemperatur. Det är alltså druvsockret som växterna producerade som ger dina celler liv!

Bakterier Encelliga 0,001-0,1 mm. Saknar cellkärna . Baciller Stavformiga Ex Kikhosta, tuberkulos, stelkramp Kocker Kulformiga Ex Lunginflammation, halsfluss, blodförgiftning, karies Spiriller Spiralvridna Ex Magsår, kolera, syfilis, borrelia

Förökning genom delning o.s.v. Med rätt näring, fukt & temp blir de fort många… (På 12 timmar 68 miljarder!!!)

Det första livet på jorden! Bakterier var antagligen de första levande organismerna på jorden, för ca 3,5 miljarder år sedan! Kan överleva långa tider som vilande sporer för att sedan ”vakna upp” igen.

Cyanobakterier Bakterier med klorofyll Vatten- och landlevande Växtplankton Vid massförökning kallar vi det algblomning (fast det är inga alger!) Vissa kan bilda gifter

Bakterier tycker inte om... Kyla ex kyl, frys Salt ex salt sill, salt kött Torka ex russin, fikon, lutfisk Sött ex sylt Surt ex inlagd sill, inlagd gurka Dessutom: Tvätta händerna, hosta och nys i armvecket, och se till att laga maten ordentligt.

Men..Bakterier gör också bra saker Bryter ned döda djur och växter Hjälper växtätare sönderdela cellulosa Tillverkning av fil, yoghurt, ost Hjälper växter ta upp kväve Hjälper oss att bilda vitaminer i tarmarna

Virus Är mindre och mycket enklare än bakterier. Kan inte föröka sig själv. Virus tar sig in i en levande cell och tvingar cellen att tillverka fler virus som kan sprida sig i din kropp. Kan överleva som sporer.

Virussjukdomar Förkylning och influensa Vinterkräksjuka Mässling Påssjuka Röda hund Vattkoppor Munsår (Herpesvirus) TBE av fästingar AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrome). Viruset heter HIV (Human Immune Deficiency Virus = mänskigt immunbristvirus)

Kroppens försvar Vad händer när du blir sjuk? 1. Du är frisk. 2. Du blir smittad. Smittämnen i blodet attackerar dina celler.

3. Vissa vita blodkroppar äter bakterier direkt, andra tillverkar antikroppar som bekämpar smittan.

4. Då du blivit frisk finns några antikroppar kvar och anfaller snabbare vid nästa attack – du har blivit immun.

Vaccinering. Din kropp får en dos försvagade smittämnen (bakterier eller virus) så din kropp bildar antikroppar som finns redo i ditt blod när du blir smittad.

Vaccinering mot bakteriesjukdomar Vissa bakteriesjukdomar kan man vaccinera sig mot, t.ex.: Kikhosta Stelkramp Tuberkulos

Medicin mot bakteriesjukdomar 1928 upptäckte Alexander Fleming att en viss sorts mögelsvamp dödade bakterier. Svampen heter Penicillum notatum och medicinen kallades därför Penicillin. (Nobelpriset 1945) Penicillin tillhör mediciner som kallas antibiotika (= mot liv). Dessa räddar miljontals liv varje år!

För mycket antibiotika Tyvärr används antibiotikamediciner i onödan och när de inte hjälper. Då finns risk att bakterier blir resistenta och inte dör av medicinen. Om vi inte blir mer försiktiga med att använda antibiotika kanske det snart inte finns något botemedel mot bakterie-sjukdomar!

Hur botas virussjukdomar? Eftersom virus inte är levande celler, dör de inte av antibiotika. Det finns inget bra botemedel mot virus utan man får inrikta sig på att behandla symtomen, t.ex. med febernedsättande medel. Det finns vaccin mot flera virussjukdomar, t.ex. influensa, mässlingen, röda hund, påssjuka och TBE.

Liten ordlista Infektionssjukdomar: Sjukdomar som orsakas av bakterier eller virus. Epidemier: När sjukdomarna drabbar många människor på kort tid. Inkubationstid: Tid från smitta tills att sjukdomen bryter ut. Immun: Ditt immunförsvar har bildat antikroppar mot sjukdomen så du blir inte sjuk.