Ordföljd huvudsats.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KONJUNKTIONER.
Advertisements

Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Relativa pronomen & adverb
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
Allmän grammatik SATSDELAR
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Underordnade konjunktioner
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Satsdelar.
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
presens, preteritum och futurum
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Huvudsatser och bisatser
Klicka på F5 Klicka på vänster musknapp när du vill gå vidare
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Mening eller fråga TRYCK F5.
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…
Huvudsatser och bisatser
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
ORDFÖLJD OCH HJÄLPVERB I SVENSKAN SFI 2015 Åsa Olsson.
Presens, preteritum, perfekt och futurum Presens beskriver något som sker NU. Om vi ska uttrycka något som relaterar till nu använder vi: Perfekt: För.
SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.
Grammatik.
Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
SKRIVA TEXTER Vad är uppgiften? Berätta om det inte något annat! Skriv mycket! Bättre med lång text och fel än lite och rätt. Några exempel på bisatser.
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Satsschema - Hur använder man det?.
Språksystemet, huvudsats/bisats Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.
Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.
Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –
Grammatik och språkriktighet
Återberättande text Kurs C.
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Huvudsats och huvudsats
Träna svenska A och B Häfte 7 Klockan Familjen Alm s dag.
Satsdelar.
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Skriva meningar i huvudsats
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Ordföljd huvudsats.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
STUDIETEKNIK.
Träna svenska A och B Häfte 7 Klockan Hör och härma.
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Vecka 40 Tisdag den 3:e oktober 2017 Dagens namnsdag Evald Osvald.
Vecka 39 Onsdag den 27:e september 2017 Dagens namnsdag Dagmar Rigmor.
Språkriktighet.
Basic Swedish 1 Lektion 4, den 15 februari Välkomna
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Samordnade konjunktioner
Verb Ett verb talar om vad någon gör eller vad som händer.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Satsschema - Hur använder man det?
Satsschema - Hur använder man det?.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Relativpronomen.
Presentationens avskrift:

Ordföljd huvudsats

Svenskans ordföljd Varje ord måste ha sin bestämda plats i en mening. Man kan börja en mening på många olika sätt, men därefter följer man satsdelsschemat. Bindeord (och, men, för) finns inte med i satsdelsschemat. Dessa ord används för att binda ihop flera huvudsatser till en mening. Bisatser är en del av huvudsatsen.

Fundament Fundament är början av en mening. Du kan börja en mening på många olika sätt: med subjekt med komplement frågeord med adverbial (tid, plats) med bisats

Exempel på fundament Mats läser svenska på universitetet. Honom vill jag gärna träffa. På universitetet har Mats många vänner. När Mats blir färdig med sina studier ska han flytta till Frankrike. Skriv ett eget exempel på en mening och stryk under fundamentet!

Verb 1 Verb 1 är första verbet i en mening. Verb 1 är ett verb i presens eller ett verb i preteritum. Verb 1 ska alltid vara på andra plats i en mening. OBS! I ja/nej frågor kommer verbet först.

Skriv en mening och stryk under verb 1! Exempel verb 1 Ali läser svenska på Sfi. Hon går till skolan. Igår var vi i Stockholm. Bor du i Sandviken? Röker du? Skriv en mening och stryk under verb 1!

Subjekt Du kan börja en mening med subjekt. Om du börjar meningen med någon annan satsdel kommer subjektet på tredje plats, efter första verbet. Svenskan har subjekttvång. Det betyder att varje mening måste ha ett subjekt. Om det inte finns ett subjekt använder man ordet det.

Skriv en mening och stryk under subjektet! Exempel subjekt Lotta jobbar på en restaurang. På kvällen är Lotta trött. Det är varmt idag. Det bor ca 10 miljoner invånare i Sverige. Skriv en mening och stryk under subjektet!

Satsadverbial Satsadverbialet placeras efter första verbet, alltså på fjärde plats om meningen börjar med fundament som inte är subjekt. När fundamentet är subjekt placeras satsadverbialet på tredje plats. Satsadverbialet ändrar innehållet i meningen (inte, alltid, ofta, aldrig…)

Exempel satsadverbial Jag har aldrig träffat min farfar. Jag kommer inte idag. På måndagar är jag alltid trött På morgonen äter vi ofta ägg. Skriv en mening med ett satsadverbial och stryk under det!

Skriv en mening med verb 1 och verb 2, stryk under verb 2! Verb 2 är andra (tredje, fjärde) verbet i en mening. Det är ett verb i infinitiv form (att-form) eller verb i supinum. Åsa har jobbat på Sfi i fem år. Hon brukar undervisa i svenska. Jag kan inte komma idag. På morgonen orkar Åsa inte gå till skolan. Skriv en mening med verb 1 och verb 2, stryk under verb 2!

Svarar på frågorna Vad? Vem? Vilka? Komplement Svarar på frågorna Vad? Vem? Vilka? Boken är ny. Min kompis heter Anna. Linda har köpt en hund. Elsa har en katt. Marie-Louise har en blå skjorta. Jag ska besöka mina kusiner i helgen. Skriv en mening med komplement!

Exempel adverbial Adverbial placerar du sist eller först i en mening och det svarar på frågorna Var? När? Hur?. Jag träffade Kalle på stan igår. Vi äter frukost i köket varje morgon. Igår träffade jag Kalle på stan. Varje morgon äter vi frukost i köket. Skriv två meningar med adverbial som står först/sist i meningen. Stryk under adverbialet!

Tips! Det är mycket viktigt att träna ordföljd i huvudsatser så att du lär dig reglerna. Tänk på att variera ordföljden i språket – att skriva på olika sätt. Satsdelsschemat hjälper dig att hitta reglerna! När du skriver en lång text måste du ha kontroll på ordföljden i meningarna. Gå tillbaka flera gånger i texten för att titta på ordföljden.