Ekonomi Anders Johansson Peter Westlund.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Aktuellt delningsalternativ
Advertisements

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
VISION Kommunplaner – strategisk planering
Dialogmöte 30 september DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson.
Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Ekonomi beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska fattas av folkvalda politiker.
De samhällsekonomiska målen
Budgetarbete - enhetschef
Syfte Att belysa den framtida befolkningsutvecklingen och vilka finansiella konsekvenser det medför vid den kvalitet och omfattning av kommunal service.
Hälsinglands utb förbund Förslag till hantering av ekonomi Presentation för ks feb 2014.
Tidplan budget oktober, Beslut i KS skattesats -4 november, Beslut skattesats KF -5 (10) november, Utskick budget KS (11/11) -11 november.
Oktoberrapport Oktoberrapport
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
Vad kostar verksamheten i din kommun 2009 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Budgetberedningens förslag
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Balanspaket Ekonomisk balans senast 31/ Minskad sjukskrivning.
Stadens organisation INTRODUKTION SOCIALSEKRETERARE
Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog.
Kommunens styrprocess och framtida ekonomiska förutsättningar
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
1 Det kommunala uppdraget! 2 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting.
Hur får vi förändringsbehovet att slå igenom i verkligheten - eller hur får vi det att hända?
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström
Det är aldrig roligt att spara Genom att ta tag i problemen skapar vi en bättre framtid!
Avgifter skatt statsbidrag övrigt Kommunernas inkomster.
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska.
Pressen på planerarna Exempel från Danmark Kristina Grange Mariestad,
Ekonomi beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska fattas av folkvalda.
God ekonomisk hushållning
Förändrade stadsdels-förvaltningar 1 juli 2018
Ekonomirapporten, maj 2017 Diagrammen
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Tertialbokslut 1, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225
Uppföljningsdag 27 februari
Resursfördelning SDN.
Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader.
Välfärdens finansiering
Direktiv till Budget
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Ekonomirapporten, oktober 2016
Den demografiska utmaningen
Resursfördelning SDN.
Ekonomi Tillbakablick Tillväxten och dess utmaningar Arbeta smartare.
Vi förenklar era affärer - Det här är UpphandlingsCenter
Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska.
Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad
Budget 2017 Förändringar och budgetförutsättningar
Program för attraktiv arbetsgivare HRC-möte
Introduktion till processen för balanserad styrning
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Intern styrning och kontroll
Verksamhetsplan med budget 2019:
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
Den här delen i presentationen skall handla om Mätning och mätresultat
Resursfördelning Grundskolenämnden
Hur styrs landstinget?.
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
Presentationens avskrift:

Ekonomi Anders Johansson Peter Westlund

Innehåll Övergripande förutsättningar för stadens ekonomi Ekonomistyrning och resursfördelning Nämnders/bolags ekonomiska ansvar HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Innehåll Övergripande förutsättningar för stadens ekonomi Ekonomistyrning och resursfördelning Nämnders/bolags ekonomiska ansvar HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Det kommunala självstyret samt KF´s och KS roller Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Ger kommunerna rätt att: fatta självständiga beslut ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen ansvarar för kommunens ekonomi HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Kommunallagen 8 kap. Ekonomisk förvaltning Mål för den ekonomiska förvaltningen 1 § Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Ur 1953 års kommunallag: ”Den levande generationen bör ej förstöra vad de tidigare generationerna hopbragt till de efterlevandes gagn” HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

När har vi god ekonomisk hushållning? Tumregel: Överskott motsvarande 2-3 procent av skatteintäkterna. (För Göteborg ca 500-750 Mkr) För kraftigt expanderande kommuner behövs ett större överskott. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Balanskravet Intäkter Kostnader Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Underskott ska åtgärdas inom tre år. Nytt beslut om att mjuka upp balanskravet kopplat till resultatutjämningsreserver och konjunkturutvecklingen. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Kommunens ekonomiska förutsättningar – en förenklad bild Kommunens skattesats samt taxor och avgifter Löneutveckling i privat och offentlig sektor Sysselsättning/arbetslöshet i landet Riksbankens räntepolitik Kommunens egna ambitioner med verksamheten Löneutveckling i den egna organisationen Sysselsättning/arbetslöshet i Göteborg Räntenivåer och kommunens rating Resultatutjämningsreserv Demografisk utveckling Sveriges konjunktur- utveckling Statsfinansernas skick och regeringens syn på de kommunala förutsättningarna Lokal konjunktur-utveckling Regeringens ambitioner med kommunal verksamhet – finansieringsprincipen Balanskravet Intäkter Kostnader Resultat HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Övergripande – ekonomi Ekonomiska marginaler över tid God ekonomisk hushållning 2% motsvarar ca 540 mkr. Skulle innebära en kostnadsutveckling på ca 4% Hållbar stad - öppen för världen

Kärnverksamheten Stadsutveckling Utmaningar för Staden Kärnverksamheten Finansiering av välfärden Demografisk utveckling Förväntningar och ambitioner Kvalitet i leveransen Fördelning av resurser Stadsutveckling Växande stad Social hållbarhet Infrastruktur Investeringsbehov i befintligt och nytt Finansieringsbehov en hållbar stad - öppen förvärlden

Utmaningar att hantera Ekonomisk strategi på kort och lång sikt Omvärldsförut-sättningar, konjunktur-utveckling, det kommunala skatteunder-laget som finansierings-källa Demografisk utveckling: ökande kostnadstryck Utmaningar i kärnverksamheten och egna politiska ambitioner i tex program och planer Stora utvecklings-projekt tex VP, Älvstaden, Jubileet, Arenan Statliga beslut och ambitioner med den kommunala verksamheten Betydande investerings- /underhållsbehov i expansion o befintliga anl. Egna och påverkbara möjliga finansierings-källor som kan övervägas

Långsiktiga inriktningar för god ekonomisk hushållning Staden skall över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad skall eftersträvas. Staden skall över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning Staden skall över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag. Staden skall över tid eftersträva resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån skall vara förenlig med stadens riskexponering. Staden kan (enligt särskilt regelverk) använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärlds-förutsättningar på grund av framförallt konjunkturella svängningar. Staden skall i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning

Hur beräknas skatteintäkterna och hur fungerar det kommunala utjämningssystemet? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Finansiering av kommunen 2014 Mdkr 65% Skatteintäkter 22,5 10% Kommunalekonomisk utjämning 3,3 6% Avgifter 2,1 3% Hyror och arrenden 1,2 5% Statsbidrag/EU-bidrag 1,7 Fsg verksamhet o entrepr 1,9 2% Övriga intäkter 0,8 Finansiella intäkter 1,1 Summa 34,6 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Skatteintäkter och utjämning Hur beräknas skatteintäkterna? 541 000 göteborgare har ca 107 Mdkr i taxerad inkomst 21,12 kommunalskatten i Göteborg är  22,5 Mdkr vilket ger skatteintäkter till kommunen HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Skatteintäkterna Skatteintäkterna påverkas av utvecklingen av: Arbetade timmar Löner Pensioner Övriga beskattade inkomster tex a-kassa, sjukersättning etc Tumregler: För kommunerna skapas ett realt finansierings- utrymme framförallt när skatteunderlaget drivs upp av ett ökat antal timmar. Om löneutvecklingen i kommunerna överstiger den i näringslivet finansieras den inte fullt ut av ökade skatteintäkter HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Varför utjämning Kommunalekonomisk utjämning från och med 2005 Syfte (liksom i tidigare system): Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Utjämningssystemet Utjämningssystemet består av fem olika delar Inkomstutjämning Utjämnar för variationer i skattekraft Kostnadsutjämning Utjämnar för strukturella kostnadsskillnader (behov och produktion) Strukturbidrag Regionalpolitik Införandebidrag För att mildra effekter av förändringar Regleringsbidrag/avgift Regleringar mellan stat och kommun. Garantera Inkomstutjämningen. Förändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun, finansieringsprincipen. Statens regleringsmöjlighet av kommunernas finansiella utrymme. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Varför utjämning? Stora skillnader i beskattningsbara inkomster. Danderyd 346 333 kr/inv Årjäng 145 376 kr/inv Göteborg 200 623 kr/inv Riket 196 651 kr/inv Om Arjeplog har samma täthet som Sundbyberg skulle där bo 64 miljoner invånare Om Göteborg skulle ha samma täthet som Arjeplog skulle det bo 103 invånare här Stora skillnader i geografiska förutsättningar. Arjeplog 0,23 inv/km2 Sundbyberg 5 075 inv/km2 Göteborg 1 208 inv/km2 Riket 24 inv/km2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Varför utjämning? Stora skillnader i åldersstruktur. Av 1 000 kommuninvånare är: 113 barn 0-6 år i Habo 48 barn 0-6 år i Åsele 87 barn 0-6 år i Göteborg 84 barn 0-6 år i Sverige Om Arjeplog har samma täthet som Sundbyberg skulle där bo 64 miljoner invånare Om Göteborg skulle ha samma täthet som Arjeplog skulle det bo 103 invånare här 325 personer över 65 år i Borgholm 131 personer över 65 år i Sundbyberg 153 personer över 65 år i Göteborg 196 personer över 65 år i Sverige HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Utjämningssystemet Göteborg fick ca 3,3 Mdkr i utjämning 2014. Hur fördelade sig dessa medel i systemet? Mkr Inkomstutjämning 2 640 Kostnadsutjämning -322 Strukturbidrag 55 Införandebidrag - Regleringsbidrag/avgift 124 Delsumma 2 497 LSS-utjämning 72 Kommunal fastighetsavgift 721 Summa 3 290 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Inkomstutjämning 115% Kommun 1-290 Staten Kommuner med en skattekraft över den garanterade nivån betalar en skatteutjämningsavgift (85%) Garanterad nivå 226 000 kr/inv Staten 115% Genomsnitt i riket 197 000 kr/inv Kommuner med en skattekraft under den garanterade nivån erhåller ett skatteutjämningsbidrag (95%) Stockholm 239 000 kr/inv Göteborg 201 000 kr/inv Malmö 165 000 kr/inv Kommun 1-290 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Kostnadsutjämning Staten Principskiss Bidrag/avgift Tillägg för kommuner med ogynnsam struktur Kommuner 1 - 290 Genomsnitt Avdrag = Tillägg Dvs systemet ska finansiera sig själv Avdrag för kommuner med gynnsam struktur HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturella kostnadsskillnader men inte för kostnadsskillnader som beror på ambitionsnivå effektivitet avgifter Består av 10 delmodeller Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Barn och ungdomar med utländsk bakgrund Äldreomsorg Befolkningsförändringar Bebyggelsestruktur Löner Kollektivtrafik HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Kostnadsutjämning Hur var utfallet i kostnadsutjämningssystemet för Göteborg 2014? Mkr Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 177 Förskoleklass och grundskola 689 Gymnasieskola -382 Individ och familjeomsorg 1116 Barn och ungdomar med utländsk bakgrund 90 Äldreomsorg 705 Befolkningsförändringar -22 Bebyggelsestruktur -48 Löner 103 Kollektivtrafik 37 Summa -322 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Innehåll Övergripande förutsättningar för stadens ekonomi Ekonomistyrning och resursfördelning Nämnders/bolags ekonomiska ansvar HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Ekonomistyrning och resursfördelning på olika nivåer Staten utövar ekonomistyrning gentemot kommunerna på olika sätt Finansieringsprincipen mellan staten och kommunerna ett viktigt grundfundament Stadens ekonomistyrning manifesteras dels genom policy och riktlinjer dels genom en aktiv värdering av vad som krävs med anledning av aktuellt läge i varje budgetberedning HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Ekonomistyrning och resursfördelning på olika nivåer Nämnderna tilldelas resurser i KF´s årliga budget samt i kompletteringsbudgetar under året – gäller både drift (1 år) och investering (4 år) Några koncernbidragsfinansierade bolag tilldelas resurser på samma sätt Övriga bolag bedriver sin verksamhet under sina specifika ekonomiska förutsättningar HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Kommunfullmäktiges visioner och målsättningar Finansiering Stadsdelsnämnder Resursfördelningsmodell Befolknings-utveckling Anslags-finansiering HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Resursfördelning SDN KF:s principer Kommunbidrag skall fördelas utifrån befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden Kommunbidrag skall fördelas utifrån tydliga och av SDN opåverkbara kriterier Nya prioriteringar skall snabbt kunna verkställas med modellen Modellen skall utmynna i en ram HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Resursfördelning SDN andra viktiga utgångspunkter Effektiv hushållning får ej leda till reducerade kommunbidrag Kriterierna skall spegla behoven men ej värdera val av verksamhetsform Får ej försvåra medborgarnas fria val av verksamhetsform HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Resursfördelning SDN Modellkonstruktion Ålderskriterier – grundas på befolkningsprognoser. Medelbefolkning för året. Tilläggskriterier – senaste tillgängliga uppgifter Särskilda konstruktioner för försörjningsstöd och funktionshinder (LSS) HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Hantering av eget kapital – en del av ekonomistyrningen Nämnderna hanterar själva sitt egna kapital men….. ….det finns detaljerade riktlinjer att hålla sig inom Det egna kapitalet ska hanteras som en nämndsfråga – inte upp till förvaltningen att lämna förslag Nämnd ska årligen värdera storleken på sitt egna kapital och lämna en motivering om man vill avvika från de riktnivåer som är beslutade (överskott ska återredovisas) Nämnd får använda eget kapital upp till en viss gräns och måste därutöver fråga kommunstyrelsen om lov Negativt eget kapital skall alltid återställas skyndsamt HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Kommunsektorns utmaningar Den demografiska utvecklingen – välfärdstjänsternas utveckling Krav på kraftigt höjd investeringsnivå HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Diagram: Sveriges Kommuner och Landsting HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Kommunsektorns kostnader i fasta priser (årlig procentuell utveckling) HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Real nettokostnadsutveckling per verksamhet med hänsyn till den demografiska utvecklingen HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Förändrat resursbehov välfärd och utbildning HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Stadens kommande investerings-volymer Totalt går staden från investeringsvolymer på runt 6 miljarder årligen till planerade volymer uppemot 14 miljarder. Dessa ökningar har sin huvudsakliga grund i demografin med krav på kommunala lokaler såsom skolor, äldreboende etc samt ökade ambitioner inom bostadsbyggande samt stadsutveckling. Avseende kommunens investeringar måste nivåer över cirka 800 mkr årligen lösas antingen med positivt resultat eller ökade lån. De kommande åren planerade volymer ligger på 2 miljarder och däröver. Precis på samma sätt som inom löpande driftskostnader behövs prioriteringar om vad som är mer angeläget än annat. HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Innehåll Övergripande förutsättningar för stadens ekonomi Ekonomistyrning och resursfördelning Nämnders/bolags ekonomiska ansvar HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Beslut om budget/affärsplan samt uppföljning och rapportering Nämnder och styrelser ska senast den 31 oktober varje år fatta beslut om budget/affärsplan (senare vid valår) Nämnder och styrelser ska analysera och rapportera sin ekonomiska situation inom ramen för den uppföljningsprocess som årligen fastställs av KS Rapporterna ska vara nämnds-/styrelsebehandlade Nämnder och bolag ska på eget initiativ meddela KS om något väldigt viktigt händer mellan rapporteringstillfällena HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Beslut om budget/affärsplan samt uppföljning och rapportering Bolagen ska lyfta frågor av principiell karaktär till KF Riktlinjer för budget och uppföljning anger de styrande principer som gäller – berör både nämnder och bolag Särskilt viktigt för nämnderna att observera sitt ansvar i samband med ekonomiska avvikelser från budgeten Viktigt för både nämnder och bolag att observera riktlinjernas krav på samråd när beslut ska tas som påverkar andra i staden HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Sammanfattning Stadens ekonomiska situation: Omvärldsförutsättningar och strukturella förutsättningar för den kommunala verksamheten Politisk ekonomisk strategi och styrning, på lång och kort sikt Vår egen organisations möjligheter/förmåga att hantera de ekonomiska förutsättningarna Politisk styrning genom resursfördelning och ekonomistyrning samt genom beslutsfattande Kunskap om det politiska ansvaret i nämnder/styrelser HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

KONTAKT Stadsledningskontoret Anders Johansson, controller anders.johansson@stadshuset.goteborg.se Peter Westlund, chefsekonom peter.westlund@stadshuset.goteborg.se