Det här är en presentation från Aktiv Skola om några av de mest grundläggande faktorerna för att vi ska må bra. Mellanstadiet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mat och hälsa åk 8.
Advertisements

Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION.
Repetition av näringslära
Kost. Lektionsinnehåll Kost Kroppen Energibalans Effekter av olämplig kosthållning Energigivare, näringsämnen Vätska Måltidsordning, tallriksmodellen.
MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?
Kost information Information
Kost. Vem är jag? Jobbar på Logistikskolan/TrängR Bor i Trädgårdsstaden Gift med Per Barn Albin 6 år, Tim 8 år Utbildad på GIH; Tränarutb Övrigt: PT utb,
 Stress är en instinktiv försvarsreaktion som alltid funnits hos människan.  Den kan liknas vid att kroppen slår på alarmsystemet.  Stress är i grunden.
Konstruktiv bildkritik Källor: fotosidan.se Facebookgruppen Street Photography- Sweden Elevarbeten Kärrtorps gymnasium Tack till fotograferna som givit.
VÄLKOMNA ALLA RÖRELSEINSPIRATÖRER!. Friskis&Svettis för barn Familjejympa Lekfull jympa för barn och vuxna tillsammans. Från 2 -6 år. Knatte För barn.
HFF:s P02 Läsprojektet 2015 Ett samarbete mellan Huskvarna bibliotek och Huskvarna FF.
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg och S Bohuslän Cecilia Hedström, leg dietist Vegetarisk kost – Vegankost. Många familjer väljer idag, glädjande.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Goda resultat inom idrott bygger på en bra balans mellan att ÄTA, TRÄNA och VILA.
Matcirkelns budskap Du ska äta allsidigt= med variation. Motsats = ensidigt= Samma livsmedel dag efter dag.
Föräldraråd Nyvång Hälsa Det innefattar både ett fysiskt välbefinnande så som psykiskt och socialt.
© Folkhälsoenheten, ÖLIF 2007 Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador - Näringsbrist -
Optimera dina träningseffekter och nå längre med rätt mat.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
Äta – Träna – Vila Kostens roll i ungdomsidrotten.
Cirkulation och fysisk aktivitet - Våra bästa vänner går hand i hand + = Sant.
Hälsa Mia Jönsson Idrott och hälsa Varför? O Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Hur tänker du kring detta? 1 Du läser något på sociala medier som upprör dig. Du kommenterar och delar inlägget och flera av dina vänner gör samma.
Detta är miljömåltider
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Studieteknik - tips och ideer
Hälsofrämjande insatser inom socialpsykiatri
Förebyggande av skador inom idrott
Förhållningsregler Järfälla hC Team 07.
Tränings- och kostprogram
Kolhydrater.
Mat och dryck Brukar du laga mat hemma?
KOST Grupp forsläsning.
Vi är varandras lärmiljö
Källa: Livsmedelsverket
Tallriksmodellen består av tre delar:
Vitaminer.
”Flow i Livet” Förslag till upplägg: aktivera elevernas olika sinnen genom att spela musik när eleverna kommer.
Lektion 4 Fisk Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Lektion 1 Grönsaker, frukt och bär
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Protein.
Genomgång av Ögats delar och deras funktioner
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Mat är livet.
Mellanstadiet Högstadiet
Puberteten Vad är det för något..?
Det här är en presentation från Aktiv Skola om några av de mest grundläggande faktorerna för att vi ska må bra. Lågstadiet.
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Din säkerhet på sjukhus
Tallriksmodellen består av tre delar:
Mineralämnen.
Kolhydrater.
Mensutmaningen.se MENS a.
Nutrition – att undvika malnutrition
Mensutmaningen.se MENS OCH TRÄNING.
Målformulering att sätta upp mål
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Ta hand om dig själv.
Tipspromenad.
Tips för att förhindra fallolyckor
7 av 8 13-åringar rör på sig för lite
Presentationens avskrift:

Det här är en presentation från Aktiv Skola om några av de mest grundläggande faktorerna för att vi ska må bra. Mellanstadiet

Att må bra i kropp & knopp Fysisk aktivitet Minska stillasittandet Den här presentationen handlar om: Bra mat Sömn Det finns många viktiga saker som spelar in för att man ska må bra och dessa är några av de mest grundläggande.

Att må bra handlar om balans Allt hör ihop. För lite sömn och för mycket stress ger oss mindre energi och lust till att röra på oss, det kan också leda till sämre matvanor. Efter en god nattsömn och en bra frukost är du redo för kommande skoldag, du har mer energi till fysisk aktivitet och blir bättre på att hantera stress. Fråga: Har du sovit bra i natt? Vad åt du till frukost i morse?

Sömn Sov gott Försök att sova mellan 9 och 10 timmar per natt. Sömnen är viktig för att: Din kropp repareras och byggs upp när du sover Din hjärna lättare ska komma ihåg saker Du ska orka med dagen Du ska kunna hålla ett gott humör Fråga: Hur många timmar behöver ni sova? Varför behöver vi sova så mycket? Under natten repareras och bildas nya celler. (Vi består av mer än 50 000 celler.) Viktiga hormoner som styr uppbygganden utsöndras och vårt immunförsvar stärks. Sömnen är viktig för en god inlärning och tillräckligt med sömn påverkar vårt humör positivt och motverkar stress. Att sova dåligt någon natt då och då är ingen fara eftersom kroppen kan kompensera förlorad sömn med att sova djupare nästkommande natt/nätter. Att däremot ständigt ha svårt att sova och att sova för lite är ohälsosamt och då bör man få hjälp. Börja med att prata med skolhälsovården.

Bättre sömn Låt bli mobil, surfplatta och dator 1-2 timmar innan du ska sova Försök att vara fysiskt aktiv under dagen, gärna utomhus Ha gärna mörkt i ditt sovrum Ljuset från tekniska apparater ökar vår vakenhet. Undvik mobil, dator och surfplatta en till två timmar innan sänggående. Läs en bok istället!

Vi är vad vi äter! Vi är vad vi äter! Bilden visar i procent, på ett ungefär, vad kroppen innehåller. (Detta är en genomsnittlig fördelning av vad vår kropp innehåller.) Vi måste äta livsmedel som ger oss proteiner, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler, och dricka tillräckligt med vätska. Brister av något påverkar kroppen, hur mycket är beroende på vad det är som saknas. Det är därför viktigt att vi äter varierat och väljer bra livsmedel för att ge kroppen allt det den behöver.

Vad behöver kroppen? Vatten behövs till det mesta som sker i kroppen. Transport, kroppstemperatur, kroppens inre och yttre form. Protein behövs för att bygga upp kroppens alla celler, transport, förmedla information och försvar. Fett behövs som bränsle, byggmaterial och försvar. Kolhydrater behövs som bränsle, ge fibrer för mage och tarm. Vitaminer och mineraler behövs för att allt ska kunna fungera som det ska i kroppen. Vatten är direkt och indirekt nödvändigt för alla viktiga saker som sker i ämnesomsättningen. Vatten upprätthåller fysiologisk jämvikt och är ett reagerande ämne i biokemiska reaktioner. Vatten finns både i och runt våra celler och fungerar som transportmedium. Vatten producerar också digestionsvätskor och reglerar kroppstemperaturen. Vi klarar oss bara några dagar utan vatten men vi kan klara oss utan mat i cirka två månader! Protein är ett byggnadsmaterial för alla celler, det bildar enzymer och hormoner, reglerar vätskebalansen och syrabas-balansen, bildar antikroppar, ger energi och transporterar till exempel fett. Fett ger energi/bränsle till kroppen, bygger upp våra cellmembran samt isolerar och skyddar våra organ. Fett ger oss också essentiella (livsnödvändiga) fettsyror som är viktiga för en god hälsa. Kolhydrater är lättillgänglig energi/bränsle för hjärna och muskler och innehåller viktiga fibrer för mage och tarm. Kolhydrater stärker tarmfloran/immunförsvaret och bidrar med viktiga antioxidanter. Vitaminer och mineraler bygger upp skelettet, är viktiga för nerv- och muskelfunktioner och vätskebalansen. Vitaminer och mineraler fungerar också som antioxidanter samt hjälper till i energiframställningen.

Få näringsämnen Många näringsämnen Vi behöver energi/bränsle. Men det är viktigt att vi väljer rätt livsmedel. Välj livsmedel som ger bra bränsle som räcker längre och innehåller viktiga näringsämnen som kroppen behöver. Välj den glada gubben - den tallriken ger bättre energi och högre näringstäthet (livsviktiga aminosyror, fettsyror, vitaminer och mineraler).

Kolhydrater Genom att välja rätt sorts kolhydrater ökar näringsvärdet, det vill säga du får i dig mer vitaminer, mineraler och antioxidanter samt viktiga fibrer. Allt detta behöver kroppen för en god hälsa! Bra kolhydrater är i regel oraffinerade kolhydrater. Men vad menas då med oraffinerat? Jämför en kokt potatis med potatischips, oraffinerad mat är sådan mat som är naturlig och inte har behandlats så mycket, när oraffinerad mat genomgår processer som tar bort viktiga mineraler och tappar sitt näringsvärde, då förvandlas den till raffinerad mat. När man ”gör om” potatisen till chips går man miste om många av de nyttiga ämnen som fanns i ursprungspotatisen. Även vitaminer och mineraler försvinner. Att välja mer kolhydrater med färg är i regel också bra eftersom det innebär mer grönsaker, frukt och bär. Färg = extra antioxidanter. Grönsaker, frukt och bär = bra fibrer. Bra kolhydratskällor: Potatis, ris, pasta, gryn (välj fullkorn), rotfrukter, grönsaker, frukt, bär, baljväxter, nötter och frön. 9

Fett Genom att välja bättre fettkällor täcks behoven av essentiella (livsnödvändiga) fettsyror lättare och den totala fettkvalitén ökar. Ät gärna mer livsmedel som avokado, fisk och nötter. De innehåller bra fetter och viktiga vitaminer, mineraler och antioxidanter. Djur som får vara ute mer och äta det som naturen bjuder har i regel en bättre näringssammansättning både i sin mjölk och i sitt kött. Bra fettkällor: Raps- och olivolja, avokado, nötter, frön, fet fisk, ägg, vilt/naturbeteskött, ekologiska mejeri produkter. 10

Protein Protein är viktigt för en rad olika saker. Numera är det tyvärr vanligt att man tar protein som ett kosttillskott (till exempel proteinpulver och proteinbars), men det bästa är förstås att få i sig protein genom olika livsmedel som till exempel fisk, ägg, mejeriprodukter, bönor och linser. Då får man förutom protein även i sig viktiga näringsämnen. Bra proteinkällor: Fisk, skaldjur, ägg, fågel, vilt/naturbeteskött, linser, bönor och sojaprodukter, ekologiska mejeriprodukter.

Energibalans Ät regelbundet. Frukost, lunch och middag samt mellanmål. Det är viktigt att kroppen får tillräckligt med energi! Det vill säga att kroppen är i energibalans, (du äter lika mycket energi som du förbrukar). En bra regel är att äta regelbundet och inte hoppa över viktiga måltider som frukost, lunch och middag. Tänk på att om du rör dig mycket så behöver du också äta lite mer. Ät regelbundet. Frukost, lunch och middag samt mellanmål. Ökad fysisk aktivitet = mer mat.

Min tallriksmodell Det här är en bra övning för att reflektera över sitt matintag. Titta gärna på och diskutera olika måltider under dagen - frukost, mellanmål och lunch/middag. Tallriksmodellen är en jättebra modell för att få i sig lagom av allt man behöver. Tallriksmodellen är uppdelad i tre delar. Den första delen ska du fylla upp med grönsaker och rotfrukter. Den andra delen fyller du upp med potatis, pasta, ris, quinoa eller andra kolhydratrika livsmedel. Välj fullkornsvarianter i första hand eftersom dessa ger mer näringsämnen. Den tredje och sista delen skall fyllas med fisk, kyckling, kött, ägg och baljväxter. Bildkälla: www.livsmedelsverket.se

Samma mängd energi - stor skillnad på näringsinnehåll Nästan bara socker! Massor av viktiga näringsämnen som kroppen behöver! Det är samma mängd energi i de här båda ”måltiderna”/bilderna. Men det är en stor skillnad på hur de mättar och vilket näringsinnehåll de har.

Visste du att 1,5 liter Coca Cola innehåller 45 sockerbitar? Läsk innehåller väldigt mycket socker (och ingenting som kroppen behöver).

Energidrycker innehåller mycket socker och koffein och kan framkalla nedsatt insulinkänslighet, högt blodtryck, sömnproblem, huvudvärk, ångest, oro, yrsel, hjärtklappning, illamående, kräkningar och diarré. Negativa effekter som till exempel huvudvärk och hjärtklappning framträder tydligare och oftare hos barn eftersom de inte exponeras för koffein lika ofta som vuxna.

Fysisk aktivitet Det är viktig att vi är fysiskt aktiva varje dag för att kroppen ska må bra. Målet är att röra på sig minst 60 minuter varje dag. Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Fråga: Hur mycket rör ni er varje dag? Vad gör ni för typ av fysisk aktivitet? Vad kan man göra för att öka mängden fysisk aktivitet? Man kan dela upp fysisk aktivitet i olika delar. Vardagsmotion = alla aktiviteter som bryter stillasittandet. Motion = aktivitet som behåller eller förbättrar vår fysiska förmåga. Träning = aktivitet med målsättningen att öka sin prestationsförmåga. Fördelarna med fysisk aktivitet är ökat välbefinnande, minskad risk för depression, förbättrad kondition, förbättrad balans, styrka och koordination, ökad uthållighet i musklerna, förbättrad sömn, lägre blodtryck, ökad kapillärtäthet, ökat antal och storlek på mitokondrier, ökad ämnesomsättning, ökad muskelmassa, minskad fettmassa/bukfett och bättre blodfettsprofil. Fysisk aktivitet motverkar även benskörhet, upprätthåller ”hormonbalansen”, ökar cellernas upptag av blodsocker och ger en ökad insulinkänslighet. Piggare Friskare Smartare Starkare Regelbunden fysisk aktivitet gör dig:

Minska stillasittandet Det är lika viktigt för hälsan att minska stillasittandet som att vara fysisk aktiv regelbundet. Det finns ett klart samband mellan långa stunder av stillasittande och en rad hälsoproblem. Om du sitter mycket försök då att göra korta pauser minst en gång i timmen. Prova rörelseprogrammen som finns under Kunskapsbanken på www.aktivskola.org. Vår kropp mår inte bra av att sitta stilla för länge, därför är det bra att göra korta pauser ofta om man sitter mycket.

Vad tycker ni är viktigt för att må bra? Skriv på tavlan och diskutera tillsammans i klassen eller i små grupper. Förslag på vad som är viktigt för att må bra: din familj, dina vänner, fritidsintressen med mera.

Läs mer på www.aktivskola.org