Kommunsammanslagningar Reformer 29.8.2014 Kaj Lindqvist

Nordiska jämförelser 29.8.2014 Kaj Lindqvist

Norden i siffror Danmark Sverige Norge Finland Island Kommuner 98 290 428 320 74 Invånar- täthet Medianstorlek invånare 127 43 000 21 16 000 15 4 700 16 7 000 3 Regioner 5 18 landsting 2 regioner 19 fylken Samkommuner (kommunala) Special-sjukvård Landsting Staten Sjukvårds-disktrikt (samkommun)

Mellannivån i fokus Hur många? 5 18/20 18 20 Folkval? Ja Nej Skatt? Danmark Finland Norge Sverige Vad? Regioner Landskap Sjukvårds-distrikt Fylkes-kommuner Landsting/Regioner Hur många? 5 18/20 18 20 Folkval? Ja Nej Skatt? Uppgifter Sjukvård Utveckling & planering Utbildning Planering Utvecklingsuppgifter 22.9.2018 Siv Sandberg 2014

Struktur och omstruktur av det offentliga landskapet i Norden SYSTEM Valfrihetssystem Sverige Kommunreformer Danmark, Finland, Norge 2013? MARKNAD Kundval Ökat egenansvar En ingång till offentlig sektor Samordnings-reformer Norge 2013 KOMMUN INDIVID 22.9.2018 Siv Sandberg 2014

Finland idag 29.8.2014 Kaj Lindqvist

Finland 320 kommuner 312 på fastlandet 16 på Åland 19 landskap 20 sjukvårdsdistrikt

Antal kommuner/Kommunsammanslagningar 2000 - 2013 2007 2008 2009 2010 2011 10 20 30 40 -20 -40 -60 -70 32 - 67 Antal kommunsammanslagningar Minskning av antalet kommuner -10 -30 -50 1 -1 14 år -15 4 -6 -12 -2 - 4 2 3 2006 2005 2004 2003 2002 2001 6 2000 2012 2013 11 - 16 Sammanlagt 85 Sammanlagt -132 AK 19.8.2013 År Antal kommuner 2013 320 2012 336 2011 2010 342 2009 348 2008 415 2007 416 2006 431 2005 432 2004 444 2003 446 2002 448 2001 2000 452 21.1.2014

Antal kommuner enligt kommunstorlek år 2013 Kommuner sammanlagt 320 st. år 2013 Antal invånare Över 100 000 Kommuner sammanlagt 40 001 - 100 000 Svensk- och tvåspråkiga (exkl. Åland) 20 001 - 40 000 Åland 10 001 – 20 000 6 001 – 10 000 2 000 – 6 000 Under 2 000 Kommunstorlekens aritmetiska medeltal 16 879 och median 5 868 4.1.2013/hp

Invånarantal enligt kommunstorlek och %-andelar av landets befolkning (2013)

Organisering av social- och hälsovården 2014 304 kommuner sammanlagt på fastlandet 89 kommuner ordnar själv tjänster 215 kommuner ordnar via samarbetsområden, sammanlagt 62 områden 31 samkommuner (130 kommuner) 31 värdkommuner (85 kommuner) Kommunen ordnar Samkommun ordnar Värdkommun ordnar 13.8.2014 Kia Leidenius Kartbotten: Statistikcentralen 2011 23.8.2011

Reformer på gång 29.8.2014 Kaj Lindqvist

Totalreform av kommunallagen Social- och hälsovårds- reformen strukturlag Totalreform av kommunallagen Social- och hälsovårds- reformen Reformer Statsandels- reform Utvärdering av kommunernas uppgifter 2.4.2014

Tre huvudkriterier för en stark primärkommun = utredningskriterier Service- och befolkningsunderlaget; för att garantera egen kommunal serviceproduktion och närservice Minst 20 000 invånare för ordnandet av social- och hälsovården. Åldersklass på minst ca 50 barn. Arbetsplatssjälvförsörjnings-, pendlings- och samhällsstrukturkriterierna Arbetsplatsförsörjningen minst 80 % (antalet arbetsplatser i förhållande till arbetande arbetskraft). Pendling till centralkommunen är högst 35 % i stora stadsregioner (Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg och Åbo) och högst 25 % i andra pendlingsområden - eller Samhällsstrukturkriteriet sammanfattar ett område där behovet av samordnad markanvändning, boende och trafik är allra störst. Ekonomikriteriet; för att säkra kommunens bärkraft Kriskommun (nyckeltalet har underskridit de gränsvärden som anges i statsrådets förordning med stöd av 63 a § i statsandelslagen för kommunalbasservice). Kommunens ekonomi håller på att krisdrabbas (närmar sig gränsvärdena eller det kumulerade underskottet i balansen är minst -500 e/inv. och visar även nästa år ett underskott). Helsingfors metropolområdet 2.4.2014

Utredningens innehåll Minimikraven på innehållet i utredningen Hur ska förvaltningen organiseras och hur ska tjänsterna tillhandahållas och produceras inom utredningsområdet Sammanslagningens konsekvenser för kommunernas samarbete Den ekonomiska situationen Invånarnas möjligheter att påverka och delta och hur ska närdemokratin förverkligas Fördelarna och nackdelarna med en kommunsammanslagning Hur ska de språkliga rättigheterna i tvåspråkiga kommuner och på samernas hembygdsområde tillgodoses. Utredningen utgår från den nya kommunens perspektiv Kommunerna kan vid behov också göra mer omfattande utredningar Mål: Framställning om en sammanslagning och sammanslagningsavtal 13.8.2014 Kia Leidenius

Vad gjorde kommunerna? Den 30.11.2013 var kommunerna tvungna att meddelade vem de vill göra kommunsammanslagningsutredningar med 250 kommuner meddelade att de tänker göra en utredning 40 kommuner meddelade att de inte tänker göra en utredning Just nu pågår 38 utredningar i 170 kommuner. I 80 kommuner pågår en av finansministeriet utsedd särskild utredning. Idag kan endast sk. ”kriskommuner” tvingas gå samman. 13.8.2014 Kia Leidenius

KF och kommunstrukturlagen Vill i första hand se starka primärkommuner. Om det inte lyckas bör möjligheterna för intensifierat samarbete utredas. Kräver att reformen görs med respekt för självstyrelsen, men bör också se till helheten Målet bör vara modeller som kommunerna själva godkänner Tydligare strukturer i förvaltningen - fokusera Undvika fler nivåer i beslutsfattandet Viktigt att kommunreformen går framåt Kommunsammanslagningar ger inga automatiska effekter 9.5.2014 Sandra Bergqvist

2. Social- och hälsovårdsreformen Förslag 2013 Kommuner med under 20 000 invånare Finansieringsansvar för social- och hälsovårdstjänsterna Inte rätt att själva ordna social- och hälsovårdstjänster. Ska vända sig till en ansvarskommun (närmaste pendlingsområde eller centralkommun) eller höra direkt till ett social- och hälsovårdsområde. Kommuner med 20 000–50 000 invånare Rätt att ordna social- och hälsovårdstjänster på basnivå. En kommun med minst 20 000 inv. kan vara ansvarskommun för tjänsterna på basnivå. Dessutom kan ansvarskommunen få rätt att ordna vissa tjänster inom den specialiserade sjukvården på basnivå. För omfattande basnivå -> social- och hälsovårdsområde Kommuner med minst ca 50 000 invånare/landskapens huvudstäder Kan ordna tjänster på omfattande nivå Landskapets huvudstad ska vara ansvarskommun för social- och hälsovårdsområdet. Fem specialupptagningsområden 2.4.2014

I mars 2014 slopade man över en natt… hela social- och hälsovårdsreformen Regeringen och oppositionen kom överens om en helt ny modell Allt vändes upp och ner Den nya lagen ska träda i kraft 2015. Vårdområdena ska inleda sin verksamhet 1.1.2017 13.8.2014 Kia Leidenius

Sjukvårdens speciella ansvarsområden och sjukvårdsdistrikten 2013 HYKS erva Helsingfors och Nyland (HUS) Södra Karelen (EK) Kymmene(KYM) KYS erva L Norra Savolax(PS) Södra Savolax (ES) Iöstra Savolax (IS) Centrala Finland(KS) LP Norra Karelen (PK) OYS erva PP Norra Österbotten (PP) Länsi-Pohja (LP) Lappland (L) KAI Kainuu (KAI) Centrala Österbotten(KP) KP PS TAYS erva V PK Birkaland(P) EP KS Södra Österbotten(EP) IS P ES Tavasteland(PH) S Vasa (V) PH EK TYKS erva KH VS KYM Egentliga Finland (VS) KL/MLI 7.2.2013 HUS © Kommungränser: Statistikcentralen

Vårdområdet har ansvar för anordnandet av service Vård-område Vårdområdet betalar åt de som producerar seevicen Avtal med serviceproducenter t.ex. Kommuner, samkommuner eller ansvarskommuner Serviceproducenter Kommuner Kommunägda bolag Privat aktör Organisa-tioner Annan producent 9.5.2014

4. Kommunernas deltagande i processen Kommunstrukturlagen: En första remissrunda våren 2012 En andra remissrunda våren 2013 Lag om metropolförvaltningen, utkast våren 2014, september 2014 Remissrunda våren 2014 Social- och hälsovårdsreformen Hösten 2013 Vårvintern 2014 (kort efter att svaren lämnades in slopades allt) 14.10.2014 utlåtande om det nya lagförslaget Remissrunda om kommunallagen, augusti 2014 Remissrunda om statsandelssystemet, 2 gånger under våren 2014

Reformens tidtabell 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunstrukturlagen i kraft 1.7.3013 Strukturlagens arbetsgrupp Lagförslag och RP till riksdagen Kriterier från juni Regeringens utvärdering av reformens framskri-dande Metropol-utredning 5.3.2013 Utlåtande maj 2013 Komunerna meddelar om utredningsparter 2.12.2013 Kommunsammanslagningar i kraft 2015 – 2017, trots allt senast 1.1.2017 Regionbesök och hörande av kommun-erna Kommuner-nas andra höranderunda 7.3.2013 Bildande av utredningsområden och genomförande av utredningar Kommunernas ska ge sina sammanslagningsförslag 1.7.2014 (OBS grundlagsutskottets utlåtande) Av staten initierade eventuella särskilda kommunutredningar Nya kommunallagen i kraft Totalrevision av kommunallagen Utkast till lagen senast 15.4.2014 RP + riksdagens behandling Nya statsandelssystemet i kraft Statsandelsreform – utredningspersonernas förslag senast i slutet av 2013 RP + riksdagens behandling Ny strukturlag för social- och hälsovårdens organisering i kraft Social- och hälsovårdens arbetsgrupp för servicestrukturen 31.12.2012 Förnyandet av servicestrukturen inom social- och hälsovården – ny arbetsgrupp, förslag 31.12.2013 RP + riksdagens behandling Sote utrednings-personer mandat till 19.3.2013 24

Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund www.kunnat.net www.kommunerna.net www.localfinland.fi Kaj Lindqvist 2014