Strategi för hälsa 2018-03-06.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ett utvärderingsinstrument för Styrning, uppföljning och resultat
Advertisements

Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Syftet med detta bildspelet är att du kan spara tid genom att generella delar redan är beskrivna. Innehållet kan du och din organisation använda er av.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Ett axplock från Kommunerna i Stockholms- regionen – En lägesbeskrivning år 2014 Ett stöd för problem- formuleringar och prioriteringar kopplat till KSLs.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
Resultatsammanställning Västernorrland Skolpresidiet Lars Thorin.
Gapminder Verktyg för att visualisera statistik för effektiv analys och uppföljning vid 1.Verksamhetsutveckling och jämlikhetsanalys 2.Samhällsbyggande.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och SKL.
Jämställdhet i kommuner och landsting SKL:s stöd till jämställdhetsintegrering.
Analysera mera Gunnar Gidenstam, Sveriges Kommuner och Landsting Marcel Moritz, Huddinge kommun Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting.
Kommun- och landstingsdatabasen - Kolada RKA – Rådet för främjande av kommunala analyser (staten och SKL) Främja jämförelser och analys Öppen och kostnadsfri.
Öppna jämförelser – exempel på indikatorer och datakällor Analysseminarium Psykisk hälsa 29 februari 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Regiongemensam elevenkät 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Regiongemensam elevenkät 2016
Sammanfattande dokumentation från länsworkshop om Strategi för hälsa
Sammanfattande dokumentation från länsworkshop om Strategi för hälsa
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Sammanfattande dokumentation från länsworkshop om Strategi för hälsa
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Tisdag – “Nya” aspekter som dyker upp med anledning av Agendan.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Folkhälsan påverkas av utvecklingen på många områden – utbildning, hälso- och.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

Strategi för hälsa 2018-03-06

22 mål och indikatorer Indikatorerna är redan insamlade och jämförbara över hela landet Av dessa är: 17 könsuppdelade 21 redovisade per kommun 14 redovisade per landsting/regional nivå De indikatorer och mått som tillhör målen är valda utifrån vad som redan är insamlat och jämförbart över hela landet. Indikatorerna är till för att göra jämförelser inom ett antal utvalda områden i strategin. I tabellen nedan finns motiveringar till val av indikatorer samt förslag på aktörer som kan bidra till förbättringar.

Så här ser hela listan ut (är det vad de har på borden?) Ej kommunnivå Strategi för hälsa   2015 2016 En god och jämlik hälsa - barn och unga Kariesfria 3-åringar, andel (%) Riket 96 95 Tobaksrökning i hemmet där barn i 8 månaders ålder finns, andel (%) 11,1 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 85,6 87,3 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, totalt landsting, andel (%) 86 83 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 69,3 70,8 20 åringar som har avslutat treårigt gymnasium. Placerade under hela årkurs 9. andel (%). 39,00 En god och jämlik hälsa - hela livet Invånare 17-24 år som varken studerar eller arbetar, andel (%) Alla kommuner, ovägt medel (2014) 10,0 Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%) 31 33 Invånare 16-84 år med en stillasittande fritid, andel (%) (-2015) Alla kommuner, ovägt medel 14 Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv. 62 61 God kvalitet - elev-, brukar- patientupplevelser Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) 91,1 Elever i åk 5: Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det, positiva svar, andel (%) 94,4 Elever i åk 5: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, positiva svar, andel (%) 77,6 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - bemötande, förtroende och trygghet, andel (%) 39 Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - förbättrad situation, andel (%) 75 Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - inflytande, andel (%) 73 Patientupplevd kvalitet avseende emotionellt stöd i primärvården, index 74 70 Patientupplevd kvalitet avseende kontinuitet och koordinering i primärvården, index 69 Patientupplevd kvalitet avseende respekt och bemötande i primärvården, index 85 84 Hållbart och uthålligt Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor), år 83,8 83,9 Återstående medellivslängd vid födseln (män), år 80,1 80,2 Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%) 9,6 Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd kommun, andel (%) Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 28 Så här ser hela listan ut (är det vad de har på borden?)

Nationella respektive egna målsättningar Målsättningarna = senaste trenderna Stora skillnader mellan och inom regioner och kommuner och mellan grupper ”Den svenska paradoxen” Hälsan i befolkningen förbättras men skillnaderna i hälsa ökar Målsättningarna är framtagna utifrån analys av trender under de senaste åren på nationell nivå – dvs. vad som är rimliga utmaningar men samtidigt realistiskt att uppnå inom tidsperioden. Även om målen bara innebär en höjning på några få procent (på nationell nivå) innebär det till en kraftig förbättring på lokal och regional nivå. Varje mål behöver alltså brytas ned och anpassas till din kommuns, landstings och regions förutsättningar och nuvarande nivåer. Det finns stora skillnader i landet och ambitionsnivåerna skiljer också.

Ex återstående medellivslängd vid 30 års ålder Kvinnor Män år Ex på skillnader mellan olika grupper – handlar inte bara om ”lång/hög” resp ”kort/låg” utbildning/inkomst mm – utan även om alla grupper däremellan. Åtgärder kan vara främjande, förebyggande eller stöd/behandling när det behövs. Inriktningen kan vara till enskilda personer/familjer med även till grupper och/eller populationer i hela befolkningen.

Vad finns i Kolada? Enkel ingång – vy - översikt Möjligheter att jämföra och nyansera: Med andra kommuner/regioner – alla eller liknande Enhetsnivå inom/mellan kommuner (vissa) Över tid Olika grupper (vissa) www.kolada.se Kommun och landstingsdatabasen

Med andra kommuner/regioner – alla eller liknande – och med Riket Fallskador bland äldre, antal/1000 inv Min i Sverige: kvinnor 44, män 19 Max i Sverige: kvinnor 102, män 73 X-kommun: 78 Mellan kommuner/regioner

Med andra kommuner/regioner – alla eller liknande – och med Riket Etablering för nyanlända Min i Sverige: kvinnor 4 %, män 10 % Max i Sverige: kvinnor 71 %, män 83 % X-kommun: 47 Mellan kommuner

Med andra kommuner/regioner – alla eller liknande – och med Riket Behörig till gymnasiet (folkbokförda i kommunen, oavsett var man går i skola) Min i Sverige: pojkar 55,3 % flickor 62,5 % Max i Sverige: pojkar 100 % flickor 100% X-kommun: 80,0 Mellan kommuner

Behörighet till gymnasiet, kommunala skolor Enhetsnivå inom/mellan kommuner (vissa) Behörighet till gymnasiet, kommunala skolor Gul triangel= kommunal skola i x-kommun pojkar enhetsnivå flickor

Medellivslängd Över tid Kvinnor:Min: 80,3 Max: 86,7 Män: Min: 74,4

Invånare med bra självskattad hälsa Olika grupper (vissa) Invånare med bra självskattad hälsa För att synliggöra den ojämlika hälsan behöver analys och åtgärder grunda sig på data som är uppdelat på kön och så långt möjligt även på socioekonomiska faktorer såsom utbildning och bostadsort. Vid uppföljning av mål är det inte bara angeläget att genomsnittet blir bättre, utan skillnaderna ska också minska inom och mellan kommuner, inom och mellan landsting och regioner samt mellan olika grupper, kön etc Utveckling över tid Totalt  Män  Kvinnor

Vägen mellan statistik och förbättring: Analys Det finns mer statistik och det finns mera stöd Efterfråga fördjupad analyser och befintliga rapporter Siffror, siffror, siffror – för att de ska komma till nytta i förbättringsarbetet behöver de analyseras i er egen kontext Många har redan tillgång till sådant här material på kommunal eller regional nivå – efterfråga det samt analys. (Välfärdsbokslut, Årsredovisningar, Folkhälsoprofil etc). Det kan även finnas kompletterande resultat framförallt om barn och unga i regionala/lokala mätningar som inte är jämförbara över hela landet. Fördel gemensamma mål och indikatorer – går vi gemensamt i rätt riktning? Åtgärder kan vara främjande, förebyggande eller stöd/behandling när det behövs. Inriktningen kan vara till enskilda personer/familjer med även till grupper och/eller populationer i hela befolkningen. Finns tabell om motiv + mer information om möjliga nedbrytningar