Matspjälkningen
Varför måste vi äta? Kroppen behöver olika ämnen för att kunna fungera: Energi/Näringsämnen: Kolhydrater, fetter och proteiner Vitaminer Mineralämnen
Matspjälkningen börjar i munnen Maten mals sönder av tänderna. Blandas med saliv från spottkörtlarna. Smak och luktkontroll så inget skadligt sväljs. Kolhydrater i maten sönderdelas med enzymet amylas.
Matstrupen När maten passerar svalget utlöses en sväljreflex. Struplocket stängs och täpper för luftstrupen så ingen mat hamnar i lungorna. Muskelsammandragningar i matstrupen för ner maten till magsäcken.
Magsäcken Magsäcken innehåller magsaft med saltsyra (dödar bakterier) och enzymet pepsin (sönderdelar proteiner). Maten knådas också av muskler. För att inte magsäcken ska frätas sönder av syran, täcks insidan av en skyddande slemhinna. Maten passerar på 2-6 timmar.
Tolvfingertarmen Från magsäcken fortsätter maten till tolvfingertarmen, där olika enzymer fortsätter att sönderdela maten: Bukspott från bukspottskörteln bryter ner proteiner, kolhydrater och fetter. Dessutom höjs pH så tarmarna inte fräts sönder. Från levern utsöndras galla som finfördelar fettet i maten.
Tunntarmen Är en ca 5 m lång veckad struktur. Med hjälp av muskelrörelser pressas maten framåt. Här sker den slutliga nedbrytningen av maten. Består av tarmludd med blodkärl som tar upp näringsämnena och för dem till kroppens alla celler. Har en yta på 200 m2
Slutlig nedbrytning av maten Enzymer delar kolhydrater till druvsocker Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria aminosyror Fetter delas upp till glycerol och fettsyror
Tjocktarmen Är ca 1,5 m lång och går i en båge runt tunntarmen. Tjocktarmens uppgift är att suga upp vatten och salter som utsöndrats vid nedbrytningen av maten. Där finns ca 1,5 kg bakterier (colibakterier) som bl.a. tillverkar vitamin K. Gaser i magen visar att bakterierna arbetar. Avföringen lämnar kroppen via analöppningen.
Kroppen innehåller:
Kolhydrater Enkla sockerarter Sammansatta sockerarter Energin i kolhydraterna frigörs vid förbränning i cellernas energiverk (mitokondrier). Överskott lagras som glykogen i lever och muskler
Fetter Energireserv Skydd för slag Isolering mot kyla Olika typer av fett: Mättat Enkelomättat Fleromättat
Proteiner Sönderdelas till aminosyror Används som - enzymer - hormoner - byggmaterial - transportörer
Enzymer Påskyndar och underlättar kemiska reaktioner utan att själva förbrukas, t.ex.: Bygger upp komplicerade molekyler Sönderdelar maten Deltar i ämnesomsättningen Del av immunförsvaret
Vitaminer Fettlösliga Vattenlösliga Måste fås genom maten A: Synstörningar. Finns i fisk, ägg mjölk, smör. I morötter finns ett ämne som gör att kroppen själv kan tillverka A-vitamin. E: Blodbrist. Finns i vetegroddar, paprika och vegetabiliska oljor. K: Blodet kan inte levra sig. Finns i spenat och andra grönsaker. Bildas även av bakterier i tarmen. D: Skelettet kan inte ta upp kalk vilket ger ett svagt skelett. Finns i fisk, ägg och mjölk. Bildas även i huden när det är sol ute. Vattenlösliga B: Hudbesvär, nervskador. Finns i grönsaker, kött och grovt bröd. C: Skör hud och blödande slemhinnor. Finns i grönsaker, potatis, citrusfrukter, nypon.
Viktiga mineralämnen: Järn: Behövs för att hemoglobinet i de röda blodkropparna ska kunna ta upp syre (”blodbrist”). Finns i kött, blodpudding, potatis. Natrium: Reglerar bl.a. kroppens vätskebalans och blodtryck. Finns i koksalt. Kalcium: Behövs i skelett och tänder. Finns i mejeriprodukter. Spårämnen/mikroämnen: Behövs i små mängder. Ingår i hormoner, enzymer och vitaminer. T.ex. jod, zink, selen.