Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet Makroekonimi Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

Makroekonomiska mål Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna, den totala produktionen, den genomsnittliga prisökningstakten etc. Målsättning: Långsiktig tillväxt Stabila priser Låg arbetslöshet Undvika stora betalningsunderskott i handeln med andra länder

Ekonomisk tillväxt

Ekonomisk tillväxt Tillväxt kan beskrivas som att produktionsmöjlighetkurvan skiftar utåt. När PPF-kurvan skiftar utåt = fler varor produceras. Den reala produktionen analyseras, snarare än penningvärdet av den.

Är det bra med ekonomisk tillväxt? Ett land kan lägga mer pengar på utbildning, hälso- och sjukvård, infrastruktur etc. Tillväxt innebär förändring och när det inträffar förändrar tjänar alltid vissa mer på detta än andra. Vissa kan t.o.m. förlora på den. (Exempel industriella revolutionen) Tillväxt medför också kostnader i form av förbrukning av resurser. Miljöförstöring kan vara en kostnad för tillväxten. Finns vissa fördelar som kan uppväga kostnaden: tillväxt kan höja de fattigas levnadsstandard utan att behöva sänka levnadsstandarden för de förmögna.

Konjunktur

Konjunkturcykelmodellen

Lågkonjunktur Låg tillväxt, växande arbetslöshet Efterfrågan mindre än vad landet kan producera, inga prishöjningar, snarare prissänkningar. Lagren växer, maskiner står stilla, fler blir arbetslösa. Människor väljer att spara, företag vill inte investera. En lågkonjunktur som sträcker sig under en lång tid kallas recession.

Worst case scenario : depression

Varför vänder konjunkturen uppåt? Det finns alltid en efterfrågan: när lagren är tömda måste man börja producera och anställa… … när fler får arbete ökar efterfrågan… … och ännu mer måste produceras, fler måste anställas och konjunkturen vänder uppåt.

Högkonjunktur Hög tillväxt, låg arbetslöshet. Efterfrågan är hög, produktionen likaså. Konkurrens om produktionsfaktorer: brist på arbetskraft driver upp lönerna och bristen på råvaror driver upp priserna. Företagens kostnader ökar och de måste höja priserna på sina varor – inflation.

Varför vänder konjunkturen nedåt? Tillslut räcker inte produktionsfaktorerna till – lönerna kan inte höjas mer och ej heller priserna. Mättade marknader.

Olika typer av inflation Efterfrågeinflation: konsumenterna vill köpa mer än vad företagen kan producera. Efterfrågan är större än utbudet och prisnivåerna stiger. Kostnadsinflation: produktionskostnaderna stiger och därmed även priserna. Importerad inflation: om priset på utländska varor stiger, stiger kostnaderna för företagen och därmed priserna. Detta kan leda till ett underskott i bytesbalansen. Inflation via sedelpressar: ett land trycker helt enkelt upp mer pengar, men om det finns mer pengar än varor så stiger priserna och vi får inflation.

Att finna balanser Handelsbalans: skillnaden mellan import och export av varor + Tjänstebalans: export och import av tjänster + Faktorinkomster: avkastning på kapital och löner + Löpande transfereringar: Ex. EU-bidrag och EU-avgifter = Bytesbalans. Kapitalbalans: skillnader mellan ett lands ränteinkomster och –utgifter. Lån till och från utlandet eller försäljningar av investeringar.

Forts. Att finna balanser Betalningsbalans: summan av bytes- och kapitalbalans, dvs. hur mycket pengar som måste ta ur landets valutareserv. Vid underskott: devalvering, landets valuta skrivs ned och stimulerar exporten.

konjunkturpolitik Vid lågkonjunktur: stimulerande insatser. Ökade bidrag till hushållen, sänkta skatter, offentliga arbeten för att minska arbetslöshet och hushållens köpkraft. Staten kommer att göra av med mer an vad som kommer in i skatt, budgetunderskott. På längre sikt kommer dock fler att få arbete och därmed löner, vilket innebär att efterfrågan ökar, vilket i sin tur kräver större produktion. Vid högkonjunktur: dämpa inflationen. Staten minskar sina utgifter, minskar bidrag och offentliga arbeten samt höjer skatten. Statens kommer att få ett budgetöverskott.