N-Sensor vs olika spridare Knud Nissen
Precisionsodling Från början (ca. 1995) var Precisionsodling = Skördekartering Samtidigt började också markkartering med GPS ca.1997 började de första kalkningarna med GPS Även P, K, Mg och Cu spridning efter markkartan diskuterades 1998 kördes den första Yara N-Sensor i Sverige Början av 2000-talet kom guide system till traktorerna Autostyrningen blir populärt runt 2010 Sektions avstängning börja också komma runt 2010 Skillnaden i skörd varierar mellan olika fält.
Yara N-Sensor® finns i olika modeller alla har samma funktioner Sedan 2012 Mellan 2000-2011 Sedan 2006 Mäter klorofyllhalt och bestånds täthet beräknar aktuellt kvävebehov sprider behovsanpassad kväve mängd N-Sensor and N-Sensor ALS detect the current N status of the crop by measuring and analysing the light that is reflected by the crop canopy N-Sensor: commercial product since 1999 analyses the sunlight reflected by the canopy (passive system without own light source) simultaneous measurement of irradiance for a permanent correction for changing light conditions N-Sensor ALS: launched as a commercial product in autumn 2005 independent of ambient light due to an own light source (active system with halogen flash lamp) agronomic calibration algorithms are the same for both systems
Figuren visar antal Yara N-Sensor fram till 1 juni 2017 Sverige: 222 st Globalt: 1869 st Sverige ligger på tredje plats i världen med antal sensorer Figuren visar antal Yara N-Sensor fram till 1 juni 2017
Olika gödselspridar terminaler och fabrikat IsoMatch Elektronik utveckling Hastighetsberoende utmatning Möjlighet att ta in extern VRA signal Vågceller Med automatisk kalibrering GPS avstängning Med sektions kontroll Spridningsbilds kontroll LH 500 Quantron M Calibrator Zurf Amatron 3 Agromaster Can Överum K-plus
System Layout N-Sensor GPS Receiver Spreader controller USB Stick USB, RS 232 Spreader controller USB Stick RS 232 fertilizer spreader RS 232 Operating terminal
System Layout N-Sensor GPS Receiver Spreader controller USB Stick USB, RS 232 Spreader controller USB Stick RS 232 fertilizer spreader RS 232 Operating terminal Section Control
Yara N-Sensor Yara N-Sensor består av: N-Sensorn på taket med spektrometrar som mäter mängd ljus som reflekteras från grödan Windows terminal i hytten där N-Sensor programmet gör alla beräkningar och kommunicerar med GPS och spridare
Seriell kommunikation Seriell kommunikation har länge varit standard för nästan alla fabrikat och är fortfarande det absolut vanligaste. Punkt till punkt RS232
ISOBUS ISOBUS kommer mer och mer ? Många olika standarder. Svår att kommunisera med. ISOBUS ISOBUS
Framtid Internet of things?
eller styrning efter sensor Styra efter karta Styrdator med GPS styr spridarterminalen Karta Markkarta görs om till behovskarta Exempel: K-behov P-behov Mg-behov Cu-behov 1 2 Tilldelning eller styrning efter sensor N-spridning Skanning Online skanning och styrning av spridaren 2 1 Karta på resultatet i efterhand Behovsanpassad gödsling kan göras på två sätt! Styrning efter karta Skall man styra efter en karta så måste man: skapa en behovskarta på kontoret som man flytta ut i styrdatorn i traktorn som sedan styr spridaren. Styrning efter sensor När man använder en sensor har man inget förarbete med att skapa någon karta. Men man måste däremot: göra en kalibrering av sensorn i fältet. sedan styr sensorn spridaren efter spridningen kan man få ut en karta på resultatet
Behovsanpassad gödseln efter markkarta Gödsling Behovsanpassad gödseln efter markkarta Anpassad gödsling efter markkartan Fosfor Kalium Koppar Magnesium Kalk P-AL, K-AL, Cu-AL eller Mg-AL kartan görs om till en behovskarta som styrdatorn kan läsa och sprida ut Skörd Vi kommer till nästa säsong att ha en proteinprognos inbyggd i Yara N-Sensor
Behovsanpassad kvävegödsling med kvävesensor Spannmål Sensorn används i alla spannmålsslag Höstspannmål Huvudgiva och ev. komplettering Vårspannmål Kompleteringsgiva Höstraps Andragivan före blomning Potatis Komplettering 5 veckor efter uppkomst Gödsling I spannmål och raps har vi främst använt sensorn till huvudgiva och kompletteringsgivan men den går också att använda till tidig bestockningsgiva i höstsädd och höstraps. Till majs finns också en kalibrering för kompletteringsgiva. I halland har man med framgång kört kompletteringsgiva i potatis 5 veckor efter uppkomst.
Behovsanpassad sprutningen efter biomassan Anpassad tillväxtreglering efter biomassemängd Anpassad svampbekämpning efter biomassemängd Blastdödning i potatis efter biomassemängd Sprutning Förutom den normala kvävegödslingen i spannmål, oljeväxter och potatis kan vi också använda sensorn till att styra svampbekämpningen av bladmögel och septoria.