Buller – Varför är det ohälsosamt? Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Miljömedicinska Enheten Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholms läns landsting Enheten för Miljömedicin Miljömedicinskt samhällsstöd Identifiera och förebygga ohälsa vad gäller Inomhusmiljö, allergier, luftföroreningar, buller, UV-strålning och klimat Kartläggning av risker Informationsspridning, ex. Bullernätverket Undervisning Forskning

Miljöhälsorapportering Vart 4 år, omväxlande vuxna och barn Miljöhälsorapport 2009 Vuxna Enkät 2007: 26 000 svar (59,4%) Miljöhälsorapport 2013 Barn, 8 mån., 4 år, 12 år Enkät 2011: 36 000 (51%)

Institutet för Miljömedicin (IMM) Traditionell institution vid Karolinska Institutet Nationellt expertorgan inom miljömedicin Verksamhetsområden Arbets- och Miljömedicin Epidemiologi Fysiologi samt Toxikologi

Kunskapssammanställning om buller och hälsa Uppdrag från Naturvårdsverket Skapa en vetenskaplig grund och ge väg-ledning i det svenska arbetet med omgivningsbuller Identifiera viktiga kunskapsluckor Sammanfatta behov av ytterligare forskning Författare Charlotta Eriksson, IMM, KI Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, SU Göran Pershagen, IMM, KI

Metoder Litteraturgenomgång av kunskapsläget om trafik- respektive industribuller och hälsa Allmän störning, sömnstörning, inlärning och prestation, hjärt- och kärlsjukdom Tidigare kunskapssammanställningar som utgångsläge “Guidelines for Community Noise”, WHO 2000 “Night Noise Guidelines for Europe”, WHO 2009 “Burden of disease from environmental noise, Quantification of healthy life years lost in Europe”, WHO 2011 Fokus på nyare studier Enskilda forskningsresultat, metaanalyser, reviews Rapporter från EU och WHO EU-projekt om buller, t.ex. “ENNAH”

Bakgrund om buller Ett omfattande och växande miljöhälsoproblem! Ökad urbanisering Tillväxt av transportsektorn Ca 2 miljoner personer i Sverige exponeras för trafikbuller överstigande riktvärdet för utomhusbuller (55 dB) Buller från vägtrafik dominerar (ca 1,7 miljoner)

Allmän störning Om man betänker WHOs definition av hälsa.. ”A state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” ..så bör störning ses som en negativ hälsoeffekt. Upplevelse av störning är det vanligaste symptomet på den stress som byggs upp i kroppen till följd av oönskat ljud Störning orsakar även fysiologiska besvär/stressymptom Trötthet Irritation Rastlöshet Koncentrationsproblem Ont i magen/huvudet……….

Miljöhälsorapport 2009 14% störs av trafikbuller, jämfört med 12% 1999 12% störs av vägtrafik buller, jämfört med 9% 1999 Ökning med 200 000 personer, 40% Störning av spår- och flygtrafik-buller ökar ej nationellt, men däremot regionalt (ex Sthlm)

Miljöhälsorapport 2013 Kraftig ökning också av besvär av ljud från andra barn i skolmiljö 18 till 31%

Samband med trafikbuller Tydliga exponering-responssamband på populationsnivå Flygbuller mest störande Stora individuella skillnader Känslighet, ålder, utbildning, ekonomiskt eller annat beroende Behov av uppdatering av kurvorna för flyg- och spårbuller Kurvor saknas för kombinerat buller

Samband med industribuller Få studier, osäkra resultat Något lika eller något mer störande än vägtrafikbuller Undantag: buller från rangerbangårdar Fler studier behövs, speciellt för hamnar och bangårdar

Sömnstörning Miljöhälsorapport 2009 Vila/avkoppling: Ökning från 4% till 6% Sömn: Ökning från 3% till 4% Höra radio och TV: Ingen förändring Stör samtal: Ökning

Miljöhälsorapport 2013 Barn eventuellt mer känsliga än vuxna Barn sover längre vilket ökar risken att de utsätts för buller någon gång under sömnperioden Barn behöver längre tid för återhämtning Av 12-åringar i flerfamiljshus uppger 4% att de har svårt att somna… ..3% att de blir väckta Enfamiljshus – 1%

Hälsopåverkan Sömn är en biologisk nödvändighet för en god fysisk och psykisk hälsa Normal sömn har en tydligt definierad och stabil struktur med sex olika sömnstadier Från Muzet 2007

Omedelbara effekter av buller på sömnen Ökad motilitet (kroppsrörelser) Kortare sömnperiod Fragmenterat sömnmönster Fysiologiska effekter från 35 dB (LAmax inomhus) Blodtryck, puls, andning… (stresspåslag) Uppvaknanden från 42 dB (LAmax inomhus)

Kroniska effekter av buller på sömnen Akuta fysiologiska effekter avtar inte Kronisk aktivering av stressystemen Ökning av stresshormon i blodet (ex kortisol) Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom Påverkan på aptitreglerande system Minskning av Leptin Ökad aptit, minskad energiåtgång Viktuppgång, försämrad glukostolerans Påverkan på immunologiska funktioner Ökning av C-reactive protein (CRP) Ökning av inflammatoriska mediatorer Ateroskleros (åderförkalkning)

Inlärning och prestation Buller påverkar den kognitiva förmågan, dvs hur information bearbetas, lagras och återkallas Ju svårare arbetsuppgifter, desto större påverkan Bullret påverkar bland annat Koncentration, tal- och läsförståelse, motivation, logiskt tänkande, minne Prat är den mest störande källan hjärnan söker efter signaler i bullret som måste tydas Ljud som varierar upplevs mer distraherande än konstanta ljud Konstanta lågfrekventa ljud har dock en tydligt uttröttande effekt

RANCH: Road traffic and Aircraft Noise exposure and Childrens cognition and Health 3000 barn, 9-10 år 89 skolor runt 3 Europeiska flygplatser Samband mellan flygbuller och läsförståelse, minne samt motivation 5 dB ökning i ljudnivån försenade läsförståelsen med 1-2 månader Inga samband med vägtrafikbuller

Hjärt- och kärlsjukdom Den vanligaste dödsorsaken, Sverige 42% Riskfaktorer inkluderar rökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost, alkohol Hjärt- och kärlsjukdom inkluderar sjukdom i hjärtat, hjärnan och kroppen kärlsystem och orsakas ofta av ateroskleros (åderförkalkning), t.ex. Högt blodtryck Hjärtinfarkt Stroke Samvarierar ofta med metabola sjukdomar Övervikt och höga blodfetter Nedsatt glukostolerans Typ 2 diabetes

Biologisk mekanism Bullerexponering Akuta effekter Långtidseffekter Stressrespons, aktivering av sympatiska nervsystemet och endokrina systemet Allmän störning Sömnstörning Kronsikt stresstillstånd Haemodynamiska, metabola och immunologiska effekter: Slagvolym Hjärtfrekvens Kärlsammandragning Blodtryck Frisättning av fria fettsyror till blodbanan Mobilisering av glucos Aggregering av trombocyter (blodets viskositet) Högt blodtryck Hjärt-infarkt Stroke Övervikt Typ 2 Diabetes Glukos-tolerans

Hälsoriskbedömning Tydlig biologisk mekanism Ökande bevisning för ett orsaksamband från epidemiologiska studier Metodologiska problem Oprecis exponeringsbedömning Få longitudinella studier Oklart vid vilken bullernivå risken ökar Få studier har undersökt buller och luftföroreningar samtidigt Inga studier av buller från mer än en källa

Avhandling – “Cardiovascular and Metabolic effects of Long-Term Traffic Noise Exposure” Att undersöka långtidseffekterna av trafikbuller på kardiovaskulära och metabola utfall Hjärt- och kärlsjukdom, främst högt blodtryck Överviktsmaskörer Body Mass Index (BMI) Bukomfång Typ 2 diabetes

Flygbuller: högt blodtryck, övervikt och diabetes Kohortstudie – baserad på Stockholms diabetespreventiva program 5 kommuner i Stockholms län,1992 – 2006 2 383 män och 3 329 kvinnor följdes 8-10 år Frågeformulär och kliniska undersökningar

Bullerexponering Geografiska Informationssystem Adressregister och geokodning av adresser Bullerdata från Luftfartsverket Exponering från 50 till 65 dB(A) Studiedeltagare och bullerutbredning runt Arlanda Lden 50-65 dB(A).

Sjukdomsdata Frågeformulär Kliniska undersökningar – Vårdcentraler Sjukdomar, livsstil, utbildning, yrke, social kontakter Bullerstörning (flyg, väg, spår och yrke) Kliniska undersökningar – Vårdcentraler Längd och vikt, BMI (kg/m2) Buk- och höftmått (cm) Blodtrycksmätning (mmHg) Oralt glukostoleranstest (OGTT)

Resultat -Högt blodtryck Ojusterat Justerat a Bullerexponering (FBN) N Hypertoni, n (%) RR (95% CI) Kontinuerlig Per 5 dB(A) 2020 626 (31) 1.11 (1.02-1.21) 1.10 (1.01-1.19) Dikotom <50 dB(A) 1610 478 (30) 1.0 ≥50 dB(A) 410 148 (36) 1.22 (1.05-1.41) 1.19 (1.03-1.37) a Justerat för ålder och BMI Tydlig överrisk hos män Starkare samband bland äldre (≥57 år)

-Könsskillnad? RR per 5 dB(A) Ldena Män: 1.21 (1.05-1.39) Kvinnor: 0.97 (0.83-1.13) a Justerat för ålder, SES, BMI och tobaksanvändning. Eventuell könsskillnad, dock ej statistiskt signifikant

-BMI och bukomfång Samband mellan flygbuller och bukomfång Samband mellan flygbuller och BMI

Typ 2 diabetes Inga samband i totalpopulationen Möjlig effekt hos kvinnor?

Sammanfattande ord… Buller är en vanlig och fortfarande ökande exponering Tydliga samband med störning och sömnstörning Effekter på inlärning och prestation Ökande bevisning för påverkan på hjärt-kärlsystemet Ny forskning visar effekter även på det metabola systemet Buller bör tas i beaktning vid stadsbyggnadsplanering så att hälsoeffekterna minimeras

Tack för uppmärksamheten! Charlotta.eriksson@sll.se