Jämställdhet i arbetslivet [Ort och datum] [Namn på skolinformatör] Jämställdhet i arbetslivet Presentera er själva och berätta varför ni har kommit till klassen Inför lektionen Läs igenom hela undervisningsmaterialet i förväg så att du är bekant med det, du kan då också välja att fokusera mer eller mindre kring vissa punkter, lägga till eventuella egna reflektioner eller hitta aktuella exempel som du kan lägga till. Du har då också lättare att fördela tiden så att du hinner med det viktigaste. Tänk på att det här materialet ska fungera som ett stöd för dig, taken är att du ska kunna tala fritt med hjälp av våra stolpar. Lycka till!

Vilka är LO? Berätta om LO och varför ni har valt att engagera er fackligt LO:s kamp började för mer än 100 år sedan Arbetsdagarna var ofta upp till 16 timmar om dygnet, lönerna gick knappt att leva på och någon semester var det inte tal om överhuvudtaget Efter år av fackliga ansträngningar har Sverige idag en av de mest moderna och välfungerande arbetsmarknaderna i världen Om du förlorar jobbet finns det trygghetssystem som fångar upp dig tills du hittar ett nytt, vi har höga löner som folk kan leva på samtidigt som några av världens mest framgångsrika företag verkar här, och vi har fem veckors semester så att alla få njuta av att vara lediga på sommaren Även om mycket har gjorts så finns det mycket som fortfarande behöver bli bättre på arbetsmarknader, till exempel är alldeles för många unga arbetslösa. Att bryta den höga arbetslösheten är vår viktigaste prioritet och det är vad som driver oss idag

”Tjänar män och kvinnor olika mycket i Sverige idag?” Börja med att ställa frågan ovan till klassen. Låt dem sedan gissa (om de tror att det inte är någon skillnad) hur stor skillnaden är genom ett helt yrkesliv.   (Gå sedan igenom så kallad oförklarad och reell löneskillnad mellan könen som vi förklarar på nästa slide)

Vad räknas? Oförklarat lönegap En man med motsvarande utbildning och uppdrag som en kvinna tjänar 870.000 kr bara genom att vara man. Faktisk löneskillnad En man tjänar 3.6 miljoner mer än en kvinna under en livstid. Det motsvarar 30 års studiemedel eller 1 Mac Book Air i månaden. Oförklarat lönegap. Om man räknar om alla löner till heltid, och jämför liknande yrken, utbildningar och befattningar kommer man upp i en löneskillnad på 870 000 kronor/livslön. Oförklarad innebär alltså i det här sammanhanget att skillnaden inte beror på några andra meriter, erfarenheter eller andra faktorer än just kön. Faktisk löneskillnad: Om vi helt enkelt jämför rakt upp och ned vad en genomsnittlig man och en genomsnittlig kvinna tjänar under en livstid blir skillnaden 3,6 miljoner kronor. Det motsvarar 30 års studiemedel eller nästan 10.000 kr/mån (lån + bidrag= 9948/mån) med fullt belopp varje månad under året.) Alternativt en ny Mac Book Air i månaden under 30 år. (9.995/mån) Varför är skillnaden så stor mellan det oförklarade lönegapet och den faktiska inkomstskillnaden? Och vad beror det på att kvinnor och män har så olika inkomster? Det ska vi titta närmare på nu.

Var finns pengarna, var finns männen? Beror löneskillnaderna på utbildning, diskriminering eller något annat? Börja med att diskutera vad eleverna tror att de stora löneskillnaderna beror på. Gör en kort runda, skriv upp på tavlan. Beta sedan av förslagen i takt med att du presenterar de här presentationsbilderna, där vi tar upp de vanligaste orsakerna i vad vi tänker är en pedagogisk ordning:

Utbildning Vilka utbildar sig mest? Utbildning, kompetens, studier ligger ofta till grund för ett yrke. Så vilka utbildar sig mest, män eller kvinnor? (Gör en handuppräckning) Det är relativt lika, men kvinnor utbildar sig mer än män. Flickor har i snitt högre betyg i grundskolan och gymnasiet än pojkar, de är också i majoritet på högskolan (Bland eleverna på högskolan är fördelningen ca 60 procent kvinnor och 40 procent män) Källa: TCO och SACO´, samt skolverket.

Heltid eller deltid Vilka jobbar mest? Vad är bäst – att jobba lite eller mycket? Hur länge vi arbetar spelar stor roll för vår inkomst, så vilka jobbar mest, män eller kvinnor? (Gör en handuppräckning kring båda frågorna) (Vitsen med det här området är att byta perspektiv om att det bara vore skönt och oproblematiskt att arbeta mindre, utan att belysa heltidsarbete som en stor fördel och en nödvändig rättighet att kunna försörja sig på sitt jobb. Att visa vad som händer när en viss grupp mycket oftare jobbar deltid, och vad som menas med arbete. Avlönat arbete, oavlönat arbete i hemmet, att ta hand om barnen och hur de påverkar varandra och vilka personer som utför olika arbete).

Vilka har såna här jobb? Jobbar deltid Fysiskt belastande Låg lön De grupper som är överrepresenterade i de här tre områdena är kvinnor, arbetare och invandrare. Om du tillhör alla kategorier dvs en arbetarkvinna född utomlands är det hög risk att ditt arbetsliv är tungt, lågavlönat och att du jobbar deltid. Vi ska titta på de här tre cirklarna lite närmare: ARBETSTID (Gå igenom Kvinnor jobbar mycket oftare deltid än män, vilket både drabbar deras inkomst och därefter också deras pension. (Hälften av alla LO-anslutna kvinnor jobbar deltid, men bara 9% av männen. Mer än hälften (66 %) av kvinnorna uppger att det är inte är frivilligt. (Källa Los jämställdhetsbarometer) Diskutera: Vad kan det finnas för orsaker att bakom att fler kvinnor än män jobbar deltid? Det är alltså en myt att de flesta kvinnor väljer att jobba deltid, men det är också vanligare att de som frivilligt arbetar deltid är kvinnor, vad kan det bero på? (De flesta anger vård av anhörig som barn, förälder, släkting, eller att arbetet är för tungt att orka med att jobba heltid). ARBETSBELASTNING Inom LO-kollektivet är det vanligt med mycket stora fysiska ansträngningar på jobbet, som tunga lyft etc. Det är mindre vanligt att kvinnodominerade branscher kompenseras för det här genom till exempel lön, arbetstidsförkortning eller möjlighet att träna på arbetstid. Diskutera: Borde en undersköterska ha möjlighet till träning på arbetstid på samma sätt som till exempel poliser och brandmän? Om ni vill gå in djupare på det och har tid kan ni titta på Kommunals kampanj ”klarar du passet” som handlar om hur fysiskt krävande en undersköterskas arbetsdag är. Kanske har ni möjlighet att kombinera den med en gympatimme där ni visar övningarna och filmen: http://klarapasset.nu/ LÖN Den sista bollen är en så stor fråga att vi presenterar den för sig på nästa slide:

Varför är män värda mer än kvinnor? LÖN beroende på bransch: Hur ser lönerna ut i kvinno- respektive mansdominerade branscher? Den röda grafen visar tjänstemännens löner och branscher som genomgående ligger högre än den blå som visar arbetare. I båda fallen är det dock sambandet mellan hög andel kvinnor och låga löner tydligt. Diagrammet visar sambandet mellan kön och lön i arbetar och tjänstemannasektorn. I bägge fallen är det väldigt tydligt att ju fler kvinnor som jobbar i en bransch, desto lägre blir lönerna. (Du kan göra det här tydligt genom att fysiskt placera dig till vänster- där den genomsnittliga månadslönen är som högst och där andelen män som av en händelse också är högst. Gå sedan längre till vänster, det som händer är att andelen män sjunker och kvinnor ökar, medan medellönen bara minskar). Diskutera: Skulle problemet lösas om alla kvinnor slutade arbeta i låglöneyrken och söka sig till mansdominerade branscher? (Vad har hänt historiskt när såna förflyttningar skett? Tex. Lärare, präster) Vad tror ni det beror på att olika branscher värderas så olika ekonomiskt? Vem bör jobba i de lägst avlönade branscherna?

Föräldraledighet Vem ska ta hand om barnen? Bör föräldrarna eller regeringen bestämma? Ska föräldrarna dela lika eller inte? Vem tar hand om barnen idag? Vem var hemma med dig? Börja med att diskutera ovanstående frågor. När klassen gått igenom dem kan de få gissa hur fördelningen ser ut när det gäller vem som tar ut mest föräldraledighet. (* Detta förutsätter en heterosexuell parrelation, HETEROBRASKLAPP) Så här ser det ut: Kvinnor tar ut ca 80% medan män bara tar ut ca 20% av föräldraledigheten. Vad tror klassen det beror på? Är det rättvist att det obetalda arbetet till största del utförs av kvinnor?

Finns det några risker med att kvinnor och män spenderar så olika tid på föräldraledigheten? Låt eleverna komma med förslag och skriv upp på tavlan! (Gå också igenom nedanstående punkter) Gå sedan igenom fakta: Kvinnors löner påverkas negativt både direkt och indirekt av att ta ut den största delen av föräldraledigheten. Kvinnors karriärmöjligheter begränsas. Undersökningar från bla centralorganisationerna TCO och SACO visar att det inte finns något som är så hämmande för jämställdheten för en kvinna som att få barn, medan att bli far generellt är utmärkt för karriären. Mellan 30-45 stagnerar kvinnor karriärmässigt medan männen drar ifrån under samma period. Det här förklaras främst på grund av hur olika par i heterosexuella relationer fördelar ansvaret för barnen. Föräldraledighet påverkar pensionen – den blir mindre ju mer du är hemma och ansvarar för vårdanden av barnen- och ju mindre du lönearbetar. Risken är hög att den (kvinnan) som tagit störst del av föräldraledigheten också i fortsättningen blir den som tar störst ansvar för (det obetalda) hemarbetet och därmed sliter ut sig tidigare.

Hur delar vi på ansvaret?

Fackets målsättningar för ett jämställt arbetsliv Sänka arbetslösheten Trygga, schyssta anställningar Inför heltidsnorm Dela på arbetet - både det betalda och hemma PROBLEM Sammanfatta tillsammans de största orsakerna till ojämställdheten på arbetsmarknaden. Män jobbar heltid, inom välavlönade branscher, stannar mindre hemma med barn/äldre, studerar kortare tid och är oftare till exempel chefer. Kvinnor jobbar oftare i lågavlönade branscher med deltid, utbildar sig längre, stannar oftare hemma med barn/äldre och finns inte lika ofta på välbetalda, inflytelserika positioner som till exempel chef eller vd. Gå igenom fackets målsättningar för ett jämställt arbetsliv: 1. Arbetslösheten måste sänkas kraftigt, alla har rätt att kunna försörja sig själva på ett arbete 2. Trygga, schyssta anställningar: Utan en trygg anställning med rimlig lön går det inte att försörja sig eller planera livet, skaffa hyreskontrakt eller lån till bostad. Det har blivit allt vanligare att anställa personer på så kallade visstidsanställningar under flera år, istället för att ge personalen trygga tillsvidareanställningar. Tala om problemen med utsattheten vid otrygga anställningsformer. Kvinnor är de som främst är utsatta för otrygga anställningar och låga löner. 3. Inför heltidsnorm Jobbar man inte heltid får man en lägre inkomst och riskerar att bli mer beroende av sin eventuella partners lön, få svårt att klara försörjningen och riskerar att drabbas av en väldigt låg pension i slutet av arbetslivet. 4. För att uppnå ett jämställt arbetsliv där inte kvinnor går med förlust i fråga om ekonomi, trygghet och frihet måste vi dela lika på arbetet i hemmet, att ta hand om barnen och på det avlönade jobbet. Hur LO själva formulerar sina förslag för en jämställd arbetsmarknad: Heltid görs till norm på hela arbetsmarknaden. Skattefinansierade verksamheter ska gå i bräschen för utvecklingen och bör avtala om heltidsnorm inom sina branscher. Stärk anställningstryggheten. Tidsbegränsad anställning ska bara användas om det finns objektiva skäl för det. Inför snarast en tredje reserverad månad per förälder i föräldraförsäkringen, och en färdplan för när och hur fler månader ska reserveras. Förstärk statsbidragen till kommuner och landsting så att arbetsvillkoren för kvinnor i arbetaryrken kan förbättras. Bygg ut barnomsorgen på obekväma arbetstider. Tips: Hitta mer aktuell information i LO´s jämställdhetsbarometer här: http://www.lo.se/start/lo_fakta/sveriges_jamstalldhetsbarometer_2015

Tips på mer information LO: s Jämställdhetsbarometer (Kommer med ny statistik varje år) Tips: Hitta mer aktuell information i LO: s jämställdhetsbarometer här: http://www.lo.se/start/lo_fakta/sveriges_jamstalldhetsbarometer_2015