Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar framtagen 2015, uppdaterad 2017-05-30 Användarhänvisning Detta material är tänkt att fungera som guide vid planering och utförande av kontroll vid dricksvattenanläggningar. Materialet är uppbyggt efter processen i ett vattenverk och varje användare väljer själv vilka delar som är tillämpbara. Ställ PowerPoint i visningsläge med ”Dricksvattenprocessen” som utgångsbild. Klicka dig därefter fram med muspekaren på respektive område för att komma åt information och frågor. För de flesta frågor anges lagstöd och förslag på rapporteringspunkt till Livsmedelsverket. För att redigera och anpassa materialet spara ner powerpointen på din dator. Därefter kan du och lägga till, klippa ut och redigera. Vill du skapa din egen checklista så kopiera frågorna och lägg i ett separat dokument. www.miljosamverkanskane.se

Dricksvattenprocessen Råvatten Ytvatten Grundvatten Vattenverk Lokal Process Barriärer/Desinficering Övervakning Skalskydd Distribution Rörledningar Högreservoar Lågreservoar Lagstiftning och vägledning Kvalitet och säkerhet

Kvalitet och säkerhet Myndighetsdokument Provtagning Underhåll HACCP Grundförutsättningar Beredskap Dricksvattenprocessen

Myndighetsdokument Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Finns registrering?   SFS 2006:813, § 23 SLVFS 2005:20, 7 §, 11 § 15.1 Är verksamheten korrekt risk- och erfarenhetsklassificerat?  Väsentliga ändringar? Finns beslut om fastställande av program för regelbundna undersökningar? SLVFS 2001:30, 10, 11 § Tillbaka

Provtagning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Följs program för regelbundna undersökningar? Normal och utvidgad undersökning SLVS 2001:30, 12 § 7.1 Finns trendanalys? Ska finnas för allmänna anläggningar, > 1000 m3/dygn. Säsongsbetonat, dygns betonat, råvatten, vilka parametrar SLVFS 2001:30, 14a § Finns tillräckliga och aktuella uppgifter om kvaliteten på dricksvattnet tillgängliga för konsumenterna? T. ex hemsida, anslagstavla, årsberättelse eller dyl. SLVFS 2001:30, 18 § 12.1 Finns rutin vid avvikelser?   Vilka rutiner finns? (kontakter, omprov) SLVS 2001:30, 16 § Vilka rutiner finns för åtgärder vid tjänligt med anmärkning Kontakter, omprov SLVS 2001:30, 14 § Åtgärder vid otjänligt? Kontaktas tillsynsmyndigheten? Tillbaka

Underhåll Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Finns underhållsplan? Långsiktig? Kortsiktig? Hur ofta uppdateras planen? Ansvar? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852, art 4.2 1.1 Vad innehåller underhållsplanen?   Vem utför underhållet?  Internt/externt Vilka rutiner finns för åtgärder? Rapporteras åtgärder löpande? Egna underhållsronder? Vilka krav ställs på entreprenörer? Hur sker underhåll av ledningsnätet och ev. reservoarer? Ålder, förnyelsetakt? Hur sker reparationer vid akuta läckage? Kokningsrekommendation? Information till abonnenter? Rutiner/krav för ytor i kontakt med livsmedel? målning  Finns rutiner för underhåll av lås och larm?  Lagkrav för > 2000 abonnenter. Testas larm?  SLVFS 2008:13 §  1.1 Tillbaka

HACCP Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Finns beskrivning av vattenverket/ distributionsanläggning  Finns det ritningar och processbeskrivningar? Är det reviderade? SLVFS 2001:30, 4, 6 § 11.1-8 Finns en faroanalys? Bakterier, patogena Kemiska parametrar. Ytor i kontakt med dricksvatten SLVFS 2001:30 §2b EG förordning 852 art 5 Hur/när revideras HACCP? Årligen?  SLVFS 2001:30 §2b Hur görs bedömning av sannolikhet och risk? Gradering Hur ser flödesschemat ut och var finns CCP i det?   Hur utförs korrigerande åtgärder?  Avvikelsedokumentation Finns kunskap om brunnen och beredning? Finns rutiner för externa entreprenörer? Nycklar, hygien Tillbaka

Grundförutsättningar Utbildning Skadedjur Rengöring Personlig hygien Avfallshantering Mottagning Tillbaka

Utbildning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Finns tillräcklig kunskap om brunnen och beredning?   SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 10.1 Finns tillräcklig kunskap om verket?  SLVFS 2001:30 §2a Finns rutiner för personalutbildning?  Intern/extern/besökare Tillbaka

Skadedjur Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Vilken typ av skadedjur och risk? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 5.1 Finns avtal med skadedjursfirma?   Rutin för kontroll? Finns tidigare problem? Hur placeras giftet? Tillbaka

Rengöring Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Vilken typ av rengöring utförs? SLVFS 2001:30 §2a EG förordning 852 art 4 6.1-2 Vilka rengöringsrutiner finns i de olika processtegen?  Reservoar, distributionsnät, filter, hydrofor, etc  6.1-2 Hur säkerställs att rutinerna är ändamålsenliga?    SLVFS 2001:30 §2a Vilka intervall finns för rengöring? Tillbaka

Personlig hygien Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Finns rutiner vid sjukdom?  utlandsvistelse? SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 9.1-3 Finns kontroll på externa entreprenörer? Nycklar, hygien  SLVFS 2001:30 §2a   Vilka skyddskläder används? Finns möjlighet till god handhygien? Tillbaka

Avfallshantering Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Finns rutiner?   SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 4.1 Vilken typ av avfall förekommer? Kemikalier, filter, förpackningar, etc. Hur förvaras avfallet? Finns risk för påverkan på dricksvattnet? Tillbaka

Mottagning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Vilka rutiner finns? Processkemikalier /filtermassor  SLVFS 2001:30 §2a EG förordningen 852 art 4 13.2 Hur sker mottagningen? Förvaring? Produkter säkra för livsmedel? Tillbaka

Beredskap Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Tillbaka Finns beredskapsplan? Känsliga abonnenter? (sjukhus, industri) SLVFS 2001:30 17 § Finns nödvattenplan, utplacering av vattentankar?   Utförs övningar? Hur nås konsumenter vid otjänligt vatten? Informationskanaler, tex. Anslagstavlor? Brev? Mail? Språk? Media, radio, TV? 12.3 Hur nås kontrollmyndigheten vid otjänligt vatten? SLVFS 2001:30 16 § Vilka rutiner finns för kokningsrekommendationer? Finns reservkraft? Var placeras det mobila reservkraftverket? Hur förvaras reservkraft – Stationärt/mobilt på anläggningen? Hur och var tankas de stationära och mobila reservkraftverken? Hur ofta testkörs de? 1.1 Tillbaka

Dricksvattenprocessen Råvatten - ytvatten Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning av råvattnets kvalitet SLVFS 2001:30 3 § 2 Finns underhållsplan för kontroll av rensgaller, bassänger etc.   SLVFS 2001:30 2a§ 1 Vilka risker finns i vattentäkten? Båtar, scootrar, algblomning, utsläpp till sjön, lantbruk SLVFS 2001:30 2b§ 11 Årstidsvariationer i vattentäkten?  Görs visuella kontroller av råvattentäkten? Skumning/film på vattenytan? Lukt? Dricksvattenprocessen

Råvatten - grundvatten Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning av råvattnets kvalitet SLVFS 2001:30 3 § 2 Är brunnslocket helt?   SLVFS 2001:30 2a§ punkt 1-4 1 Hur ser det ut kring borra/brunn? Växtlighet, djur Finns ovidkommande föremål som kan riskera dricksvattensäkerheten? Kem o rengöring övrigt SLVFS 2001:30 2a§ punkt 8 3.3 1 Finns skadedjurssäkring? Brunnslock, nät till luftningsrör, 5 Hur djup är brunnen? Finns skydd mot föroreningar? SLVFS 2001:30 2a§  1 Finns skydd mot översvämning i brunnen? Dricksvattenprocessen

Dricksvattenprocessen Vattenverk - lokal Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Är lokalen skadedjurssäkrad? Nät för ventilation, tätat runt rördragningar, dörrar, fönster  SLVFS 2001:30 2a§ punkt 8 5 Finns spår av skadedjur?   SLVFS 2001:30 2a§ punkt 8 Finns lysrör som kan utgöra risk? Öppna vattenytor SLVFS 2001:30 2a§punkt 1-4 1 Finns ovidkommande föremål ? Kem o rengöring övrigt SLVFS 2001:30 2a§ punkt 8 SLVFS 2001:30 2a§ punkt 1-4 3.3 1 Finns föremål som försvårar rengöring? SLVFS 2001:30 2a§ punkt 1-4 6.2 Är material i kontakt med livsmedel av lämpligt material? 2 Är ytor i lokalen hela och rena? SLVFS 2001:30 §2a punkt 1 EG förordningen 852 art 4  6.2 Finns risker med golvbrunnar/avlopp?  Vart är de kopplade? Risk för backflöde? Skadedjurssäkrade?  SLVFS 2001:30 §2a punkt 1  1 Finns förutsättningar för god personlig hygien? Handtvättställ, omklädningsrum, toaletter. Skyddskläder?  SLVFS 2001:30 §2a punkt 7  9.1  Är luftkvalitet och ventilation ändamålsenlig? Förvaring av avfall?  SLVFS 2001:30 §2a punkt 5  4 Förvaring av kemikalier?  SLVFS 2001:30 §2a punkt 6  3.1 Dricksvattenprocessen

Dricksvattenprocessen Vattenverk - process Allmänt Filter Luftning Dricksvattenprocessen

Vattenverk – process, allmänt Exempel Lagstiftning Rapportering Finns driftinstruktioner och beskrivning av vattenverket?   Stämmer dessa överens med verkligheten?  SLVFS 2001:30 4§  1 Är processkemikalierna godkända? SLVFS 2001:30 5§ (bilaga 1, 2001:30) Hur sker mottagningskontroll av processkemikalier? Rätt kemikalie?  SLVFS 2001:30 5§  2 Är farliga ämnen uppmärkta och förvaras säkert för dricksvatten? Processkemikalier, diesel så de kan hamna i vattnet SLVFS 2001:30 2a§ punkt 8 3.3 Sker kalibrering av larmutrustning? pH, turbiditet, klor SLVFS 2001:30 2a§punkt 4 1 Är kalibreringsvätskan inom bäst före-datum? pH Sitter larmgivaren på angivet ställe enligt beskrivningen? SLVFS 2001:30 4§ Tillbaka

Vattenverk - process - filter Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Vilken typ av filtrering används? Sand, kol, järn, mangan   Sker underhåll av filter enligt användaranvisning?  SLVFS 2001:30 3 §  1 Vad görs av filtermassorna? Avfall ska avlägsnas så snart som möjligt SLVFS 2001:30 2a§ punkt 5 4.1 Vilka rutiner finns för backspolning? Tillbaka

Vattenverk - process - luftning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns luftning som ett steg i processen? Luftintag på lämpligt ställe?  SLVFS 2001:30 3, 5 §  1 Tillbaka

Vattenverk – barriärer/desinficering Allmänt UV Klor Ozon Kemisk fällning Kort infiltration Långsamfiltrering Dricksvattenprocessen

Vattenverk – allmänt barriärer/desinficering Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns driftsinstruktioner?   SLVFS 2001:30 4 § 3.3 Finns driftsansvarig? Mikrobiologisk barriär i beredskap SLVFS 2001:30 3 § 11.6 Finns tillräckligt antal mikrobiologiska barriärer? Finns fastställda larmgränser? Klor, UV Tillbaka

Barriär, primärdesinfektion - UV Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Hur ofta byts lampor? Vilka kriterier finns för byte?   SLVFS 2001:30 2b§ punkt 1 11.1 Är UV-utrustningen dimensionerade efter behovet? SLVFS 2001:30 3§ Finns larm? SLVFS 2001:30 4§ 11.6 Var sitter UV–utrustningen? Före eller efter reservoar När rengjordes lamporna senast? SLVFS 2001:30 2a§ 6.2 Tillbaka

Barriär, primärdesinfektion - Klor Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns larm? Larmgränser? Högt/lågt? SLVFS 2001:30 4 § 11.6 Finns doseringsanvisningar för klor?   3.3 Provtas restprodukter? SLVFS 2001:30 5 § 11.3 Tillbaka

Barriär, primärdesinfektion - Ozon Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns larm?   SLVFS 2001:30 4 § 11.6 Provtas restprodukter? bromat SLVFS 2001:30 5 § 11.3 Tillbaka

Barriär – Kemisk fällning med efterföljande filtrering Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Provtas restprodukter?   SLVFS 2001:30 5§ 11.3 Tillbaka

Barriär – Kort infiltration av ytvatten (Mindre än 14 dagar) Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Öppna/slutna bassänger?   Vilken uppehållstid beräknas? Kontroll av uppehållstiden? Finns skalskydd? Kommunala anläggningar över 2000 personer LIVSFS 2008:13 Tillbaka

Barriär – Långsamfiltrering, ytvatten Stora bassänger utomhus, 8 timmar genom sand. Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Är bassängen överbyggd? Minskar risken för förorening från djur och fåglar.   Uppehållstid? Finns skalskydd? Kommunala anläggningar över 2000 personer LIVSFS 2008:13 Tillbaka

Vattenverk - övervakning Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Hur övervakas anläggningen? Larm, beredskap vid ex strömavbrott, besöksfrekvens? Onlineövervakning? Jour? Vem har tillgång till övervakningen? Rutin när larmet går? Dricksvattenprocessen

Vattenverk - skalskydd Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Är ”lås och bom” applicerbar? Kommunala anläggningar över 2000 personer LIVSFS 2008:13   Finns funktionellt skalskydd? Lås, larm, staket, kameror. 1 Är riskbedömning gjord? SLVFS 2001:30 2b§ 11 Är åtgärder vidtagna enligt riskbedömningen? Finns kontroll på externa entreprenörer? Nycklar Dricksvattenprocessen

Distribution - rörledningar Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns underhållsplan?   Spolning av ledningar SLVFS 2001:30 6§ 3.3 Finns beskrivning? Krav om LAV SLVFS 2001:30 6§ 1 Sker långsiktigt förnyelsearbete? För att uppfylla § 7 är det nödvändigt att ha en systematisk förnyelseplan enligt §6. SLVFS 2001:30 6 § Vad är er bedömning av ledningsnätet, hur ser det ut? Material? Ålder Hur hanteras nya rör/rördelar? Rutiner för desinfektion vid inkoppling SLVFS 2001:30 2a§ punkt 4 6.1 Dricksvattenprocessen

Distribution - högreservoar Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning? Del av vattenverk eller distributionsanläggning? SLVFS 2001:30 4 eller 6§ 1 Finns underhållsplan?   3.3 Är reservoaren skadedjurssäkrad? Nät för ventilation, tätat runt rördragningar, dörrar, fönster SLVFS 2001:30 2a§ punkt 8 5 Finns spår av skadedjur? Hur ofta inspekteras reservoar? Skalskydd/innehåll/filmning/ Sprickbildning/växtlighet/ Avrinning/luftning Hur ofta rengörs reservoar? Bör rengöras om det finns mer än 3 mm slam på mer än 50 % av botten (SLV 2014) SLVFS 2001:30 2a§ punkt 4 6 Hur breddas reservoaren? Finns återströmningsskydd? Risk vid bredd till dag /spillvatten för kontaminering via återströmning. SLVFS 2001:30 6§ Dricksvattenprocessen

Distribution - lågreservoar Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Finns beskrivning Del av vattenverk eller distributionsanläggning? SLVFS 2001:30 4 eller 6§ 1 Finns underhållsplan?   3.3 Är reservoaren skadedjurssäkrad? Nät för ventilation SLVFS 2001:30 2a§ punkt 8 5 Hur ofta inspekteras reservoaren? Hur ofta rengörs reservoaren? Bör rengöras om det finns mer än 3 mm slam på mer än 50 % av botten (SLV 2014) SLVFS 2001:30 2a§ punkt 4 6 Hur breddas reservoaren? Finns återströmningsskydd? Risk vid bredd till dag /spillvatten för kontaminering via återströmning. SLVFS 2001:30 6§ Dricksvattenprocessen

Lagstiftning och vägledning EU Nationell Specifik dricksvatten Dricksvattenprocessen

Lagstiftning och vägledning Europeisk lagstiftning Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden som gäller livsmedelssäkerhet EG 178/2002 Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelshygien EG 852/2004 Tillbaka

Lagstiftning och vägledning Nationell lagstiftning Livsmedelslagen SFS 2006:804 Livsmedelsförordningen SFS 2006:813 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien LIVSFS 2005:20 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel LIVSFS 2005:21 Tillbaka

Lagstiftning och vägledning Dricksvattenspecifik Rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten 98/83/EG Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Vägledning 2014-12-19 Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar SLVFS 2008:13 Tillbaka

Dricksvattenprocessen Råvatten Råvatten är råvaran för produktionen av dricksvatten. I Sverige har vi god tillgång på råvatten både från ytvatten och grundvatten. Hälften av allt råvatten som används till dricksvatten i Sverige kommer från ytvatten, det vill säga sjöar eller rinnande vattendrag. Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt grundvatten och så kallat konstgjort grundvatten. Grundvatten tas ur grävda eller borrade brunnar medan konstgjort grundvatten framställs genom att man låter ytvatten passera genom ett markgruslager (till exempel en grusås). Både grundvatten och ytvatten som är riktigt behandlat ger utmärkt dricksvatten. Om den ordinarie vattentäkten av någon anledning inte kan användas på kort eller långt sikt kan du bli hänvisad till att ta råvatten från en reservvattentäkt. Dricksvattenprocessen

Dricksvattenprocessen Vattenverk Det finns olika typer av vattenverk och dricksvattenanläggningar. Beroende på vilken typ av dricksvattenanläggning du driver, omfattas den av olika lagar och föreskrifter. Vattenrening i ytvattenverk Ytvattenverk kan se ut på olika sätt beroende på vilka förutsättningar i form av råvatten som föreligger. Ett mer förorenat vatten kräver i allmänhet en mer avancerad reningsprocess. Ett exempel på ett vattenverk som utför rening av ytvatten är Stockholm Vatten som renar vattnet på följande sätt: Intag , Silning, Kemisk fällning, Snabbfiltrering, Långsamfiltrering, Desinfektion (t.ex. UV-ljus, klorering), Slamhantering Konstgjord infiltration i ytvattenverk Konstgjord infiltration betyder att man låter ytvatten infiltrera, till exempel genom en grusås, och därigenom bilda grundvatten. Produktion av dricksvatten från konstgjort grundvatten kan innefatta både för- och efterbehandling. Grundvattenverk Reningsprocessen vid ett grundvattenverk innehåller oftast betydligt färre steg, då grundvatten oftast är av högre kvalitet än ytvatten. Det kan dock finnas ämnen som härstammar från vittring av berggrund som man måste ta hänsyn till i processen (t ex fluorid, uran osv). I vissa områden har grundvattnet förorenats t ex av pesticider eller av vägsalt. För många grundvattenverk kan det räcka med följande process: Pumpning från brunnen, Luftning/oxidation, Snabbfiltrering, Justering av pH och/eller desinfektion Dricksvattenproduktion utan egentlig reningsprocess vid ett vattenverk I vissa fall, vid till exempel små grundvattenverk, behövs ingen behandling alls, vattnet kan i stort sett direkt pumpas ut i samhället. Dock krävs alltid att möjlighet till desinfektion skall finnas. Vattenrening i grundvattenverk Reningsprocessen vid ett grundvattenverk innehåller oftast betydligt färre steg, då grundvatten oftast är av högre kvalitet än ytvatten. Det kan dock finnas ämnen som härstammar från vittring av berggrund som man måste ta hänsyn till i processen (t ex fluorid, uran osv). I vissa områden har grundvattnet förorenats t ex av pesticider eller av vägsalt. För många grundvattenverk kan det räcka med följande process: Pumpning från brunnen, Luftning/oxidation, Snabbfiltrering, Justering av pH och/eller desinfektion (t.ex. UV-ljus) Dricksvattenprocessen

Dricksvattenprocessen Distribution När vattnet är färdigbehandlat vid vattenverket ska det distribueras till alla konsumenter. Dricksvatten kan lagras i en reservoar vid vattenverket, för att därifrån pumpas ut på nätet. Pumpningen krävs för att höja trycket hos vattnet så att det når ut till alla konsumenter. Ute på ledningsnätet kan ytterligare reservoarer finnas i form av t ex vattentorn. Dessa finns för att klara av variationerna i förbrukning under dygnet och för att jämna ut trycket i ledningssystemet. Vi använder mest vatten under morgon och kväll och minst under natten. På ledningsnätet kan det också finnas tryckstegringsstationer. Det är pumpar som behövs för att bibehålla erforderligt tryck i nätet. Vid ledningsbrott, tryckfall eller andra störningar kan mikroorganismer komma in i distributionssystemet. Det allmänna ledningsnätet för dricksvatten omfattar cirka 71000 km, vilket motsvarar nästan två varv runt jorden. Materialet i ledningarna består bland annat av segjärn, stål och plast. Dricksvattenprocessen

Dricksvattenprocessen mall Frågor Exempel Lagstiftning Rapportering Dricksvattenprocessen