En guide för PPM Trycksår Mål mindre än 5% trycksår Allt material som behövs för mätning finns på hemsida

Vad är det som orsakar trycksår?

Trycksår kategori 1. Intakt hud med avgränsad rodnad som inte bleknar vid tryck Mörkt pigmenterad hud -färgskillnad, fast, mjukt, värme, kyla, ömhet. Kategori 1 = riskzon för att utveckla djupare trycksår

Trycksår kategori 2. Delhudskada som visar sig som intakt eller sprucken serum /blodfylld blåsa eller som ytligt öppet sår med rosaröd sårbädd. Använd ej kategori för att beskriva hudflik, hudskada av häfta eller fuktskada pga inkontinens

Trycksår kategori 3. Fullhudskada. Subcutant fett synligt, men ben, senor eller muskler syns inte. Fibrinbeläggning kan synas men döljer inte skadans djup. Kan inkludera fistlar och underminerad hud Djupet kan skifta beroende på anatomisk lokalisation Behandlingstid 5 -6 månader. Ytliga Kat 30= näsa, öra, malleol Djupa=områden med mycket fett

Trycksår kategori 4. Djup fullhudskada som involverar ben, senor eller muskler som blir synliga och palpabla Underminering och fistlar förekommer. Sepsis, osteomyelit som kan leda till benröta. Stadium 4 kan vara livshotande.

Kategori?

Kategori 3 och 4 på Cellnivå Röda blodkroppar kan inte komma ut till vävnaden via den hopklämda kapillären, ischemi Muskelceller som deformerats av tryck har större påverkan på utveckling av djupa trycksår än man tidigare trott Hopklämda celler ändrar form och blir mer genomsläppliga. Calcium kan läcka in i cellen och orsaka celldöd

Framgångsfaktorer för trycksårsprevention från SKL http://bcove.me/2og77ilt

En guide för att du ska kunna och veta… Varför och hur vi genomför månadsmätning PPM Trycksår Genomföra förberedelser Riskbedöma och kategorisera trycksår och fuktskador på korrekt sätt Fylla i försättsblad, protokoll och skicka vidare på korrekt sätt Fylla i och delge avd. chef och sårsamordnare ert resultat

Till din hjälp behöver du Trycksårskort Det visar kategorier och Modifierad Nortonskala. Har du inget kontakta britt-louise.s.andersson@kronoberg.se

Varför gör vi PPM Trycksår För att det är oacceptabelt att patienter får en vårdskada som ökar deras lidande För att de djupa trycksåren ger infektioner som måste antibiotikabehandlas och som kan leda till sepsis och dödsfall För att totalkostnaden för att läka ett trycksår kategori 4 är ca 1,5 miljoner SEK

När ni utsett de som ska utföra PPM Trycksår De som ska utföra mätning går igenom protokoll och informationsmaterial. Vid oklarheter fråga britt-louise.s.andersson@kronoberg.se

Förbered kvällen innan Skriv ut beläggningslista och markera de patienter som ska tidigt till operation, behandling eller hemgång så ni kan starta med dem. Kopiera så du har ett protokoll/patient klart. Kopiera dubbelsidigt annars måste du skriva Id på båda bladen

Lämna en informationsblankett till varje patient och förklara varför vi vill att de medverkar

För att förenkla, ta reda på vilka madrasser som finns på avdelningen redan kvällen innan. Förebyggande standardmadrasser ska finnas i alla sängar Det finns fasta luftmadrasser som är behandlande. Förväxla inte med förebyggande standardmadrass Luftväxlande madrasser är behandlande. De drivs med pump och är lätta att känna igen

Mätdagen- obs alla patienter på samma avdelning måste mätas samma dag Samordna omläggning och hudinspektion Kom överens om vem som ska lägga om patientens sår när det är bedömt.

Fyll i en försätts sida/avdelning Kolla så allt är ifyllt innan du lämnar protokollen. Två namn behövs om något måste förtydligas

Protokoll sida 1. Den översta delen av protokollet fylls i på alla patienter över 18 år som är inneliggande från klockan 07.00 mätdagen. Allmänna data Landsting………………………………………………………………….. Sjukhus…………………………………………………………………...Avdelning/enhet……………………. Persondata Hur länge har patienten varit på sjukhuset?   mindre än 24 timmar mer än 24 timmar Fullständigt personnummer……………………………... Kön: Kvinna Man Eventuellt bortfall Patienten vill ej deltaga Annan orsak

Hudinspektion- vad ska jag titta på Bakhuvud Öra Hudinspektion- vad ska jag titta på Trycksår uppstår oftast över benutskott. Ta en titt på följande ställen Skuldra Ryggrad Armbåge Höft Sacrum Sittbensknöl Insida knä Ankel Häl

Skilj på tryck och fuktskada Ett tecken på fuktskada ser man ibland som spegelsår, dvs lika på båda sidor om ett hudveck Fuktskadan är ytlig och har diffusa kanter. Den kan inte kategoriseras

Fingertoppstest Fingertoppstest för att kategorisera skada: Tryck tummen mot det rodnade området några sekunder-Släpp. Om rodnaden kvarstår hela tiden är det kategori 1. För att vara säker: Avlasta området 30 minuter och gör sedan om testet Foto: Margareta Grauers

Bedöm och fyll endast i ett alternativ Protokoll sida 1 Bedöm och fyll endast i ett alternativ Hudbedömning vid tidpunkt för punktprevalensmätningen Trycksår/tryckskada Inget Kategori 1. Rodnad (bleknar ej vid tryck). Antal…… Kategori 2. Delhudsskada (ytligt sår eller blåsa). Antal…… Kategori 3. Fullhudsskada (subkutant fett synligt). Antal......... Kategori 4. Djup fullhudsskada (involverar ben, sena, muskel/nekros). Antal…… Lokalisation av det allvarligaste trycksåret (högst kategori) Ryggslut/Sacrum Häl Fötter Höft Sittbensknölar Öra Annat

Kolla er utrustning Vi har förebyggande madrasser i alla sängar Planerad lägesändring ska finnas på omvårdnadsplan, både för säng och i stol Prevention vid tidpunkt för punktprevalensmätningen Madrass Annan utrustning   Planera vändning/ lägesändring i säng Planerad lägesändring i stol Ingen förebyggande madrass Förebyggande madrass Behandlande madrass Nej Hälavlastning Tryckreducerande dyna i stol Glidlakan/matta Annat Inte planerat Var annan timme Var 3:e timme Var 4:e timme Individuellt regelbunden planering Var 4.e timme Individuellt regelbunden planering Kan vara luftväxlande med pump eller fast luftmadrass Exempel slider, sacrumförband microfoam bakom öra avlastning för armbågar

”Svävande hälar” Vilka hälavlastningar finns på din avdelning? En vanlig kudde, kan vara en tillfällig lösning en kort stund. Repose Molly Lassekudde Slider Multikudde

Protokoll sid 1. Du måste fylla i siffra under alla rubriker annars kan det inte matas in i registret! Riskbedömning vid tidpunkt för punktprevalensmätningen (Modifierad Nortonskala) A. Psykisk status 4 Helt orienterad till tid och rum 3 Stundtals förvirrad 2 Svarar ej adekvat på tilltal 1 Okontaktbar B. Fysisk aktivitet 4 Går med eller utan hjälpmedel 3 Går med hjälp av personal 2 Rullstolsburen (hela dagen) 1 Sängliggande C. Rörelseförmåga 4 Full 3 Något begränsad (ass.vid lägesändring) 2 Mycket begränsad (behöver fullst hjälp vid lägesändring men kan bidraga) 1 Orörlig (kan ej alls bidraga vid lägesändring) D. Födointag 4 Normal portion (eller fullständig parenteralt) 3 3/4 av normal portion (eller motsvarande parenteralt) 2 Halv portion (eller motsv. parenteralt) 1 Mindre än halv portion (eller motsv. parenteralt)   Ek AC. Unosson M, Bjurulf P. The modified Norton scale and the nutritional intake. (1989) Scand J Caring Sci 3:4; 183-187 E. Vätskeintag 4 Mer än 1 000 ml/dag 3 700 - 1 000 ml/dag 2 500 - 700 ml/dag 1 Mindre än 500 ml/dag F. Inkontinens 4 Nej 3 Tillfällig (vanligen kontinent men ej just nu) 2 Urin eller tarminkontinent (KAD) 1 Urin och tarminkontinent G. Allmäntillstånd (ringa in en siffra) 4 Gott (afebril, normal andning, frekv, rytm, normal puls, blodtryck, ej smärtpåverkad, normal hudfärg, utseende motsvarande åldern) 3 Ganska gott (afebril-subfebril, normal andning, puls och blodtr, eventuell lätt tachycardi, latent hypo- hypertoni, ingen ej lätt smärtpåverkan, pat vaken, hud eventuell blekhet, lätta ödem) 2 Dåligt (ev feber, påverkad andning, tecken på cirk insuff tachycardi, ödem, hypo- eller hypertoni, smärtpåverkad, somnolent eller vaken men apatisk. Huden eventuell blek, el cyanotisk, varm fuktig el kall fuktig, eller nedsatt turgor eller ödem) 1 Mycket dåligt (ev feber, påverkad andning, utpräglade tecken på cirk insuff ev chock, starkt smärtpåverkad, somnolent, stuporös, comatös. Huden blek eller cyanotisk, varm och fuktig eller kall och fuktig, eller nedsatt turgor eller ödem. Skriv in den totala poängen............................................... 20 p eller lägre = ökad risk för tryckskada. Mycket aktiv trycksårsprofylax/skärpt totalomvårdnad! Räkna ihop totalpoäng

Protokoll sid 2.Det är viktigt att se vilka av trycksåren som uppstår i slutenvården. Därför görs journalgranskning. Journalgranskning   Riskbedömning med ett bedömningsinstrument (t.ex. Modifierad Nortonskala eller RAPS) dokumenterad inom 24 timmar efter inskrivning på avdelningen inkl akutmottagningen? Ja Nej Hudbedömning dokumenterad inom 24 timmar efter inskrivning på avdelningen inkl akutmottagningen? Om trycksår observeras, fanns de i så fall dokumenterade inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning? Ja (ange antal och per kategori nedan samt besvara nästa fråga) Ange trycksår/tryckskador uppdelat per kategori om det är dokumenterat Kategori 1. Hudrodnad (bleknar ej vid tryck). Antal……… Kategori 2. Delhudsskada (ytligt sår eller blåsa). Antal……… Kategori 3. Fullhudsskada (subkutant fett synligt). Antal............ Kategori 4. Djup fullhudsskada (involverar ben, sena, muskel/nekros Antal............ Om Ja på föregående fråga Var patientens samtliga trycksår dokumenterade inom 24 h efter ankomsten till sjukhuset? Om patienten hade trycksår vid inskrivningen ange från vilken kommun patienten kom Kommun……………………………..  □ Ordinärt boende med Hemtjänst/hemsjukvård □ Särskilt boende, ange vilket Patienten kan ha kommit in med ett trycksår, men något uppstår under vårdtiden Nytt är att kommunerna vill ha återkoppling.

Detta sammanställning ger en samlad bild av läget på din avdelning. Nytt huvud på er egen blankett efter era önskemål Sammanställning Trycksårsmätning AVD:……… Sjukhus……….. Månad………….. År…… Antal patienter som deltar i mätningen…………… Antal som inte vill delta………. Antal riskbedömda vid ankomst till aktuell avdelning(senast inom 24 tim)……….. Antal hudbedömda vid ankomst till aktuell avdelning(senast inom 24 tim)………. Antal riskpatienter vid aktuell mätningen………….. Antal patienter med trycksår vid aktuell mätning…………….   Totalt antal trycksår (En person kan ha mer än ett sår) per kategori Antal trycksår som fanns vid ankomst, (dvs dokumenterade inom 24 timmar) per kategori Kategori 1= Kategori 2= Kategori 3= Kategori 4= (även svart nekros bedöms som kategori 4) Summa: Summa: Hjälpmedel för trycksårsprevention Hos riskpatienter Behandlande madrass(luftväxlande eller fast luftmadrass finns) Hälavlastning Tryckreducerande dyna i stol Glidlakan Annat, ange vad ex slider, Microfoam till öra Lägesändring i säng som du kan läsa ut i omvårdnadsplan planerad och utförd. Lägesändring i stol Hos patienter med trycksår Lägesändring i säng planerad och utförd enligt omvårdnadsöversikt Lägesändring i stol planerad och utförd enligt omvårdnadsöversikt Detta sammanställning ger en samlad bild av läget på din avdelning. Det lämnas direkt efter mätning till avdelningschef för diskussion om resultat vid fika eller annat tillfälle inom de närmaste dagarna. Kopia skickas tillsammans med protokollen direkt till Mona Lindqvist Regionhuset Nygatan 20

Är allt ifyllt på korrekt sätt? Ta en sista koll

Försättsbladet och samtliga patientprotokoll läggs i igenklistrat cirkulationskuvert och skickas till.. Mona Lindqvist Region Kronoberg Nygatan 20

Tack för din hjälp med mål 2016 3.Avlasta 2.Hudinspektion 4.Lägesändra 1.Riskbedöm 5.Nutrition Microklimat Smärta Dokumentera Upprätta vårdplan Tack för din hjälp med mål 2016 Mindre än 10% Trycksår uppstår i slutenvården