Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner

Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner

Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.

Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.

Alkaner Alkoholer Organiska syror

Fotosyntesen Hur fungerar den?.

Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.

Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.

Materia "allt som har både massa och volym"

Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –

KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.

Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.

Farliga ämnen.

Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar

Materia och densitet.

Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.

Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –

Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas

Kemisk Bindning.

KEMI Vad är det egentligen?.

Materia Niklas Dahrén.

KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.

Materia Ordet materia kommer från latin och betyder ämne eller material. Materiens byggstenar kallas atomer och i atomen finns en atomkärna som omges av.

»Ämnen har egenskaper Lukt Smak surt beskt salt sött.

KEMISKA REAKTIONER Grundämnen Syre Kemiska föreningar

När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i zenit. Detta kan ske mellan vändkretsarna. Vid nordpolen träffar solstrålarna.

Blandningar Inom kemin skiljer man mellan rena ämnen och blandningar Rena ämnen består bara av en sorts atomer eller en sorts molekyler. Guld är ett rent.

Gasolbrännare.

KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer

KEMINS GRUNDER KEMI KEMISKA ÄMNEN NO år 7 Mälarhöjdens skola.

Blandningar  Innehåller olika sorters molekyler  Luft  Mjölk.

Kemi- ett arbetsområde i år 6 Ämnen runt omkring oss.

ELD OCH BRAND. Skillnad Vad är skillnaden mellan en eld och en brand?  Eld har man kontroll över och det är något man medvetet vill ha.  Brand är en.

Hur DNA kan kopiera sig självt. C ELLDELNING. Alla börjar vi våra liv som en enda cell – en befruktad äggcell Det är denna som kommer att ge upphov till.

Jorden Och Livets utveckling

KEMI Vad är det egentligen?.

Hållfasthet Teknik. Materialval.

Grundämnen och kemiska föreningar

Syns inte men finns ändå

Densitet Densitet är ett mått på ett ämnes täthet.

Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting

Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar

Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –

De fyra elementen.

Fotosyntes och Cellandning

Energiformer Rörelseenergi (kinetisk) Ljusenergi Värmeenergi

Allt omkring oss består av materia.

KOST Grupp forsläsning.

Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.

Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?

Kemiska bindningar.

Neutralisation av en syra och en bas

Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?

Vad kan du om kemi?.

Kemi – första terminen.

Respirationssystemet

Vad är molekyler? Hur gör man molekyler? Var finns molekyler?

Förenklad bild av kolets kretslopp

Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –

Kemi – första terminen.

Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.

Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –

Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid

Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.

Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –

Salter och metalloxider Kap 5

Presentationens avskrift:

Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele – www.lektion.se KEMI Vad är det egentligen? Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele – www.lektion.se

Kemi handlar om ämnen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Atomer kallas de små byggstenar som hela universum är uppbyggt av. Molekyler är två eller flera atomer som sitter ihop. Grundämne kallas de ämnen som består av en enda sorts atomer. Kemisk förening är ett ämne som består av olika sorters atomer, t ex vatten (H2O).

ATOMER Pyttesmå byggstenar som allting är uppbyggt av. Atomer kan vara olika stora ,olika tunga och olika egenskaper. O H N C

MOLEKYLER Två eller flera atomer som sitter ihop på olika sätt.

GRUNDÄMNE När molekylerna bara består av en sorts atomer. kväve (N) kol (C)

KEMISK FÖRENING Ett ämne som består av två eller flera sorters atomer. vatten kolmonoxid salpetersyra H2O CO HNO3

TRE FORMER Nästan alla ämnen finns i tre tillstånd, eller former som man också kan säga. FAST FORM FLYTANDE FORM GASFORM H2O: is vatten vattenånga

FAST FORM Molekylerna i ämnet sitter fast mot varandra och kan inte byta plats. Ämnet känns fast och hårt. is (H2O)

FLYTANDE FORM När ämnet blir varmare börjar molekylerna röra på sig, men de har fortfarande kontakt med varandra. vatten (H2O)

GASFORM När det blir ännu varmare släpper molekylerna taget om varandra och ger sig ut i luften. Där blandas de med andra gaser. vattenånga (H2O)

LUFTEN Den luft vi andas består av flera olika gaser. Det finns mest kväve (78%) och näst mest syre (21%). Resten (1%) består mest av ädelgaser, koldioxid och vattenånga. kväve syre övriga ämnen

SAMMANFATTNING Kemi är läran om olika ämnen och dess egenskaper. Allt är uppbyggt av atomer, och när två eller flera atomer sitter ihop kallas det molekyler. Ett ämne som bara består av en sorts atomer kallas för grundämne. Ett ämne som är uppbyggt av två eller flera olika atomtyper kallas för en kemisk förening. De allra flesta ämnen kan finnas i tre olika former; fast form, flytande form och gasform. Luften består av allra mest av kväve och syre. Resterande 1% innehåller bl a ädelgaser, koldioxid och vattenånga.

KÄLLFÖRTECKNING Fakta till detta bildspel är hämtat från: Boken om kemi fysik och kemi, Hans Persson, Almqvist och Wiksell, 2004. http://www.ne.se/enkel/luft, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-03-27. http://www.ne.se/enkel/salpetersyra, Nationalencyklopedin, hämtad 2012- 03-27.