för Vittsjö allaktivitetshus

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Advertisements

Metodstöd.
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
På arbetsplatsen Hot och Våld.
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
AU Digital samverkan LO Process
Vad gör man vid skada/olycka?
Lena Persson Lena Persson beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer.
Kriser.
Falck Healthcares krisstöd
Vara brottsoffer eller vittne
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Problem finns… Kriser uppstår om man struntar i problemen och medier eller andra får tag i dem Alltid fredag eftermiddag… Några råd om krisförebyggande.
Agneta Törnquist Äldreforskardagen den 21 mars 2012
Piteå kommuns beredskapsplaner.
Det professionella samtalet
PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg. Det interna förtroendet (politiker och verksamhet) Peter Garpenby.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Projektledare Jan-Erik Wounsch Ambulanscentrum NU-sjukvården
Välkommen till oss! Introduktion om staten och hur det är att jobba och ha praktik här.
Vad är landstinget? I Värmland finns tre sjukhus. De finns i Arvika, Karlstad och Torsby. Det finns cirka 30 vårdcentraler. Några är landstingets och några.
Hållbart engagemang. Vad ska vi prata om? Ideellt engagemang Hållbart engagemang (övning) KASAM UNFs policy för ett hållbart engagemang.
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Region Östergötland När katastrofen är ett faktum… Handlingsplan akut och långsiktigt för personal och patient.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
SIP 16 december 2015 Maj Rom. Antal personer Källa: SCB 2013.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön 1§ Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Risken för att utsättas.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Kommunikationsprocesser
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Arbetsmiljöavvikelse, medcontrol
Psykosocial arbetsmiljö: bilolycka
”Sockerdricka trädet”
Krishanteringsplan - lathund
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Kännetecknande för det goda arbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
POSOM Psykiskt och Socialt Omhändertagande vid olyckor och katastrofer som inträffar i kommunen eller berör kommunens invånare Består av en Ledningsgrupp.
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Krispärm för Hässleholmsgården. Krispärm för Hässleholmsgården.
Barn som närstående.
Krispärm för fritidskontoret. Krispärm för fritidskontoret.
för Vittsjö allaktivitetshus
för Bjärnums fritidsgård
Krispärm för Bjärnums simhall. Krispärm för Bjärnums simhall.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Krispärm för Tyrs Hov. Krispärm för Tyrs Hov Innehåll Arbetskamrats bortgång sidan 4 Bortgång av nära anhörig till arbetskamrat sidan 5 Arbetskamrats.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Krispärm för Qpoolen. Krispärm för Qpoolen Innehåll Arbetskamrats bortgång sidan 4 Bortgång av nära anhörig till arbetskamrat sidan 5 Arbetskamrats.
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Tips för bättre kommunikation
Lex Sarah – en möjlighet till bättre kvalitet
Nästa steg mot en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats
Dialogmöte enskild pedagogisk omsorg.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Lex Sarah – en möjlighet till bättre kvalitet
Presentationens avskrift:

för Vittsjö allaktivitetshus Krispärm för Vittsjö allaktivitetshus

Innehåll Arbetskamrats bortgång sidan 4 Bortgång av nära anhörig till arbetskamrat sidan 5 Arbetskamrats längre sjuk- eller annan bortavaro sidan 6 Arbetskamrat som blir inblandad i svår olycka på arbetsplatsen sidan 7 Olycka på arbetsplatsen sidan 8 Stor olycka i kommunen där vi blir inblandade sidan 9 Arbetskamrats alkohol- och eller drogmissbruk sidan 10 Att starta krisstöd sidan 11 Så stöttar du bäst sidan 12 Kamratstödgruppen/Krisgrupp sidan 13 Telefonlista till kyrkans krisgrupp Telefonlista till ”Råd och hjälp” Telefonlista till berörda inom Fritid sidan 14 I en krissituation sidan 15 sidan 16 sidan 17 Vad media vill veta vid en kris ? sidan 18 Kontaktuppgifter vid ändring i denna pärm. sidan 19 3

Arbetskamrats bortgång Avser personal på anläggningen 1. Kontakta förvaltningschef eller avd.chef. 2. Samla arbetskamraterna för information. 3. Kontakta anhörig efter beslut av stormötet. 4

Bortgång av nära anhörig till arbetskamrat Avser personal på anläggningen 1. Chef kontaktar drabbad arbetskamrat omedelbart. 2. Övriga arbetskamrater samlas vardag närmast efter meddelande. 3. Kontakta arbetskamrat genom träff. 4. Planera framtiden tillsammans med arbetskamraterna. 5

Arbetskamrats längre sjuk- eller annan bortavaro Avser personal på anläggningen Plan för regelbundna hembesök skall göras upp. 2. Det är viktigt att även kontakt tas per telefon. 6

Arbetskamrat som blir inblandad i anläggnings-användares svåra olycka eller olycka med dödlig utgång Kontakta närmast högre chef som kontaktar förvaltningschef. Kontakta arbetsplatsombud eller skyddsombud. Cheferna, tillsammans med arbetsplatsombudet, planerar vidare åtgärder, t ex kontakter med anhöriga, massmedia, läkare, krisgruppen i Hässleholms församling*, nätverksgruppen*, m.m. Kontakta polis vid dödsolycka 0451-38 57 00. Kontakta Arbetsmiljöverket http://www.av.se/blanketter/paragraf2/index.aspx * se sidan 13 7

Olycka på arbetsplatsen 1. Ta hand om den skadade enligt första hjälpens regler. 2. Larma vid behov 112. 3. Kontakta vid behov anhörig. Kontakta din chef. Kontakta förvaltnings- eller avd.chef. för beslut om kontakter med massmedia*, skola, arbetsplats, m.m. 6. Fortsätta hålla kontakt med den skadade under sjuk-perioden. 7. Kontakta polisen vid dödsfall 0451-38 57 00. 8. Kontakta Arbetsmiljöverket. http://www.av.se/blanketter/paragraf2/index.aspx 9. Säkra arbetsplatsen för vidare olyckor och för undersökning av polis och yrkesinspektionen. Vid behov utrym och stäng. * Se sid 18 8

Stor olycka i kommunen där Hässleholms Fritid blir inblandad. 1. Kontakta förvaltnings- eller avd.chef. 2. Ovanstående gör bedömning av olyckans art och ev. för larmet vidare till Hässleholms församlings krisgrupp. 9

Arbetskamrats alkohol- eller drogmissbruk 1. Ta fram kommunens Alkohol- och drogpolicy. 2. Arbetsledare har ansvaret för att ovanstående policy följs. 3. Arbetstagare har skyldighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. se arbetsmiljöguiden på kommunens hemsida se även sid 6 10

Att starta krisstöd Kontakta kamratstödsgruppen Samla all personal på en avskärmad plats Låt ingen gå direkt hem Låt alla få möjlighet att kontakta anhörig Ge fysisk och psykisk omsorg för att lindra chocken Ge alla möjlighet att tala ut om det inträffade och att sätta ord på känslor och reaktioner Understöd egen aktivitet i gruppen Ordna socialt kontaktnät för kvällen så att ingen lämnas ensam Informera om stressreaktioner som kan komma den första tiden- ilska, ångest, sömnproblem, skuldkänslor, rädsla för olycksstället, påträngande minnesbilder m.m. Bestäm när gruppen skall träffas på arbetsplatsen nästa dag för ett nytt möte eller debreifing. Ordna hemtransporter för de som inte kan eller vill köra hem Kontakta kunnig person för stöd vid nästa möte 11

Så stöttar du bäst Fokusera Du sitter där med telefonluren i handen eller förbereder ett möte och tänker igenom allt tröstande du ska säga. Men glöm det. Nollställ istället dig själv och koncentrera dig helt på den andra personen. Vad säger han, hur låter han? Han kanske är i ett helt annat sinnesläge än du har tänkt dig. Med röst och gester kan han signalera helt andra saker än vad han säger med ord. Är du inte mentalt närvarande känner den andra personen det direkt. Inse att du aldrig kan förstå helt Kan man verkligen vara ett stöd även om man aldrig varit med om något liknande? Ja, absolut. Inte ens den som varit med om exakt samma sak vid samma tidpunkt kan riktigt förstå vad någon annan känner. Sträva istället efter att möta just den här medmänniskan med respekt för hans eller hennes uttryck. Var inte en energitjuv. Gör klart för dig själv att det är den sörjande som är huvudpersonen. Han eller hon har fullt upp med att bearbeta det som hänt. Belasta inte den andra med dina egna problem och din oro. Respektera den sörjande om han eller hon säger nej till besök, hjälp eller samtal. Tror du att den andra vill ha kontakt senare kan du försöka igen om ett tag. Låt sorgen ta sin tid Det finns ingen given tid för hur lång en sorgeprocess är. Försök inte driva på och gå händelserna i förväg. Den sörjande kan inte ta in allt på en gång. Ibland kan hon eller han glida bort i tankarna. Den sörjande vilar i sin ”drömvärld”. Avbryt inte, det är läkande. Våga säga nej Många gånger regredierar den som sörjer, det vill säga går in i en barnsligare fas. Personen kan ha svårt att klara vissa saker själv och kan bli egoistisk och krävande. Det personen behöver är trygghet. Ibland kan uttrycken vara svåra för omgivningen att hantera. Bara man själv vet var gränsen går. Där måste man säga ifrån. Var tydlig Att vara tydlig är trygghetsskapande. Det är jobbigt om den utsatta börjar berätta något och sedan får höra att du inte hinner lyssna. Säg istället: ”Jag har en kvart ledig och ville höra hur det var med dig.” Eller: ”Vill du träffa mig i morgon? Jag har eftermiddagen fri. Respektera dina egna känslor Väcker den andras sorg svåra känslor hos dig? Då är det viktigare att du tar dina känslor på allvar än att du ställer upp på något som inte känns rätt. Det blir inte bra för någon av er. Om man vill kan man visa sin medkänsla ändå, till exempel genom att skicka blommor. 12

Kontakt Kamratstödgruppen Namn Tfn Krisgrupp Stefan Larsson 0451-220 42 b, 682 50 a, 0709-81 82 50 m Kerstin Jeppsson 0451-314 80 b, 675 21 a, 0708-78 66 87 p-m 0709-71 75 21 m Edina Burazerovic 0734-25 35 10 Telefonlista till kyrkans krisgrupp: Hässleholms församling 0451-840 25 Bo Johansson 0451-417 10 Stanley Tufvesson 0451-202 14 Bodil Johansson 0451-417 10 Else Olsson 0451-361 47, 0730-41 32 47 Inge Wahlqvist 0451-827 24 Majken Persson 0451-82083 Vill du ha råd och hjälp? Hit kan du vända dig: Primärvården Se sjukvården i telefonkatalogen. Eniro. Ungdomsmottagningen 0451-868 50 Familjerådgivning 0451-120 03 Försäkringskassan 0451-38 35 00 Hälsoringen AB 0451-38 40 80 Örtagården 0451-840 25 (hänv) 0451 102 03 13

Telefonlista Hässleholms Fritid Förv. Chef Stefan Larsson 0451-220 42 b, 0451-2682 50 a, 0709-81 82 50 m Avd.chef Henrik Samevik 0451-457 78 b, 0451-2682 06 a, 0709-81 82 06 m Kommunal-omb. Norvald Vik 0708-25 35 92 b/m, 0451-2682 21 a Vision-omb. Camilla Knutsson 0451-77 10 83 b, 0451-2682 07 a, 070-385005 m 14

I en krissituation Föreståndare kontaktar chef som sammankallar krisgruppen och gör en kartläggning av situationen: a Vilka är drabbade? -gäster, -personal b Vad har hänt? -olycka, -svår sjukdom, - mord/självmord, -annan händelse c Hur/var skedde det? -i anläggningen, -utanför anläggningen, -vilka var omständigheterna d Vilken information har förmedlats och av vem? e Hur är situationen nu? 15

I en krissituation Kontakter med anhöriga: a Vilka skall kontaktas? b När skall kontakten ske? c Hur och var skall kontakten tas? Allmänna åtgärder Chef samlar och informerar personalen Chef informerar massmedia och sköter alla mediakontakter Vid dödsfall kontakta polis Krisledningen bedömer om externa resurser behövs Krisledningen bedömer om extra stöd behövs för personalen Krisledningen planerar såväl akuta som långsiktiga insatser Krisledningen kontrollerar så att det finns stödpersoner kring de drabbade Krisledningen håller kontakt med insatspersonal 16

I en krissituation Krisledningens uppgifter övrig tid: att förankra handlingsplanen hos all personal och informera nyanställda att stötta föreståndare som har personal som befinner sig i kris att i vissa situationer ge direkt stöd till drabbad att verka för att all personal får utbildning om krisens förlopp, krishantering samt första hjälpen att revidera handlingsplanen efter varje användning att aktualisera handlingsplanen för all personal varje år 17

Vad media vill veta vid en kris Vad har hänt? Varför har det inträffat? Konsekvenser för den enskilde? Hur skydda liv, hälsa och egendom? Symptom vid smitta, skada etc? När är faran över? Var och när ges information? Tänk på att Trovärdighet bygger på att man kan visa kompetens, öppenhet, rättvisa och medkänsla. Bristfällig information förvärrar krisen - det kan uppstå ett informationsvakum som fylls av andra. Vid en kris vill människor ha klara, raka besked av myndigheter. 18

Kontaktuppgifter Niklas Persson 0451-26 82 02 niklas.persson@hassleholm.se www.hassleholm.se 19