Ammoniakavgång från jordbruket

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Advertisements

Syror och baser Syror och baser.
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Blir man sjuk av luften här?
MÖJLIGHETER ATT IDENTIFIERA KOSTNADSEFFEKTIVA ÅTGÄRDER REKO luft - reduktionskostnader för luftemissionsbegränsande åtgärder Malin Ribbenhed, IVL.
Syror och baser.
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Repetition inför NP i biologi
Internationell Utblick
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
MILJÖ.
Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen
Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Energikällor.
Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel
Investeringskostnader ( för 120 GWh) Baserat på erfarenheter från biogasanläggningen i Lidköping ( 60 GWh) Budgetuppskattningar från leverantörer, dock.
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Försurning på grund av surt regn Vad har hänt? Försurning på grund av surt regn.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Ammoniakavgång från jordbruket
Film.
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Maria Berglund, HS Halland
Ett exempel är den reaktion som vi tittat på under labbarna:
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Kvävets kretslopp.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
VERA - grundkurs Del 2 Stallgödsel- beräkningar 2016.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Surgörning av flyt- och biogödsel för bättre kväveutnyttjande Kjell Gustafsson Agroväst.
Slammet som resurs – Käppalas arbete för att sluta Kretsloppet Cecilia Bertholds.
Vad kostar lånet?. Varför betala i dag - när man kan betala i morgon?
Skogens upptag och utsläpp av kol över en livscykel Källa: SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) - Årlig tillväxt.
Ekonomi med precision Maria Fermvik, Jordbruksverket.
Utvärdering av miljöövervakningen på Obsytorna
Miljö kemi.
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Ammoniakavgång från jordbruket
Syns inte men finns ändå
Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel
Kalmar Energis arbete för att minska utsläppen och påverkan på miljön
- Luften är en blandning av gaser
Syror, baser och salter.
Syror och Baser.
Rådgivarnas kompetens
Nationell miljöövervakning av miljögifter
Nytt ur länsperspektiv kring Frisk luft Skypemöte 5 september 2017
Salar Valinia Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering Frisk luft 2019
Syror och Baser.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Ammoniakavgång från jordbruket
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Fördjupad utvärdering Frisk luft 2019
Nytt ur länsperspektiv kring Frisk luft Skypemöte 5 september 2017
Salar Valinia Naturvårdsverket
EU-Kommissionens förslag till ny luftvårdspolitik
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Presentationens avskrift:

Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Kväve – ett svårfångat näringsämne!

Ammoniakavgången i siffror Totalt 60 330 ton i Sverige 2015 enligt Naturvårdsverket Jordbruket står för nästan 86 % (51 710 ton) Djurhållningen svarar enligt SCB för drygt 83 % av utsläppen från jordbruket, varav 8 % från betesgödsel 44 % från lagring av stallgödsel 32 % från spridning av stallgödsel Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jord-bruket enligt SCB med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %) Enligt NV minskade de totala ammoniakutsläppen med 8 % mellan 1995 och 2015 Dock svårt att jämföra siffror – delvis ny beräkningsmetodik infördes 2017

30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Det innebär att… 30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Sveriges bönder förlorar kväve för nästan 426 Mkr per år (räknat på kvävepriset 10,00 kr/kg) Det motsvarar: 20 kr per ton stallgödsel 556 kr per hektar stallgödslad åkermark

Ammoniakavgång – källor och trender Källa: Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP 2014 (SMED), www.naturvardsverket.se

Ammoniakavgång – var sker utsläppen? Ammoniakutsläppen varierar från 739 ton/år i Jämtland till 8 847 ton/år i Skåne (2014). Utsläpp av ammoniak till luft 2014 – fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se

Vad händer i atmosfären? Utsläpp: Reagerar med: Omvandlas till: NH3 H2O NH4+ + OH- NOx O2, H2O HNO3  H+ + NO3- SO2 O2, H2O H2SO4  2H+ + SO42-  NH4NO3, (NH4)2SO4 Nedfall i form av: Torrdeposition (partiklar) Våtdeposition (löst i vatten) I marken: NH4+ +2O2  NO3- + 2H+ + H2O (nitrifikation)

Kvävenedfall i Sverige Kvävenedfallet varierar från 1,5 kg/ha i Jämtland till 14,1 kg/ha i Skåne (2014). Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar 2015. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.se Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medel- värden för 2013/14 och 2014/15 baserat på mätningar i krondroppsnätet. Källa: www.krondroppsnatet.ivl.se

Så mäts kvävenedfallet Mätningar inom Krondroppsnätet Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring), EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme), LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012) Mätningar inom Krondroppsnätet Källa: www.krondroppsnatet.ivl.se

EU:s takdirektiv (NECD) – Sveriges åtaganden Förorening Utsläppstak 2010-2020, tusen ton Utsläpp 2015, tusen ton Ungefärlig utsläpps- förändring 1990-2015 Svaveldioxid, SO2 67 21 -82 % Kväveoxider, NOX 148 130 -53 % Ammoniak, NH3 57 60* -9* % Flyktiga organiska ämnen, NMVOC 241 164 -54 % Ett nytt takdirektiv (2016/2284/EU) gäller sedan dec. 2016 parallellt med det gamla. Åtagandena i det nya direktivet gäller åren 2020 och 2030. De innebär skärpta krav för de fyra föroreningarna ovan och omfattar även partiklar (PM2,5) och metan (CH4). Jämförelseåret för ammoniak är 1995 då beräkningsmetoden har förändrats sedan 1990. *Ammoniak: Jämförelseår 1995, ny beräkningsmetodik 2017 Källa: Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

Vad kan vi göra för att minska ammoniakavgången? Anpassa fodret till djurens behov Ändra gödselns egenskaper Surgörning (sänkt pH genom syratillsats) Spädning med vatten Separering Bättre stallgödselhantering Stall Effektiv urinavskiljning Välj rätt strömedel (torv  minskad ammoniakavgång) Sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln Minimera gödselytan vid ny- eller ombyggnad Håll fjäderfägödsel torr (gödsla ut ofta!) Lager Täck lagringsbehållaren, särskilt för urin och biogödsel Djup behållare  liten exponerad gödselyta Välj rätt strömedel Spridning Välj lämplig tidpunkt (svalt, vindstilla, fuktig väderlek) Mylla flytgödsel och urin Bruka ner stallgödsel och andra organiska gödselmedel snabbt Rena frånluften (djurstallar) Tillämpas inte mycket i Sverige (dyrt, kräver mek. ventilation)

Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m3 Nötflytgödsel (90 kor, 12 mån) Svinflytgödsel (1000 slaktsvinspl) Nöturin (150 kor, 12 mån) Spänntak (15 års avskrivningstid) Värdet av sparat kväve 7 314 7 614 11 340 Minskad spridningskostnad 3 300 Summa besparing, kr/år 10 614 10 914 14 640 Investeringsutrymme, kr 138 000 142 000 189 000 Flytande plastduk (10 års avskr.) Ökad spridningskostnad -1 650 5 664 5 964 9 690 51 000 54 000 87 000 (4 m djup behållare, N-pris 10,00 kr/kg, ränta 2 %, spridningskostnad 22 kr/m3)