Antal kromosomer Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48 Människa 46 Kanin,val 44 Katt,lejon 38 Gran 24 Bananfluga 8
Celldelning Vanlig celldelning (Mitos) Vid vanlig celldelning kopierar DNA-molekylen sig själv. De två nya cellerna blir identiskt lika.
Reduktionsdelning (Meios) Organismer som förökar sig sexuellt har även reduktionsdelning. Den ger celler med hälften så många kromosomer som ursprungs-cellen. De nya cellerna kallas könsceller. När de möts vid befruktningen får den nya individen samma antal kromosomer som sina föräldrar. Människans kroppsceller har 46 kromosomer, 23 från mammas ägg och 23 från pappans spermie. Könskromosomerna X och Y bestämmer om det befruktade ägget kommer att utvecklas till en flicka (XX) eller pojke(XY).
Hur anlag ärvs Dominanta och recessiva (vikande) gener Gener förekommer i par. Den ena genen kommer från mamma, den andra från pappan. Egenskaper som styrs av dominanta gener slår alltid igenom. Det räcker med att genen gått i arv från en av föräldrarna. Egenskaper som styrs av recessiva (vikande) gener slår bara igenom om barnet fått genen av båda föräldrarna. Homozygot= kromosomparet innehåller två lika anlag. Heterozygot = kromosomparet innehåller två olika anlag. De flesta egenskaper hos en individ styrs av många olika genpar. Egenskaper beror även på samspelet mellan generna, arv och miljö.
Bb B b brun Bb B BB Bb brun b Bb bb 75% bruna, 25% blå
Bb B b bb b Bb bb 50% brun, 50% blå b Bb bb
Sv S v Sv S SS Sv 75% svarta, 25% vita v Sv vv
Gener