TURBOKRAFTs roll för omställningen av det svenska energisamhället Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vid invigningen av programmet Turbokraft den 28 februari 2007 09:30 Sal M3, M-huset, Brinellvägen 64, KTH, Stockholm

Energiförsörjningen i ett historiskt perspektiv Världen genom tiderna… Fossila bränslen Förnybara energikällor Förnybara energikällor Sveriges energiomställningar… vårt arbete efter andra världskriget elektrifering oljekriserna Från olja till el Från ved till kol och koks Från kol och koks till olja Förnybara energikällor; diversifierat energisystem

Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan Konkurrenskraftiga energipriser Försörjningstrygghet SNABBT FÖRBI: . De tre energipolitiska målen påverkar varandra - Ett mål kan även vara ett medel för att nå ett annat mål De tre målen drar ibland åt samma håll, ibland motverkar de varandra.

Energimyndighetens långsiktiga målbild Målbilden är att Sveriges energisystem 2050 väsentligen baseras på förnybara energislag 2020 har tagit viktiga steg på denna väg Energisystemets komponenter har lång livslängd. Därför behövs en långsiktig målbild. Denna målbild ligger till grund för myndighetens strategiska plan (nästa bild) Vi arbetar vidare med att formulera en vision för framtiden.

Mål för åren 2006-2010 1. Energimyndigheten verkar för att göra energifrågorna till en integrerad del i samhällsutvecklingen 2. Energimyndigheten bidrar till att klimatmålen uppfylls 3. Energimyndigheten verkar för ett resurs- och energieffektivt energisystem med ökad andel förnybara energislag 4. Energimyndigheten verkar för en säker och trygg energiförsörjning 5. Energimyndigheten verkar för väl fungerande energimarknader där kundernas ställning är stark ------------------------------------------------------------------------------------- 6. Energimyndigheten är en i alla delar modern och effektiv förvaltning 7. Energimyndigheten är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare har goda utvecklingsmöjligheter i en sund arbetsmiljö.

Termiska turbomaskiner (gasturbiner och ångturbiner) > 90 % av världens elproduktion Övervägande fossila bränslen i kondensdrift > 50 % av Sveriges elproduktion Främst kärnkraft, biokraftvärme mm Så varför satsar svenska staten genom Energimyndigheten 60 miljoner kronor på detta? TURBOKRAFT: 2006-1201--2010-12-31 EUN Beslut 061214. Ersätter Gasturbincentrum (GTC – som mest 8 mnkr/år från STEM), Termiska Processer för elproduktion (TPE – som mest 17,5 mnkr/år från STEM), delar av Kompetenscentrum för Förbränningsprocesser (KCPF) samt delar av Svenskt Gastekniskt Center KTH driver – finansiering från Energimyndigheten 60 mnkr (50%) Siemens industrial Turbomachinery AB 30 mnkr (Finspång) Volvo Aero Corporation 30 mnkr MÅL Högre energiutnyttjande Bättre driftekonomi Bränsleflexibilitet, speciellt avseende förnybara bränslen

Det finns flera goda skäl … Växthuseffekten måste bekämpas Högre verkningsgrader ger stort genomslag Anpassning till biobränslen nödvändig för att utnyttja biomassa som resursbas Teknik för nya tillämpningar, t.ex. förgasning eller småskaliga ångturbiner, kan skapa nya marknader Ny teknik och ny kunskap behövs Riksdagens mål: Utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader Detta område är mycket kunskapsintensivt och det finns behov av duktiga doktorer. SIDOINFO (INTE ATT SÄGA) Att höja verkningsgraden i termisk elproduktion får kraftiga effekter på resurseffektivitet och miljö. En ökning av alfavärdet (=el/värme) i kraftvärme från 0,5 till 1 (motsv. elverkningsgrad ca 30%  45 % vilket är fullt möjligt med gaskombiteknik) skulle möjliggöra en dubblering av elproduktionen med givet värmeunderlag. En ökad elverkningsgrad i kondenskraftverk från 33 till 50% innebär att bränslebehovet minskar med en tredjedel. Utveckling av gasturbiner kan kopplas till utveckling av förgasningstekniken. - Utveckling av små ångturbiner är en förutsättning om vi ska nyttja det unika värmeunderlag vi har i Sverige för elproduktion. EV TALEPUNKT Det finns betydande tekniska potentialer för att minska energianvändningen. Men enbart effektivisering kan inte uppfylla de energipolitiska målen. Å andra sidan skulle det vara omöjligt att uppfylla dessa mål enbart genom att gå över till förnybara energislag. Resursbasen räcker inte till, åtminstone med de förnybara energislag som är kommersiella i dag. En framgångsrik strategi måste således innefatta både energieffektivisering och substitution till förnybara energislag. Detta program är ett bra exempel på det.

Vad kan TURBOKRAFT bidra med – i det svenska energisamhället? Mer el från kraftvärme – helst biobränslebaserad Hög elverkningsgrad Anpassning till biobränslen Även småskalig teknik Låg kostnad Låga utsläpp Kvalificerad energiforskning och -utveckling som finner och utvecklar de tekniska lösningar som bäst kan leverera detta Vi har världsledande industriföretag med egen forskning och betydande export Vi har världsledande forskning på många områden Ur ett svenskt perspektiv är det ganska klara prioriteringar: Kraftvärme är bättre än kondens (högre totalverkningsgrad) Biobränslen är bättre än fossila bränslen (klimat) Men inte till varje pris. Därför behöver TURBOKRAFT leda till framsteg både vad gäller Energieffektivitet Resurseffektivitet Kostnadseffektivitet Två världsledande industriföretag: SIEMENS Industrial Turbomachinery AB VOLVO AERO Corporation Fem universitet: KTH (nav) Chalmers LTH LiTH MdH

Energimyndighetens förväntningar på programmets effekter Samlande effekt på forskning som tidigare bedrivits i tre separata program God interaktion mellan olika universitet och högskolegrupper Forskning av hög kvalité och relevant för industrin Kraftigt ökande andel kvinnliga doktorander Synlighet i både bransch och media Stort engagemang från industrin i verksamheten på högskolan Tidigare tre separata program: (Gasturbincentrum GTC, Svenskt gastekniskt centrum SGC, delområdet underhåll av Turbomaskiner, och Termiska processer för elproduktion TPE) Kvinnliga doktorander: (detta har hittills varit begränsat inom GTC) Engagemang från industrin: (typ adjungerad professor från industrin)