Mekanik Kinematik.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kraft och rörelse.
Advertisements

Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Fritt fall – ett fall i vakuum
Krafter och rörelse Repetition.
Energi och energiomvandlingar
May the force be with you
Lekplatsen som lärandemiljö. Lekplatsfysik Varför lekplatsfysik? Förskola Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Exempel på experiment Fritt Fall Kana Gungbräda Gunga.
Gravitation & Cirkulär rörelse Centripetalacceleration Newtons Gravitationslag Satelliter Keplers lagar.
Den teoretiska fysikens historia
Fysik.
Kraft Profilen Centripetalkraft Lyftkraft Muskelkraft Motkraft
Arbete, energi och effekt
Mekanik Sammanfattning.
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Energiformer och energiomvandlingar. Energiformer • Elektrisk energi – lätt att transportera och omvandla, svår att lagra • Kemisk energi – finns lagrad.
Fysik år9 Inför provet v. 49.
Fritt fall Sid
Newtons 2:a lag En linjär rörelse beskriver grejer som rör sig med en konstant fart eller är i vila (mekanisk jämvikt) MEN Det mesta som rör sig gör det.
Speciella Relativitetsteorin
Kraft och Rörelse Prov Ons v.20
Rörelse Kapitel 7.
Krafter Sid
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
Energi Vad är energi?.
Olika energiformer Energiprincipen
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
Mekanik.
MEKANIK.
Dynamik i cirkulära rörelser
Newtons 2:a lag En linjär rörelse beskriver grejer som rör sig med en konstant fart eller är i vila (mekanisk jämvikt) MEN Det mesta som rör sig gör det.
Arbete, energi och effekt
Krafter.
Matematiker Fysiker Astronom
Rotation hos fasta kroppar
Rörelser.
Kraft - motvikt All kraft har en motkraft
Rörelse Kapitel 7.
May the force be with you
Flerpartikelsystem Kapitel 10 (avsnitt )
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
Lagen om rörelsemängdens bevarande
Rörelsemängsdmoment och gravitation
Arbete Energi Effekt.
Vad vet ni om krafter?.

Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Likformig cirkulär rörelse Cirkulär centralrörelse med konstant fart
KINEMATIK I 1-DIMENSION
Dugga 30 nov Kraft och acceleration (repetition idag) Dimensionsanalys
Arbete, energi och effekt
Kraft Arbete Energi Effekt Rörelse
En inledning till pararbete i åk 8
PPU108 Mekanik, Statik 7,5 hp Niklas Friedler 1. 2 Mekanik indelning ●Statik ●Kraftgeometri ●Jämvikt ●Dynamik - rörelse förändring ●Kinematik ●Hur det.
Termodynamikens huvudsatser De fyra huvudteserna.
Repetition Kraft och Rörelse Prov Ons v.20. Vad menas med begreppet kraft? Något som kan få ett föremål att – ändra formen – ändra rörelseriktningen –
Kraft, rörelse och arbete HGA. Olika sorters krafter Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå – HGA Tyngdkraft - jordens dragningskraft.
KRAFTER KRAFT MOTKRAFT MASSA TYNGD. Krafter påverkar materia  Prova att lyfta din penna  Jämför detta med att lyfta något tyngre, tex din fysikbok.
May the force be with you
Rörelse Alla bilder är cc.
Mekanik.
Mekanik del 2.
Arbete, energi och effekt
Mekanik II repkurs lektion 4
Kraft, rörelse och arbete
May the force be with you
Newtons 1:a lag. Tröghetslagen
Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.
Men vänta lite här nu va???. Men vänta lite här nu va???
Kraft AF åk 8 vt-19.
ENERGI Solen driver oss Den del av solensstrålning som når Jorden strålar ut igen som värmestrålning. Innan dess har solstrålningen gett energi till livet.
Presentationens avskrift:

Mekanik Kinematik

Kinematiska formler För likformig rörelse gäller: s = vt För likformigt accelererad rörelse gäller v(t) = v0 + at s(t) = v0t + at2/2 a= v/t v2-v02 = 2as

Mechanichal Energy Energiprincipen: Energi kan varken skapas eller förstöras. Bara omvandlas mellan olika former. Wmek = Wk + Wp. Om man bortser från friktionen så bevaras denna vid alla tidpunkter under rörelsen upp och nerför backar om ingen yttre kraft verkar på kroppen. Om man utför ett arbete, W = Fs, på en kropp lagras den som antingen rörelseenergi, Fs=mv2/2 eller potentiell energi Fs = mgh, hos kroppen.

Rörelsemängden Rörelsemängden bevaras för ett system som inte påverkas av några yttre krafter. pföre = pefter. Detta gör att man kan sätta upp rörelsemängden före kollision (eller någon annan händelse) och efter kollisionen och sedan sätta dem lika med varandra. Man kan alltså göra sin egen ekvation och på så sätt beräkna hastigheten eller massan. Vid fullständigt elastisk stöt bevaras både rörelsemängd och rörelseenergi. Vid en inelastisk stöt bevaras endast rörelsemängden. Hamiltons ekvationer omformulerar den klassiska mekaniken med analytiska metoder.

kaströrelse Tekniken som används är att dela in rörelsen i en horisontell del (x-led) och en vertikal del (y-led). Den horisontella rörelsen är likformig (konstant hastighet) om luftmotståndet försummas. För denna gäller vx= v0 och x= vxt Den vertikala är accelererad med acceleration g. Det rör sig alltså om fritt fall. vy = v0y-gt och för läget y= v0yt-gt2/2. Momentanhastigheten vid en given tidpunkt fås med Pythagoras sats v2=(vx(t)2 + vy(t)2) rörelseriktningen ges av tångens. tan(v) = vy/vx.

Centralrörelse Vid cirkulär rörelse måste det finnas en kraft riktad in mot centrum. Denna centrietalkraft kan vara gravitationskraft, elektrisk kraft eller något annat. Tillvägagångssättet är att man beräknar den resulterande kraften och sedan sätter den lika med mv2/r. Exempelvis fungerar gravitationskraften som centripetalkraft för jordens rotation runt solen.

Newtons lagar N1: (Tröghetslagen) En kropp förblir i sitt tillstånd av vila eller likformig rörelse om det inte påverkas av någon resulterande kraft. N2: (Kraftekvationen) F = ma. N3: Lagen om kraft och motkraft. Om en kropp påverkar en annan med enkraft påverkas den själv av den av en lika stor men motriktade kraft.