Svenskt näringsliv i ett geografiskt perspektiv (F 1) Industrialiseringen och det tidiga geografiska mönstret Industrins lokaliseringsmönster - koncentration eller spridning? Nya branscher - nya lokaliseringsmönster?
Industriella genombrottet (ca 1870-1910) Inhemska förutsättningar: Befolkningsutvecklingen Jordbrukets omvandling Företagandet, ingenjörskonsten och uppfinningarna Järnvägens utbyggnad och elektrifieringen Teknisk utveckling Institutionella faktorer
Produktionsformernas geografi Självhushållning Förlagssystem Fabrikssystem Nationell och global sammanflätning Regional förankring
Industrins omlokalisering från centrum till periferi Olika former av omfördelning: Från innerstad till ytterområden Från stora till små orter Från starkt till svagt industrialiserade regioner Från centrumländer till perifera länder
Orsaker till omfördelningen: Mark och lokaler Arbetskraft Transporter Regionalpolitik
Förnyelse av näringslivet Högteknologisk industri (t ex elektronik- och dataindustri, läkemedelsindustri) Kunskapsintensiva tjänsteföretag (t ex IT- och dataföretag, biotechföretag)
Lokaliseringsbetingelser för högteknologiska verksamheter Närhet till universitet och FoU-täta miljöer - högutbildad arbetskraft - samarbete kring forskning och utveckling Närhet till kunder och leverantörer Goda kommunikationsmöjligheter Miljöer med hög social och kulturell attraktionskraft (undvika gamla industriregioner)
Lokaliseringsbetingelser för kunskapsintensiva tjänsteföretag Närhet till marknaden (i form av andra företag) Tillgång till välutbildad arbetskraft Generella agglomerationsfördelar