Bättre balans i ditt sparande Vi ska tala om sparpengar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Pengar har flera funktioner:
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
IPad grundkurs.
1. Varför finns det pengar?
Samhällsekonomi 2.
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
Orange ångest eller rik pensionär?
Aktier och aktiesparande
Så här blir man rik som pensionär
VAD KOSTAR DET AVGIFTSFRIA LÅNET?
VAD KOSTAR LÅNET? INTRODUCERA KAPITLET
ERGONOMI Vad är det?.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Tillgångar på äldre dar. Så sparar vi idag TILLGÅNGAR PÅ ÄLDRE DAR 3,5% Bankkonto Blandfonder Aktier Sverigefonder Globalfonder Räntefonder.
Budget och buffert Det här är en typbudget från Swedbanks Institut för Privatekonomi. Den kan vara en vägledning för att ta reda på ungefär vad som är.
Få ut mer av ditt sparande
Aktiespararnas Premiepensionsråd
Sektorn för Socialtjänst
Spara smartare - få ut mer. Spara smartare - få ut mer Omvärlden har förändrats % 1% 1800.
Vart tar pengarna vägen?. ”Knepigt, kontot är tomt och jag har egentligen inte köpt något.”
Privat pensionssparande
Fondsparande. Nästan alla svenskar sparar i fonder FONDSPARANDE Källa: TNS Sifo Prospera, 2012.
Privat pensionssparande. Spara själv? Ska det verkligen behövas?
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
VART TAR PENGARNA VÄGEN?. ”Knepigt, kontot är tomt och jag har egentligen inte köpt något.”
Ung Privatekonomi Lektion 7 – Spara i fonder.
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
Vad kostar lånet?. Fula knep Varför betala i dag - när man kan betala i morgon?
Aktier och aktiesparande
BNP (BruttoNationalProdukt):
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
Introduktion - Konsumentekonomi
Fonder och fondsparande. Nästan alla svenskar sparar i fonder Källa: TNS Sifo Prospera, 2012 %
Mer pengar för de som är 65+ Pengarna idag Våra växtval Spar-malen Få ut mer Barnbarnen.
Samhällsresurser och fördelning
Enkelt är effektivt! UA Investment Örebro
Allmän pension. För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga | Sidhuvud och sidfot. ALLMÄN PENSION En femtedel av livet – men vad ska man.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Låna pengar direkt? Pengar fattas för det mesta kan man tycka. Åtminstone fattas de just då de behövs som mest. Hur många gånger har du fått försaka något,
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Bättre balans i din ekonomi. 2% 1% tillväxt 1800 Omvärlden förändras BÄTTRE BALANS I DIN EKONOMI.
Fonder och fondsparande. Privat fondsparande Fonder till tjänstepension Premiepension FONDER OCH FONDSPARANDE Nästan alla svenskar sparar i fonder.
Vad är risk?  Avkastningsrisk  Kapitalrisk  Kapitalhantering Riskspridning innebär att man gör sina placeringar i olika tillgångsslag med olika risker.
9:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Marknadsplanens delar Nulägesanalys – Var står vi och vad innebär nuläget för oss? Mål – Vart vill vi?
Pensionsplanering. Dagens agenda: Vad vill jag ha svar på? Paus Pensionssystemet Paus Tjänstepensionen.
Vad kostar lånet?. Varför betala i dag - när man kan betala i morgon?
29 november 2016 Annika Creutzer
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Fonder och fondsparande
Tjänstepension från din statliga anställning
Sveriges Aktiesparares Riksförbund grundades 1966
Aktieinvest En nätmäklare som har funnits i över 50 år.
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Aktieinvest En nätmäklare som har funnits i över 50 år.
1 1.
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Produktion, handel och transport
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Din pension? Gör en prognos
Allmän pension. Allmän pension Allmän pension 16% av din inkomst går till inkomstpension och 2,5% till premiepension Del av lön som överstiger ca.
Den allmänna pensionen-från staten
Försäkringsrörelselagen
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Presentationens avskrift:

Bättre balans i ditt sparande Vi ska tala om sparpengar. De pengar vi inte ska använda just nu, utan framför allt om kanske 3, 5 eller 10 år. Hur gör vi för att ta bättre hand om dem, få utmer av dem, men också få en bättre bild av dem. Här är ett viktigt lösenord ”balans”. Balans låter enkelt. Och det är enkelt. Balans är dessutom viktigt. För det ger oss både trygghet att veta vilka pengar vi har och när. Dessutom ger en bra balans våra sparpengar mer uttrymme att växa.

Vägen till mer pengar Sparande har blivit viktigare Vårt stora sparval BÄTTRE BALANS Vägen till mer pengar Sparande har blivit viktigare Vårt stora sparval Tre steg att få ut mer Att spara och ta hand om våra pengar och aldrig varit viktigare. Vi ska förklara varför, när och hur vi kan välja väg framåt. Det finns ett stort sparval. Vi talar om när vi ska spara på börsen och när vi ska spara i ränta. Sedan går vi igenom: hitta balansen börs och ränta undvika avgifter och betala rätt skatt Allt för att ge er en bra bild över sparpengarna. Det ger trygghet men förmodligen också mer pengar i fickan.

Tillväxt Omvärldens nya krav 1% Arbetare Sparare Bönder År 1600 1700 BÄTTRE BALANS Omvärldens nya krav Tillväxt Arbetare Sparare 1% Bönder År 1600 Det finns en jättestor anledning till varför sparande aldrig varit viktigare: 1) Omvärlden har förändrats. Låt oss se på den ekonomiska tillväxten i Sverige. Alltså hur snabbt ekonomin växer Fram till ca 1850 växte ekonomin kring 1 procent per år. 1860-1970 Den industriella revolutionen fick tillväxten att skjuta i höjden och vi fick en den ekonomiska tillväxten ligger på höga 6, 7, 8 procent per år. När ekonomin växer så snabbt behöver vi inte riktigt bry oss om våra pengar, ”misstag” repareras automatiskt. Från 1970 och framåt - Nu är vi tillbaka på 2 procent tillväxt per år igen. Det innebär att vi inte har råd att göra samma ”misstag” med våra pengar. Misstagen repareras inte längre automatiskt utan vi måste göra egna val för att få tillväxt på sparpengarna. Istället behöver vi ta hand om varje krona mer noga, se upp för avgifter och se till att varje krona växer så bra som möjligt. 1700 1800 1900 2000

Våra liv ställer nya krav BÄTTRE BALANS Våra liv ställer nya krav Ung Jobba 1900 Pension Idag Ung Jobba Pension 2) Den andra anledningen till varför penga-debatten blivit mer intensiv är att vi lever så mycket längre. Vi lever längre och jobbar därmed en mycket kortare del av livet än vi gjort tidigare. Detta får stora konsekvenser för hur mycket pengar vi har att röra oss med. Anna som föddes 1900 började jobba vid 13 och jobbade fram tills hon fyllde 65. Sedan dog hon vid 70-75 års ålder. Det innebär att Anna arbetar ca 70 procent av sitt liv. Hon behöver inte spara så mycket varje år, under arbetslivet. August föddes 100 år senare, år 2000. Han börjar jobba strax före 30 års ålder. Sedan arbetar han till 70-75 års ålder. Och dör vid 100. Det innebär att han arbetar mindre än hälften, ca 45 procent, av sitt liv. Han behöver spara mycket mer. Och han gör det också via jobbet, PPM och eget sparande. För samhället har inte råd. Samhället kan inte trolla fram pengar. Snart är 1 av 4 svenskar pensionärer. Det gör att var och en av oss behöver hålla i pengarna bättre. 0 år 30 år 70 år

Livets ekonomi + - 65 år 30 år 0 år 70 år 48 år BÄTTRE BALANS Vi har däremot inte bara motvind. Förutom bra verktyg som Sverige har givit medborgarna så finns även perioder i livet då det är mycket enklare att spara. Så var inte stressade över nuet. När vi är barn går ekonomin plus minus noll. Som unga går vi plus. När vi får barn går ekonomi i källaren i 20-25 år. Botten når du i snitt vid 48 års ålder. När barnen flyttar ut mår vår ekonomi snabbt bättre. Vid 50 är vi på plus igen. Och perioden fram till 65 är den bästa spartiden i hela livet. Sedan använder vi våra sparpengar under 20-30 härliga pensionärsår. Så var inte dyster över att familjeåren känns besvärliga. Så är det bara. När de flyttar ut blir bilden oftast betydligt bättre. 48 år

Två sätt att spara Sparkonto Börsen Pengar trygga Ger lite tillväxt BÄTTRE BALANS Två sätt att spara Sparkonto Börsen Pengar trygga Ger lite tillväxt Världens företag Mer tillväxt Inte säker på vinst Våra sparval Det finns enkelt uttryckt två sätt att spara våra pengar: På banken eller i företag. På sparkonto (banken) är pengarna trygga men de växer ingenting. Fördelen är att pengarna är lätta att hämta. På börsen sparar du i bolag som svänger mer i värde. Ibland säljer H&M mycket kläder, ibland lite. Här är tillväxtmöjligheterna större men du kan inte vara säker på vinst. Utan här behöver vi planera mer. Ska jag använda ett belopp inom 3 år, så flyttar jag över pengarna till räntor. De här två sparvalen behöver vi bägge två. Alla människor har bägge. Olika mycket i olika delar av livet.

Börsen ger mer Sparkonto 2016 1996 50% chans till vinst på 1 dag BÄTTRE BALANS Börsen ger mer 50% chans till vinst på 1 dag 5-9% per år 99% på 20 år Sparkonto Historiskt har sparpengarna i företag (börsen) gett en tillväxt på 5-9 procent per år. Globalfonder är lugnare och Sverigefonder mer kantiga, men har givit mer. Här passar pengar vi ska spara i flera år. Sparkontot eller räntor har snarare gett kring 2 procent. Idag mycket mindre, max 1 procent. Sparkontot passar därmed för pengar vi vet vi ska använda ett visst datum. Omvänt är sparkontot är med inte ett bra val för vårt långsiktiga sparande. Det ger för lite. Det ska vi ha på börsen. Börsen svänger som du ser mer i värde, värdet växer inte varje år, men över tid. På ett år är chansen till vinst lite mer än 50 procent. Över 20 års sparhorisont är vinsten 99 procent säker. Så har du bara bara några års tidshorisont på sparandet, behöver du inte vara orolig över börsens kortsiktiga svängningar. Att försöka tajma rätt närmaste månaderna är däremot för chansartat. Ett kontinuerligt månadssparande är därför ett utmärkt sätt att sprida ut dina köp och du riskerar inte att köpa för allt när börsen står på topp. I ett månadssparande är börsnedgångar snarast bra. Du får ju mer för pengarna när börsen går ned. 2016 1996

Fondvärdet växer på två sätt BÄTTRE BALANS Fondvärdet växer på två sätt Bolagen delar ut pengar Ger 3-4% per år På plus varje 10-årsperiod Börsen + utdelningar Börsen utan utdelningar När vi sparar i aktiefonder växer pengarna dels med bolagens tillväxt. Dessutom delar många bolag också ut en del av vinsten till aktieägarna, som en slags ränta. Här kallas den utdelning. I snitt delar bolag ut en summa som motsvarar 3-4 procent av sin aktuella aktiekurs. Genom att köpa fler aktier för dessa utdelningar ökar du hela tiden på ditt sparande och bygger dig en egen pengamaskin. Effekten av detta ser du om du jämför den orangea och den blåa grafen. Den orangea visar Stockholmsbörsens utveckling sedan 2008. Den blåa grafen visar börsens utveckling om alla utdelningar återinvesteras, dvs. att man köper nya aktier för utdelningspengarna. 2008 2016

Tiden avgör sparvalet Sparkonto Globalfond Sverigefond Kort Praktiskt BÄTTRE BALANS Tiden avgör sparvalet Sparkonto Globalfond Sverigefond Kort Praktiskt Förutsägbart Mellanlångt Tåligt Kräver tid Länge Bekvämt Lång landning Om vi ska spara våra pengar på i bolag på börsen eller i räntor, beror framför allt på vilken tidshorisont vi har. När vi ska använda pengarna. Ska vi spara länge påverkas vi inte av börsens tillfälliga svängningar och av att vårt sparandet varierar i värde. Över tid så växer det ju, med 6-9 procent per år i snitt. Är det däremot pengar som vi behöver inom en närmare framtid, då har vi inte tiden på vår sida. Det viktigaste nu är att pengarna inte förlorar i värde. Det finns i praktiken väldigt tydliga sparformer som passar på kort, medellång och lång sikt. Låt oss förtydliga genom att jämföra med något som är enklare att förstå. Hur vi färdas när vi reser.

Tillväxt Sverigefond Globalfond Sparkonto Tiden avgör sparandet 8% BÄTTRE BALANS Tiden avgör sparandet 8% Sverigefond Tillväxt Globalfond Sparkonto Ibland kan pengar vara svåra att förstå. Därför kan vi arbeta med en bild som alla känner igen, tänk er att ni ska till mataffären som är en km bort. Tar ni bilen, flyger ni flygplan eller cyklar ni? Personligen så cyklar jag gärna. Åker jag däremot till landet några mil bort, då tar jag bilen. Och ska jag till Sicilien i medelhavet, då flyger jag. Det är ganska naturliga transpartval som ingen skulle förvånas över. På samma sätt behöver vi tänka med vår privatekonomi. Det finns väldigt enkla tydliga sparformer som passar på kort, medellång eller lång sikt. Vad har vi för tidshorisonter när vi talar om sparande? Kort sträcka. 1-2 år Medellång: 3-5 Längre 5+ Kort sikt: Pengar som vi vet att vi ska använda. Vi kanske ska lägga om altanen, åka på en resa eller byta bostad om ett år. Det här pengarna passar bäst på sparkonto. Det ger i princip ingenting, men vi förlorare heller ingenting. På lite längre sikt – På lite länge sikt kanske +3 år passar globalfonder. Det är den stabilaste formen av börsparande. Tänk er att man klumpar ihop alla företag i världen och lägger dem i en enda fond, då har du en globalfond. Fördelen med globalfonder är att du inte är beroende av ett visst bolag, en marknad eller bransch. Du äger lite av allt. Ett försiktigare val kan vara en blandfond. På ännu längre sikt – med fler år tills vi ska använda pengarna blir vi också tåligare för svängningar. Nu kan vi därför även välja lite smalare fonder som t.ex. en Sverigefond. En Sverigefond varierar mer i värde än en globalfond men har historiskt också även vuxit mer. 0-2 år 3-5 år +5 år

Tre steg till bättre sparande BÄTTRE BALANS Tre steg till bättre sparande Hur gör vi då i praktiken när vi ska välja. Det finns tre val som avgör utfallet: balansen avgifterna skatten.

Vinst: +2-3% Idag Bättre 40% 75% 2-3% per år 5-6% per år BÄTTRE BALANS Steg 1: Bättre balans Idag Bättre 40% 75% Första steget är att hitta balansen mellan börs och ränta. Hur borde snittsvensken dela upp sitt sparande? En liten del på sparkonto. För det är oftast ju bara en liten del av våra sparpengar som vi ska använda de närmaste 1-2 åren. Merparten sparar vi oftast på mellanlång sikt. Då växer pengarna bäst på börsen, där global- och Sverigefonder är det enkla valet. En fördelning där tre fjärdedelar är sparat där ger i snitt 5-6 procent per år i tillväxt. Detta sparande ger dig stort utrymme för resa, bygga om eller köpa nytt kök närmaste veckan. Men ditt sparande växer inte så mycket. Hur sparar snittsvensken idag? Tyvärr sparar inte snittsvensken så idag. Hen har snarare majoriteten sparat i räntor vilket ger en tillväxt på 2-3 procent per år. Justerade vi bara lite kan vi alltså öka tillväxten med att par procent per år. Det kanske inte låter så mycket men över tid så ger det betydligt mer i plånboken än vad vi får av att jobba över lite på jobbet. Detta sparande ger dig utrymme att resa, eller att bygga om eller köp ett nytt kök. Men inte allt på en gång. Detta sparande ger dig i gengäld mer tillväxt på sparpengarna. 2-3% per år 5-6% per år Vinst: +2-3%

Vinst: +1% Steg 2: Rätt fonder Billiga Bättre Under 0,4% i avgift BÄTTRE BALANS Steg 2: Rätt fonder Billiga Bättre Under 0,4% i avgift Mer till dig 80 st fonder Passar alla Fond med aktiv förvaltare 1/20 är bättre Kostar 1,5 % i avgift Passar 1 av 10 Steg 2 är att välja fonder: När det gäller fonder finns det egentligen två sätt att tänka. Aningen väljer du billiga fonder (passivt förvaltade fonder eller indexfonder) eller dyrare (aktivt förvaltade) fonder. De kallas för aktivt förvaltade eftersom de har en förvaltare som själv väljer ut bolag som hen tror ska slå snittet, index. Problemet är att förvaltaren sällan lyckas. Hur ska vi välja då? Den sparare som är ointresserade ska välja billiga fonder. Eftersom de klarar sig själva. Du behöver inte byta elle ändra. Billiga fonder kostar under 0,4 procent per år och de följer snittet på börsen, ett index. En billig Sverigefond följer svenska börsen medan en billig globalfond följer snittet i världen. Med indexfonder får du en avkastning som genomsnittet, varken mer eller mindre. Den sparare som är mycket engagerad, läser och följer med varje kvartal kan titta på aktiva fonder. Dessa kan slå snittet. Dessa fonder kostar mer, snittavgiften ligger på 1,5 procent. Problemet är att väldigt få aktivt förvaltade fonder verkligen lyckas. Bara en fond av 10 är bättre än snittet. Den enkla lärdomen är därför att strunta i de strunta i de här dyrare fonderna och satsa istället på de billigaste, det är en säker rabatt. Genom att sänka avgifterna och välja lågprisfonder kan du öka din tillväxt med 1 procent per år i snitt. Vinst: +1%

Vinst: +1,5% Steg 3: Rätt skatt Fondkonto ISK 30 % vinstskatt BÄTTRE BALANS Steg 3: Rätt skatt Fondkonto ISK Kapitalförsäkringar 30 % vinstskatt Deklarera Dra av förluster Passar räntefonder 0,4 % Årlig låg skatt Ingen deklaration Alla aktiefonder Steg 3 är att välja skatt: Förutom att välja balans börs och ränta och fonder så kan vi idag också välja skatten på vårt sparande. Vi kan antingen: 1) Göra på det traditionella sättet och skatta 30 procent på vinsten. På detta sätt skattas innehaven som vi har på traditionellt aktie-/fondkonto. 2) Betala en låg årlig skatt. Alltså lite varje år oavsett om vi går vinst eller förlust. På detta sätt beskattas innehaven vi har på ISK eller i en kapitalförsäkring. Förutom den låga årliga skatten är en annan fördel här att du inte behöver deklarera vinster och försäljningar. Det traditionella sättet att skatta 30 procent på vinsten passar för vanligt sparkonto och räntefonder. Aktier och aktiefonder passar däremot bättre på ISK eller i en kapitalförsäkring. Ett ISK är alltid gratis medan nio av tio kapitalförsäkringar kostar pengar. Genom att samla sitt börsparande på ISK kan snittsvensken öka sin tillväxt med i snitt 1 procent per år. Vinst: +1,5%

Vinst: +5-6% Summerat 1) Bättre balans 2) Rätt fonder 3) Rätt skatt Välj mer börs 80% aktiefonder 20% sparkonto Välj indexfonder Avgift under 0,4% Globalfonder Sverigefonder Välj ISK Årlig låg skatt 0,4 % Ingen deklaration Genom de här tre enkla stegen kan tillväxten på våra sparpengar nära på fördubblas, från 2-3 procent per år till 5-6 procent per år. Utan att det kostar oss någonting. Vinst: +5-6%

Extra: Hitta pengarna I vardagen Boräntan Välj dina utgifter BÄTTRE BALANS Extra: Hitta pengarna I vardagen Boräntan Välj dina utgifter Spara 50, 100, 200 kr Månadsspara i fonder Tryggare ekonomi Jämför snitträntor Kontakta 3 banker Varannan svensk prutar inte Spara 6000 kr* i snitt Vart ska vi då hitta pengar för att kunna spara? Det första vi måste medge är att ingen annan sparar åt oss, utan vi själva måste ta av våra utgifter för att få pengar över. Så enkelt är det. Öka i steg, från 50, till 100 och sedan 200 kr per månad så vänjer du dig vid att spara. Månadssparande i billiga breda fonder är enklast, billigast och minst chansartat. Boräntan är en jättekostnad. Där har vi stora pengar att spara, så att pruta på boräntan är en självklarhet. Kontakta minst tre banker. Jämför och välj den som ger dig bäst boränta. Det ger dig snabbt stora pengar. *Snittsvensk med 1,9 milj i bolån