Regional årlig uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård Lyncmöte 13 september 2016

Förslag till dagordning Välkomna Syftet med mötet Kort redovisning av anvisningar/vägledningar Genomgång av underlag för bedömningarna På gång på nationell nivå På gång på regional nivå Egna frågor från länsstyrelserna (till målansvarig myndighet, till andra länsstyrelser) Övrigt

Vilka är vi

2. Syftet med mötet (07:15) Stöd inför den årliga regionala uppföljningen av miljömålen. Främja kontakten mellan länsstyrelser och nationella myndigheter och mellan länsstyrelserna. Mötena ger oss möjlighet att: diskutera hur ”resultat” och ”analys och bedömning” samt bedömning av måluppfyllelse och utveckling i miljön ska tillämpas på det specifika miljökvalitetsmålet få stöd för hur målmanualerna kan och ska tillämpas på det specifika miljökvalitetsmålet diskutera målspecifika frågor med kollegor på andra länsstyrelser och nationellt ansvarig få information från ansvarig målmyndighet om vilka aspekter de önskar få särskilt belysta under årets uppföljning och bedömning lyfta fram bra exempel på ett eller några läns tidigare bedömningar som den nationella myndigheten har haft nytta av

3. Kort redovisning av NV:s anvisningar (09:05) Syfte Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala uppföljning syftar till att: ge underlag till den årliga miljömålsuppföljningen (nationellt och regionalt) förse regeringen och riksdagen med underlag till budgetpropositionen kommunicera kring miljömålen med aktörer i länet

3. Kort redovisning av NV:s anvisningar Innehåll – följer budgetpropositionens struktur Resultat Avser: miljötillstånd & förutsättningar att nå målet, dvs vilka styrmedel som använts och åtgärder som genomförts Tydligt regionalt perspektiv Tidsperspektiv: det gångna året Har inget hänt det senaste året så ska det konstateras. Analys Avser: klargöra förutsättningarna för att nå målet (enklare analys av orsaker till situationen för miljömålet, effekter till följd av styrmedel och åtgärder samt behovet av ytterligare åtgärder) Inledning: bedömning av måluppfyllelse (ja, nära nej) och utvecklingen i miljön (trendpil) Använd texten från fjolårets uppföljning såvida det inte finns viktiga nyheter

3. Kort redovisning av NV:s anvisningar Rapporteringsform Länsstyrelserna lägger in bedömningstexterna i en inmatningsapplikation på miljömål.se senast 30 nov Samtliga texter skickas in som ett samlat word- dokument – efter beslut av Länsstyrelsen

3. Kort redovisning av NV:s anvisningar Skilj på redovisning av miljötillstånd respektive förutsättningar för att nå målet Fokusera på vad som hänt när det gäller förutsättningarna för att uppnå målet eller preciseringen, d.v.s. De mest centrala miljöåtgärder som har genomförts på regional nivå på kommunal nivå inom näringslivet övriga åtgärder Eventuella övriga relevanta beslut som fattats på regional eller lokal nivå till följd av styrmedlen i miljöarbetet. Utgå i hög grad från förra årets beskrivning av miljötillståndet. Enbart om något nytt framkommit sedan dess behöver texten justeras/kompletteras. ”Nytt” Tanken med de fyra punkterna (regionalt, kommunalt, näringsliv övrigt) är att kort och tydligare lyfta fram sådan information som redan tidigare brukar finnas redovisad men som kanske inte alltid framgått på ett strukturerat/sorterat sätt. Tanken är att de ska in inledningsvis under resultat och inte under respektive precisering. De mest centrala åtgärderna är det vi är ute efter inte någon fullständig lista. Och rubrikerna behöver endast användas där det finns något relevant att ta upp. I annat fall kan en eller flera rubriker utgå. Så här har infon använts på http://www.miljomal.se/sv/Vad-gors/ Kommuner Många kommuner arbetar aktivt med miljöfrågorna. Här är ett axplock över aktuellt miljöarbete i kommunerna runt om i landet som är hämtat ur länsstyrelsernas årliga regionala uppföljning: Många kommuner i Dalarna arbetar med att skydda och tillgängliggöra tätortsnära skogar för rekreation samt ökar användande av hyggesfria skogsbruksmetoder. I Gävleborg har åtta av tio kommuner och vissa privata friskvårdsaktörer tagit bort solarierna på sina anläggningar för att på sikt kunna nå målet Säker strålmiljö. Östersunds kommun har tagit fram ett kulturmiljöprogram för Östersunds stad och arbetar med ett program för kulturmiljöer i resterande del av kommunen. Jönköpings kommun har genomfört en informationskampanj för att minska dubbdäcksanvändningen i kommunen. Ett exempel på ett lyckat restaureringsarbete är det projekt i Sollentuna kommun där Edsån grävts om och fått en vattenrenande funktion samtidigt som mångfalden består. Flera kommuner i Västra Götaland (bland annat Kungälv, Stenungsund och Tjörn) jobbar, enskilt eller tillsammans, med att ta fram oljeskyddsplaner. Degerfors kommun har utfört ett tillsynsprojekt riktat till lantbrukare som använder bekämpningsmedel och har varit med i Jordbruksverkets och Kemikalieinspektionens projekt om integrerat växtskydd. Örebro kommun anlägger fosfordammar och översilningsytor i anslutning till hästhagarna vid Karlslund för att minska närings- och bakteriebelastningen på Svartån.

Redovisningens struktur 2. Tablåtext max 300 tecken 3. Resultat max 3 000 tecken 4. Analys max 3 000 tecken 1. Sammanfattning max 2 000 tecken

Länens bedömningar 2014 & 2015 9 4 1 2013 gjordes samma bedömningar, med två undantag: Kalmar hade negativ trendpil Västernorrland hade tom cirkel

4. Genomgång av underlag för bedömningarna (16:40) Målmanualer http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/RUS/SV/UPPFOLJNING-OCH- UTVARDERING/REGIONAL-ARLIG-UPPFOLJNING-AV-MILJOMALEN/Pages/information-och-riktlinjer- 2015.aspx FU2015 http://www.miljomal.se/sv/Aktuellt/Alla-nyheter/Fordjupad-utvardering-2015/ & RUS vägledning för FU15 Nationell årlig uppföljning 2016 http://www.miljomal.se/au Regionala uppföljningar 2015 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments/Uppf%c3%b6ljning%20och%20utv%c3%a4rdering/ Uppfoljning2016/10.Hav-i-balans-Regional-uppfoljning-miljokvalitetsmalen-2015.docx Kulturmiljö http://extra.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments/Uppf%c3%b6ljning%20och%20utv%c3%a4rdering/ Uppfoljning2016/Kulturmiljostod-RUS-regionalAU2015-miljomal.pdf Länsstyrelsens egna rapporter, projekt och övrig ”vardagskunskap”

4. forts: RUS kulturmiljöstöd (40:25) Tre argument för varför kulturmiljön ska inkluderas väl i årlig uppföljning Årlig uppföljning syftar till att förse regering och riksdag med underlag till budgetpropositionen. Kulturmiljöaspekter finns i minst 11 av de 16 miljömålen. Stora, obefogade variationer mellan länsstyrelser och mellan miljökvalitetsmål avseende i vilken utsträckning kulturmiljövärden har uppmärksammats/bedömts vad gäller såväl resultat som analyser. Om kulturmiljö inte inkluderas, tappar vi viktiga delar av miljömålen och kulturmiljövården/länsstyrelserna tappar en viktig kanal till regering och riksdag för att kommunicera behov och möjligheter.

4. forts: RUS kulturmiljöstöd RESULTAT Tillstånd Om möjligt gör en expertbedömning av kulturmiljötillståndet! Åtgärder Vilka särskilda kulturmiljöinsatser har genomförts som bidrar till måluppfyllnad? Exempelvis: Kunskapsuppbyggnad/planeringsunderlag, Riksintresseöversyn, Information och dialog, Kulturmiljön som resurs i t.ex. regional utveckling, Skydd, t.ex. kulturreservat, skydd i dp/ob Vårdinsatser, Särskilda projekt av relevans för kulturmiljö, Tvärsektoriella insatser av betydelse för kulturmiljö Det saknas generellt övervakning av kulturmiljön. Det finns därför få data om tillståndet för kulturmiljön. Detta kan kompenseras genom att använda sig av expertkunskaper inom området (expertbedömningar).

4. RUS kulturmiljöstöd forts ANALYS Analys av användningen av befintliga styrmedel och verktyg. Analys utifrån övergripande trender/strukturomvandlingar, t.ex. glesbygdsproblematik eller högt exploateringstryck. Nytt landsbygdsprogram, ny kulturmiljölag, kulturfastighetsutredningen samt andra för området viktiga aktuella frågor. Vad som behövs för att nå målen; styrmedel, åtgärder etc. Befintliga indikatorer. Obs att t.ex. indikatorer inom God bebyggd miljö har relevans för flera miljökvalitetsmål. (Obs att indikatorn ’Kulturspår i åkermark’ utgått, och att ’Yrkesfiske’ och ’Fiskefartyg’ för närvarande inte uppdateras.) Obs. Vi kan och bör göra expertbedömningar: vi har ofta inte hårddata för vår analys/bedömningar men länsstyrelsernas kulturmiljövårdare har ofta en slags generell kunskap, uppfattning och erfarenhet om hur det går för kulturmiljön, vilka problem och utmaningar som finns. Här finns ett gyllene tillfälle att förmedla detta! Om inget har hänt eller analys/bedömning inte kan göras, ange det samt orsakerna till varför så är fallet (ej data, ej tid, ej resurser, eller vad det nu kan handla om)

4. Särskilt OBS! från RUS kulturmiljöansvariga Precisering: Bevarade natur- och kulturmiljövärden Vad pågår på länsstyrelserna beträffande planeringsinstrument för havsmiljön? Terrestra värden i skärgårds- och kustlandskapet! På senare år har fokus varit på ”under-vatten-värden”

5. På gång på nationell nivå (47:50) Indikatoruppdraget http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i- samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Indikatorer- for-miljokvalitetsmalen/ Målmanual Agenda 2030 https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag-- kontakt/vart- uppdrag/regeringsuppdrag/regeringsuppdrag/agenda-2030- 2016.html Havsmiljödirektivet https://www.havochvatten.se/hav/samordning- -fakta/miljomal--direktiv/havsmiljodirektivet.html Handlingsplan skyddade områden https://www.havochvatten.se/download/18.1a63820415542ed7991 d1b9f/1466404502044/handlingsplan-marint-omradesskydd.pdf

5. På gång på nationell nivå (forts) Regeringsuppdrag – hur verka för miljömålen https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/vart- uppdrag/regeringsuppdrag/regeringsuppdrag/uppdrag-att- ananlysera-hur-myndigheten-ska-verka-for-att-na-miljomalen- 2014.html Havsplanering https://www.havochvatten.se/hav/samordning-- fakta/havsplanering/underlag/publikationer-om-havsplanering- .html Grön infrastrukturplanering https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-- lagar/vagledningar/ovriga-vagledningar/gron-infrastruktur.html

6. På gång på regional nivå (1:01:30) (Kort info om viktigaste åtgärder, projekt, mm på gång i länet)

7. Egna frågor från länsstyrelserna (1:11:50) (till målansvarig myndighet, till andra länsstyrelser)

Bedömning av utveckling i miljön (används till tablå och analys) Bedömningen bör utgå från de senaste två-tre årens data och insatser Utvecklingen i miljön är POSITIV. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. Utvecklingen i miljön är NEGATIV. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och för de närmaste åren. OKLAR: Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning.

8. Övrigt (1:23:00) Fler möten? Om vad? I vilken form?