Forskning och skrivande DIM 500

DEL 1 Forskning, forskare och läsare Att formulera tankar i skrift Kontakten med läsarna

Forskning, forskare och läsare Att formulera tankar i skrift Kontakten med läsarna Att ha en plan Skriva för minnets skull, för att få förståelse och för att få perspektiv Kontakten med läsarna – att skapa en roll för läsarna: 1) jag har hittat något intressant 2) hittat en lösning 3) svar på en viktig fråga – att skriva tillsammans (detta vet vi som lärare en hel del om!)

DEL 2 Att formulera frågor och komma till ett svar Från tema till frågor Från fråga till problem Från problem till källor Hantering av källor

Att formulera frågor och komma till ett svar Från tema till frågor Från fråga till problem Från problem till källor Hantering av källor Från ”tema” till frågor – tar tid – på vilket sätt är frågan av intresse för andra? Från fråga till problem (vad menar författarna?) Grund- och tillämpad forskning Från problem till källor – primär-, sekundär- och tertiärkällor

Att finna litteratur: Vilka sökord är bäst? - på svenska? - på engelska? Börja med Google scholar – pröva olika sökord

När man väl hittat något som verkar lite intressant… In this study university teachers’ personal theories of their pedagogical practice in basic courses in undergraduate education are described and analyzed. According to for example Polanyi (1958) and Bourdieu (1990) university teachers have developed a personal practical theory as participators in an academic social context, first as students then as teachers. This can be seen as their “pedagogy” according to Durkheim (1956), a practical theory that guides their actions as teachers; a way of perceiving and thinking about teaching and learning. Different theoretical perspectives such as Engeströms (1999) “activity theory”, Dahllöfs (1999) “frame factor theory”, Luhmanns (1995) “social systems theory” and Biggs (2003) systems perspective on teaching and learning in higher education can be subsumed under a complex general systems theory that points to several possible components that relate to each other in a dynamic and self organizing way. Such autopoietic systems are characterized by both stability and change and are applicable on teachers’ thinking as well as their action and the educational system itself. Empirical data consist of semi-structured interviews with nine university lecturers at the University of Lund and ten lecturers at the University College of Växjö in southern Sweden representing academic disciplines such as history, economic history, law, economics, statistics, Scandinavian languages, comparative literature and political science. The personal theories generated from these data are what Argyris and Schön (1974) call “espoused theories”, which in this study are validated against observations from the teachers’ lectures and group interviews with the teachers’ students. The results show that a majority of the university teachers do not seem to pay much attention to their pedagogy which mostly seems to be tacit and natural to them. Only a few teachers problematise their pedagogical practice and find pedagogical competence development valuable. Common themes in all teachers’ personal theories deal with the importance of good content knowledge and personal commitment in the subject as well as the students as a ground for good teaching. They adhere to traditional academic values, at least in courses at higher levels than the basic courses. The teachers’ primary intentions for their students’ learning in basic courses are facts about different perspectives and theories in their subject, which they mean are u seable in

Hur ska jag veta om det verkligen är något att ha? Abstract Referenslistan Innehållsförteckning Börja läsa

Sortera Mestadels är det bara en del av artikeln som är intressant för dig Det betyder att du ska läsa med din studie för ögonen hela tiden. Det betyder trots det att du måste förstå vad författaren vill, hur författaren skapar sammanhang, teorier och slutsatser.

Hur ska jag läsa? Skumläsa Läsa halvfort med pennan i handen eller markeringar i texten på skärmen Läsa noga

Lär dig alla sätten 1) Skumläsning: Titta på inledning & avslutning Leta efter sammanfattningar Leta efter ord/begrepp som du är intresserad av

2) Halvfort med markeringar Leta forfarande efter inledningar , avslutningar och sammanfattningar samt ord och begrepp som är viktiga för just din studie Men också efter ”för det första, andra, tredje..” Argumentationslinjer

Och… Du försöker få ett grepp om hur författaren lagt upp sin text: Vad börjar författaren med? Vad kommer därnäst? Vad anser författaren är bra… - ett sätt att ”avslöja” var författaren är possitionerad / står Diskussionsdelen ”avslöjar” vad författaren står / vill – utöver att sammanfatta de egna resulaten

3) Läsa noggrant Nu gäller det att verkligen förstå – och på djupet. Anteckna. Läs om och relatera helheten till de olika delarna.

Ett sätt att förstå: TEORIER NATURVETENSKAPLIGA… … forskningsstudier och studier med naturvetenskapliga ideal problematiserar inte forskarens förförståelse, roll, kognitiva aspekter eller sociokulturell förståelse.

TEORIER… KONSTRUKTIVISM (Piaget) Hur människor konstruerar sin förståelse. Ofta beskrivningar av olika sätt att förstå. Det gäller även FENOMENOGRAFISKA studier (kvalitativt skilda sätt att förstå ett fenomen) Och VARIATIONSTEORI som oftast kopplas samman med LEARNING STUDY: betoning på variation.

TEORIER… SOCIOKULTURELL TEORI (Vygotskij) där språket betonas. Ofta studier där man gör diskursanalyser. Diskursanalyser kan också göras med andra utgångspunkter såsom FAUCAULT, DERRIDA eller någon annan filosof.

TEORIER… HERMENEUTIK (Gadamer, Riceour…) Kan också ligga till grund för olika typer av studier där förståelse, förförståelse och forskningsprocess ofta problematiseras. FENOMENOLOGI är en filosofisk rörelse där bla MERLEAU PONTY suddar ut gränsen mellan kropp och själ.

TEORIER Det finns många fler, men huvudsaken ur ett läs- perspektiv är att se hur studiers uppbyggnad och resultat är avhängigt teoretisk grund. Att genomskåda detta och kommentera det – utan att göra stor sak av det – gör att den text du själv kommer att skriva inom ramen för denna kurs har god kvalitet.

DEL 3 Att formulera påståenden och slutsatser och ange stöd för dem Att bygga upp hållbara argument Påståenden och slutsatser Grunder och belägg Bekräftelse och respons Rättfärdiganden

Att formulera påståenden och slutsatser och ange stöd för dem Att bygga upp hållbara argument Påståenden och slutsatser Grunder och belägg Bekräftelse och respons Rättfärdiganden Varför ska jag tro på det här? – inte bara referenser Bygga på, reagera på och erkänna läsarnas alternativa uppfattningar Hur brukar man resonera inom ett fält? Påståenden - ? – Kanske ska man göra om det till en (öppen) fråga? Argumentationskedja s 136, s 147 Hitta alternativ (a argument)

DEL 4 Förberedelser innan man börjar skriva Planering och utkast Revideringar av rapporten Inledning och avslutning Språkbehandling

Förberedelser innan man börjar skriva Planering och utkast Revideringar av rapporten Inledning och avslutning Språkbehandling Olika sätt att skriva 1) snabbt och rörigt 2) långsamt och prydligt Fallgropar: ej uppgiftsdriven text, inte bara sammanfattning av källor, strukturera ej runt teman eller hur man utforskat något. Inledning – ger argument och ton. Avslutning sammanfarrar och är viktig Strukturera upp rapporten i stora drag Revidera! - språkbehandling…

DEL 5 Etik Några idéer Källor

Etik Några idéer Källor Etik – Cöster + tidigare kurser Källor – internet ….