Kommunalekonomins utveckling till år 2020

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
/hp Negativt Positivt under 100 % 100 – 199 % 200 – 299 % 300 – % (7 st.) (49 st.) (165 st.) (85 st.) (36 st.) Årsbidraget räcker inte till.
Advertisements

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basserviceprogrammet samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2010 Presskonferens Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
Det allmänna ekonomiska läget
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Konjunkturläget Juni 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2011 Presskonferens Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
Konjunkturläget Augusti 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2013 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basservicebudgeten samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling Nordiskt möte i Island 2014 Ilari Soosalu.
Ekonomirapporten. April 2014
/MP Förändring i BNP och arbetslöshetsgrad , % % % Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Förändring i BNP och antalet sysselsatta 2000–2014, i % jämfört med föregående års motsvarande kvartal /MP Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna.
,2 1,4 18,0 5,6 1,3 3,2 27,7 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 STATEN skatteinkomster 38,7 STATEN skatteinkomster.
Konjunkturläget Augusti Barometerindikatorn och BNP-tillväxten Index, månadsvärden respektive säsongrensad procentuell förändring, kvartalsvärden.
Ekonomiska nyckeltal Åland Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna 1. Årsbidraget  Anger hur mycket.
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Utgifter för utkomststöd 2014 Ari Virtanen. Utgifter för utkomststödet (enligt 2014 priserna), hushåll som fått utkomststöd 1 och årsmedeltalet för antalet.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Stadsdirektörens förslag GRUNDER FÖR BUDGETARBETET.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
/MP % Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , % Källa: Åren 1985–2014 Statistikcentralen, prognos 2015–2019 FM.
,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster.
jh/hp 2,7 1,6 18,5 6,4 1,6 2,8 28,0 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 STATEN skatteinkomster 39,9 STATEN skatteinkomster.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
/MP % Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar ) , % Källa: Åren 1985–2015 Statistikcentralen, prognos 2016–2020 FM %
/hp Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md € Källa: Statistikcentralen.
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Verkställande direktör Jari Koskinen
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015
Utkomststöd 2014 Ari Virtanen
Ekonomirapporten, maj 2017 Diagrammen
Skattefinansieringen år 2015, md €
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen.
Kommunalekonomins utveckling till år 2021
Skattefinansieringen år 2016, md €
Utgifter för utkomststöd 2015
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , %
De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar)
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016
Skattefinansieringen år 2016, md €
Verkställande direktör Jari Koskinen
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Ekonomirapporten, oktober 2016
Skattefinansieringen år 2016, md €
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar)
De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017
BNP och de sysselsattas (15-74 –åringar) volymförändring åren , %
Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md €
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Brf Stenbocken Genomgång ekonomi
Presentationens avskrift:

Kommunalekonomins utveckling till år 2020 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 15.9.2016 samt Kommunförbundets beräkningar Innehåller konkurenskraftsavtalets (”kiky”) beräkningar, men inte landskapsreformen

Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen, prognoser för åren 2016-2020 FM 15.9.2016 Förändring, %: 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP, volymförändring -0,7 0,2 1,1 0,9 1,1 1,3 1,3 Lönesumma 0,3 1,0 1,7 0,8 1,7 2,3 3,0 Inkomstnivå 1,4 1,3 1,2 0,8 1,2 1,7 2,1 8,7 9,4 9,0 8,8 8,5 8,1 7,7 Arbetslöshetsgrad Konsumentpriser 1,0 -0,2 0,4 1,1 1,3 1,6 1,8 Kommunernas kostnadsnivå 0,5 0,6 1,0 -0,7 0,7 0,7 2,1 Statsandelsindex 1,5 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 2,1 Kommunernas inkomstnivå 0,7 0,8 1,0 0,7 1,1 1,7 2,1 Prognoser i maj 2016 (Programmet för kommunernas ekonomi): BNP, volymförändring 0,5 0,9 1,2 1,2 1,1 1,1 Lönesumman 0,8 1,5 1,4 1,5 1,9 2,3 Inkomstnivå 1,2 1,2 1,0 1,2 1,6 2,0 Arbetslöshetsgrad 9,4 9,3 9,0 8,7 8,4 8,1 Konsumentpriser -0,2 0,3 1,3 1,5 1,7 1,8 Kommunernas kostnadsnivå 0,5 1,0 0,9 1,3 1,6 2,0 16.9.2016/hp

Kommunernas och samkommunernas bruttoutgifter, md € 1) Från och med år 2014 påverkar bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna nivån på verksamhetsutgifterna (och verksamhetsinkomsterna). Den höga nivån på investeringarna år 2014 beror på anskaffningen av aktier och andelar som tillrör bolagiseringen av affärsverken. 2) År 2017 minskar verksamhetsutgifterna (samt verksamhetsinkomsterna och statsandelarna) pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Effekten på verksamhetsutgifterna är ca. -700 miljoner euro. Konkurenskraftsavtalet påverkar personalutgiterna år 2017 med ca. – 700 miljoner euro. Källa: Åren 2014–2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016–2020 enligt FM 15.9 2016 16.9.2016/hp

Förändring i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter 1991–2020, procent % 1) 2) 2) 3) 2) 3) 1) Uppgifterna för år 1997 är inte jämförbara med tidigare år bl.a. på grund av huvudmannamodellen inom undervisningsväsendet 2) Åren 2014-2015 saktar verksahetsutgifternas tillväxt ner pga bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna. Utan dessa bolagiseringar skulle tillväxten vara ca. 1 % åren 2014 och 2015. 3) År 2017 saktar verksamhetsutgifternas tillväxt ner pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA samt konkurenskraftsavtalet. Utan dessa överflyttningar skulle tillväxten vara ca 0,8 %. Källa: Åren 1991-2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016–2020 enligt FM 15.9.2016 16.9.2016/hp

Kommunernas skatteinkomster 2014–2020, md € (Hållbarhetsberäkningen, kommunernas skattesatser oförändrade 2016–2020) Kommunernas tillfälligt höjda samfundsskatteandel på fem % -enheter slutar år 2016 1) Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats genom att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 1,81 procentenheter fr.o.m. 2015 2) Den tillfälliga höjningen av kommunernas samfundsskatteandel på fem procentenheter tog slut år 2016 Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016–2020 enligt FM 15.9.2016 16.9.2016/hp

Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice* 2012–2019, mn € Ny statsandelsnedskärning för året i fråga Kumulativ summa av tidigare nedskärningar Nyttan av avgiftshöjningar inom social- och hälsovården (40 mn €) fråntas kommunerna genom minskade statsandelar. -40 Effekten av ifrågavarande års frysning av indexhöjningarna (uppsk.) Kumulativa effekt av tidigare års frysning av indexhöjningarna (uppsk.) Indexbundna utgifter nedkärs med 75 mn € -75 Nedskärning pga av ”kiky”, år 2017 (356 mn €)+ ”Lex Lindström” (33 mn €) Nedskärningarna minskar statsandelarna med 2,2 md euro, dvs. ca 20 % på 2019 års nivå * Dessutom en nedskärning av UKM:s statsandelsfinansiering med ca 400 miljoner euro åren 2012-2015. Åren 2016-2019 är UKM:s nedskärningar uppskattningsvis över 220 miljoner euro i 2019 års nivå. 6.9.2016 sl/hp

Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 1) Bolagiseringen av kommunala affärsverk förbättrar räkenskapsperiodens resultat år 2014 med uppskattningsvis 1,7 md euro. År 2015 försvagar bolagiseringen av affärsverken verksamhetsbidraget med uppskattningsvis 0,45 md euro. 2) Finansieringsresultat = Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + rättelseposter till internt tillförda medel. Källa: Åren 2014–2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016–2020 enligt FM 15.9.2016 16.9.2016/hp

Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter och driftsinkomster1) 1997-2020 Löpande priser indexerade, 1997=100 1) Driftsinkomster = verksamhetsinkomster + skatteinkomster + statsandelar (enligt kommunernas bokslut). Åren 2014-2015 saktar verksamhetsutgifternas och -inkomsternas tillväxt ner pga bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna. År 2017 saktar verksamhetsutgifternas och –inkomsternas samt statsandelarnas tillväxt ner pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA samt konkurenskraftsavtalet. Källa: Åren 1997–2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016–2020 enligt FM 15.9.2016 16.9.2016/hp

Den kommunala sektorns årsbidrag, avskrivningar och investeringar1) 1991–2020, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Bolagiserandet av de kommunala affärsverken inverkar nettoinvesteringarnas nivå år 2014 1) Investeringar, netto = Investeringsutgifter – finansieringsandelar – inkomster från försäljning av anläggningstillgångar. Bolagiserandet av de kommunala affärsverken inverkar på nettoinvesteringarnas nivå år 2014 Källa: Åren 1991-2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016-2020 enligt FM 15.9.2016. 16.9.2016/hp

Verksamhetsutgifternas inverkan på årsbidraget: Den kommunala sektorns årsbidrag och avskrivningar, md € 20171) 2018 2019 2020 Verksamhetsutgifternas nominella ökning enl. FM, % -2,8 1,6 1,9 3,8 Uppskattad förändring i kommunalekonomins kostnadsnivå, % -0,7 0,7 0,7 2,1 1) År 2017 saktar verksamhetsutgifternas (samt driftinkomsternas) tillväxt ner pga att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA samt konkurenskraftsavtalet. Utan dessa överflyttningar skulle verksamhetsutgifternas tillväxt vara ca 0,8 %. Källa: Åren 2000-2015 Statistiscentralen. Uppskattningarna för åren 2016 – 2020 enligt FM 15.9.2016. 14.4.2016/hp

(uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Kommunsektorns årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat år 1997–2020, md € (löpande priser) (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Bildandet av HRM Bolagisering av affärsverk År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat den bokföringsmässiga försäljningsvinst på cirka 0,95 miljard euro som kommunerna i huvudstadsregionen fick då samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) bildades. År 2014 förbättrar bolagiseringen av kommunala affärsverk räkenskapsperiodens resultat med omkring 1,7 miljard euro. Källa: Åren 1997-2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016-2020 enligt FM 15.9.2016 16.9.2016/hp

(uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren 1997-2020, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. Källa: Åren 1997-2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016-2020 enligt FM 15.9.2016. 16.9.2016/hp

(uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn, kumulativt från år 1997, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. Källa: Åren 1997-2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016-2020 enligt FM 15.9.2016. 16.9.2016/hp

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991–2020, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Källa: Åren 1991-2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016-2020 enligt FM 15.9.2016. 16.9.2016/hp

Kommunernas och samkommunernas lånestock 2000–2020, % av BNP FM:s uppskattning 2.4.2015 Relationstalet påverkas både av lånestockens tillväxt och BNP-utvecklingen Finansministeriets tjänstemäns mål för att hejda skuldsättningen i den kommunala ekonomin fram till 2019, (Källa: Talouspolitiikan lähtökohdat 2015-2019, 19.3.2015). Källa: Åren 1997-2015 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2016-2020 enligt FM 15.9.2016. 16.9.2016/hp

Kommunernas och samkommunernas resultaträkning 2015–2020, md € År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. År 2017 minskar verksamhetsinkomsterna och –utgifterna samt statsandelarna då faktureringen och utbetalningen av grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA samt konkurenskraftsavtalet. Källa: År 2015 Statistikcentralen, bokslutsprognoser. Uppskattningarna för åren 2016-2020 enligt FM 15.9.2016. 16.9.2016/hp

Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys 2015-2020, md € Källa: År 2015 Statistikcentralen, bokslutsprognoser. Uppskattningarna för åren 2016-2020 enligt FM 15.9.2016. 16.9.2016/hp