Väder.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KLIMAT.
Advertisements

-Värme.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Väder, klimat och växtlighet berör alla
Meteorologi Läran om vädret.
Värme och väder del 2.
Meteorologi Läran om det som svävar i luften
Meteorologi Läran om vädret.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten är liv.
Vatten.
Vattnets kretslopp.
Väder och oväder Vad är väder?.
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Väder.
Svar på arbetsuppgifter
Åska Moln Nederbörd Fronter Vind 1pt 1 pt 1 pt 1pt 1 pt 2 pt 2 pt 2pt
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?
Väder John Östh. Väder – varifrån får det sin kraft? Solen är motorn i vädersystemet. Vatten och vind rör sig som konsekvens av solens värme Andra viktiga.
När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i zenit. Detta kan ske mellan vändkretsarna. Vid nordpolen träffar solstrålarna.
Meteorologi Väder är en kombination av lufttryck, temperatur, luftfuktighet, molnighet, nederbörd och vind.
Klimat och väder. Nästan all energi på jorden kommer ifrån solen. Det är solen som är motorn i hela vädersystemet. Nästan allt ljus passerar atmosfären.
Europas sista vildmark?
Klimat och miljö.
Varför sjunker stenar när en kork flyter?
Vattenrening.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Klimat Klimat eller väder?.
Kort om | skötselråd.
Jorden Och Livets utveckling
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektriska urladdningar
Geografi - att studera helheten
Väder och klimat.
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Djuren på vintern.
Meteorologi Läran om vädret
Sjön som ekosystem.
Värme flödar alltid från det varmare till det kallare.
Väder och klimat.
Vattenrening.
Vulkaner.
- Geografi - Att studera helheten.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Elektricitet ELEKTRICITET.
Yttre krafter Exogena krafter.
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
KLIMAT OCH VÄDER.
Du är riktigt trött och frustrerad……
Puberteten Vad är det för något..?
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Arbetsområde 2: Geografi – Väder och klimat
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Klimatförändringarnas hot mot biologisk mångfald i akvatisk miljö
Vad påverkar jordens klimat?
Mobiltelefonins utveckling
El Niño/Southern oscillation
Du är riktigt trött och frustrerad……
Du är riktigt trött och frustrerad……
Klimat.
Du är riktigt trött och frustrerad……
Väder.
Solinstrålning Jordens varmaste områden finns nära ekvatorn, i tropikerna, och de kallaste vid polerna. I tropikerna är det mycket varmt eftersom solen.
RESONEMANGSUPPGIFTER MED * KAPITEL 3
Helig Ande.
Presentationens avskrift:

Väder

Varför har vi olika väder? Väder beror på att luften rör sig. Rörelserna beror på att solen värmer luften – och luften värms olika mycket på olika ställen av jorden. Jämför norr och söder, jämför hav och land. Detta ger vindar och havsströmmar. Fuktiga vindar bildar moln. Senare regnar/snöar det ur molnen.

Väder… …är en kombination av: Lufttryck Temperatur Luftfuktighet Densitet Molnighet Nederbörd Vind Landskapet påverkar också: t ex. höga berg/lågland eller kust/inland

Väderprognos Väderobservationer samlas in via: Stationer på marken Flyg och båtar Satelliter Satelliter har gett oss mycket bättre möjligheter att förutsäga vädret eftersom satelliterna ger så mycket information

Väderkartor

Front Om två luftmassor med olika temperatur möts så kommer de inte blandas utan det bildas en ganska skarp lutande gräns mellan dem. Gränsen mellan två luftmassor kallas front. Det finns varmfront och kallfront.

Varmfront Varm luft tränger undan kall luft Varm luft glider upp på den kalla – avkyls och moln bildas. Molnen ger nederbörd. En varmfront kan vara 20-50 mil lång. Rör sig med 30-50 km/h

Kallfront Kall luft tränger undan varm luft. Kall luft tränger in under varm luft – som lyfts upp och avkyls. Det bildas moln som ger kraftigt regn och åska. Det blir blåsigt. En kallfront är ca 10 mil Rör sig snabbt, 50-75 km/h

Högtryck och lågtryck Värmen från solen skapar högtryck och lågtryck, bild s 203 När luften vill utjämna tryckskillnaden så uppkommer vindar. Normalt lufttryck i Sverige är 1013 hPa. Lufttryck mäts med barometer. Lågtryck: molnigt, blåsigt, nederbörd. Högtryck: klart, soligt, kallt på vintern, varmt på sommaren, uppehåll

Bris Sjöbris: på dagen värms marken snabbare än havet. Luften stiger över land – trycket sjunker – luft utifrån vattnet blåser inåt lan d för att ersätta luften över land. Landbris: sker på natten, motsatsen mot sjöbris.

Nederbörd Moln är kondenserat vatten – vattendroppar. När molnen blir tillräckligt tunga börjar det regna. Hagel – regndroppar som åkt upp och ner några gånger, frusit till is och ökat i storlek. Dimma – luften nära marken har kylts så att vattnet kondenserat.

Åska Blixten uppkommer för att moln och mark har olika laddning. Blixten utjämnar detta. Det kan också vara olika laddning i molnet, t ex positivt i övre delen och negativt i nedre delen. Strömmen i blixten är stor och hettar upp luften så att den glöder. Blixtkanalen upphettas och det hörs en knall. Blixten går fortare än knallen. Knallen/mullret färdas ca 1 km på tre sekunder(340 m/s). Om t ex knallen hörs efter fyra sekunder så är åskan 4 ∙ 340 =1360 m bort.

Skydda sig mot åskan En person vartannat år dör av åskan. Åskan startar också många bränder. Åskan slår ner i högsta punkten: när åskan går ska man inte stå under ett ensamt träd, vara ute på öppna fält ( t ex fotbollsplaner), vara på sjön i en liten båt. Åskledare: finns på hus som skydd. En antenn fångar upp åskan och leder ner den i marken.