Väder
Varför har vi olika väder? Väder beror på att luften rör sig. Rörelserna beror på att solen värmer luften – och luften värms olika mycket på olika ställen av jorden. Jämför norr och söder, jämför hav och land. Detta ger vindar och havsströmmar. Fuktiga vindar bildar moln. Senare regnar/snöar det ur molnen.
Väder… …är en kombination av: Lufttryck Temperatur Luftfuktighet Densitet Molnighet Nederbörd Vind Landskapet påverkar också: t ex. höga berg/lågland eller kust/inland
Väderprognos Väderobservationer samlas in via: Stationer på marken Flyg och båtar Satelliter Satelliter har gett oss mycket bättre möjligheter att förutsäga vädret eftersom satelliterna ger så mycket information
Väderkartor
Front Om två luftmassor med olika temperatur möts så kommer de inte blandas utan det bildas en ganska skarp lutande gräns mellan dem. Gränsen mellan två luftmassor kallas front. Det finns varmfront och kallfront.
Varmfront Varm luft tränger undan kall luft Varm luft glider upp på den kalla – avkyls och moln bildas. Molnen ger nederbörd. En varmfront kan vara 20-50 mil lång. Rör sig med 30-50 km/h
Kallfront Kall luft tränger undan varm luft. Kall luft tränger in under varm luft – som lyfts upp och avkyls. Det bildas moln som ger kraftigt regn och åska. Det blir blåsigt. En kallfront är ca 10 mil Rör sig snabbt, 50-75 km/h
Högtryck och lågtryck Värmen från solen skapar högtryck och lågtryck, bild s 203 När luften vill utjämna tryckskillnaden så uppkommer vindar. Normalt lufttryck i Sverige är 1013 hPa. Lufttryck mäts med barometer. Lågtryck: molnigt, blåsigt, nederbörd. Högtryck: klart, soligt, kallt på vintern, varmt på sommaren, uppehåll
Bris Sjöbris: på dagen värms marken snabbare än havet. Luften stiger över land – trycket sjunker – luft utifrån vattnet blåser inåt lan d för att ersätta luften över land. Landbris: sker på natten, motsatsen mot sjöbris.
Nederbörd Moln är kondenserat vatten – vattendroppar. När molnen blir tillräckligt tunga börjar det regna. Hagel – regndroppar som åkt upp och ner några gånger, frusit till is och ökat i storlek. Dimma – luften nära marken har kylts så att vattnet kondenserat.
Åska Blixten uppkommer för att moln och mark har olika laddning. Blixten utjämnar detta. Det kan också vara olika laddning i molnet, t ex positivt i övre delen och negativt i nedre delen. Strömmen i blixten är stor och hettar upp luften så att den glöder. Blixtkanalen upphettas och det hörs en knall. Blixten går fortare än knallen. Knallen/mullret färdas ca 1 km på tre sekunder(340 m/s). Om t ex knallen hörs efter fyra sekunder så är åskan 4 ∙ 340 =1360 m bort.
Skydda sig mot åskan En person vartannat år dör av åskan. Åskan startar också många bränder. Åskan slår ner i högsta punkten: när åskan går ska man inte stå under ett ensamt träd, vara ute på öppna fält ( t ex fotbollsplaner), vara på sjön i en liten båt. Åskledare: finns på hus som skydd. En antenn fångar upp åskan och leder ner den i marken.