Skriva meningar i huvudsats

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS

Advertisements

Allmän grammatik SATSDELAR

Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial

Beskriver vilken funktion orden har i en sats.

Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial

Huvudsatser och bisatser

Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats

Börja och avsluta med tid

Återberättande text Berättar om något som har hänt.

DO and did (do omskrivning i presens. På svenska kan vi lätt göra om ett påstående till en fråga genom att kasta om i ordningen på orden De tycker om.

Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.

ORDFÖLJD OCH HJÄLPVERB I SVENSKAN SFI 2015 Åsa Olsson.

SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.

LAG OCH RÄTT Brott och straff. Varför behöver vi lagar och regler? Lagarna är till för att : göra det lättare att leva tillsammans. De talar om vad som.

Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!

Några viktiga regler angående SKILJETECKEN. Rubriken ● Slutar aldrig med en punkt ● Kan sluta med ! eller ?

MÅL KURS D HÖRALÄSA PRATA SKRIVA KLAR SIDA. Höra Dessa områden ska man kunna: - berättelser - beskrivningar - samtal - diskussioner - information - nyheter.

Satsschema - Hur använder man det?.

Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.

Språkriktighet.

Berättande text Du ska skriva en berättande text. Den här texten skriver du inte till någon speciell person. Du behöver då inte tänka på att skriva hej.

Återberättande text Kurs C.

En snabbkurs i orientering

Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –

Huvudsats och huvudsats

Något görs eller blir gjort Motsatsen till en aktiv mening…

Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.

Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.

Ordföljd huvudsats.

Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.

Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –

Konsten att läsa skönlitteratur

Företagspresentation

Satsdelar Så här hittar du dem!.

Argumenterande text.

Pronomen Subjekt och objekt

Vecka 39 Tisdag den 26:e september 2017 Dagens namnsdag Einar Enar.

Perfekt Particip är ett av flera tempus för att beskriva en händelse som ligger bakåt i tiden motsvarar svenskans ”har gjort – ätit – sovit –

Läsförståelse.

Några viktiga regler angående

Det här arbetar vi med för att du ska kunna nå kunskapskraven

Pronomen Subjekt och objekt

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Basic Swedish 1 Lektion 6, den 27 februari Välkomna

Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.

Pronomen Subjekt och objekt

Verb Ett verb talar om vad någon gör eller vad som händer.

Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats

Ordföljd huvudsats.

Satsschema - Hur använder man det?

Ge tips och råd Inled med att kommentera personens situation eller planer. Använd gärna något av hjälpverben t ex kan, skulle kunna, borde. När du ger.

4, 8, 12… är ett exempel på en talföljd.

Nominativ Ackusativ Dativ

Satsschema - Hur använder man det?.

Verb I denna PowerPoint kommer ni få veta lite om verb I olika former och hur de används I den svenska grammatiken.

Källkritik och historiska källor

Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.

Pronomen Subjekt och objekt

Vad måste jag kunna? SFI kurs D.

IR A + INFINTIV TENER QUE + INFINITIV

Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.

Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –

En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år

I Anteckningarna finns kommentarer till bilderna.

Berättar om något som har hänt

Presentationens avskrift:

Skriva meningar i huvudsats Alla meningar i svenskan måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en mening. Om det är en fråga kommer verbet först i meningen. En mening kan ha flera verb!

Några uttryck Subjekt= Svarar på frågan vem? Vad? Vilka? Oftast ett pronomen eller substantiv. Verb= Något man gör. Objekt= Speglar subjektet och beskriver vad, vem, vilka, till. Adverbial= Tid och plats. Beskriver var, när, hur och varför.

Adverbial= Tid, plats och sats. Det finns olika adverbial till exempel Tidsadverbial= Klockan 8.00, igår, förra veckan. Börja eller sluta meningen med tidsadverbialet. Rumsadverbial= Anger plats Satsadverbial= Förklaras längre fram..

Ordföljd i huvudsats med S+V+O +A Kom ihåg v2 regeln i en mening. Alltid verbet på andra plats. Korta meningar kan skrivas med hjälp av: Rak ordföljd = S+ V+ O+ A Subjekt + verb+ objekt+ Adverbial R+T Jag åker buss till skolan klockan 8.00.

Du kan variera ordföljden i din mening Jag+åker +buss till skolan kl 8.00. S + V + O +Plats adv+ Tids adv = Rak ordföljd Det går också bra att skriva med omvänd ordföljd Klockan 8.00 åker jag buss till skolan. Till skolan åker jag buss klockan 8.00.

Alltså Subjekt + Verb+ Objekt + Platsadverbial + Tidsadverbial Eller: Tidsadverbial+ Verb+ Subjekt+ Objekt+ Platsadverbial. Platsadverbial+ Verb+ Subjekt+ Objekt+ Tidsadverbial.

Satsadverbial Satsadverbial= Det finns många olika vanligast är inte andra exempel är alltid, ofta, kanske, tyvärr. Satsadverbialet skrivs alltid efter första verbet i rak ordföljd. Men efter subjektet i meningar med omvänd ordföljd.

Exempel på satsadverbial Rak ordföljd Jag åker inte buss till skolan klockan 8.00. Omvänd ordföljd Klockan 8.00 åker jag inte buss till skolan. Till skolan åker jag inte buss klockan 8.00

Hjälpverb Ibland använder vi hjälpverb. Kom ihåg att ett hjälpverb aldrig kan bilda en mening utan du måste ha ett huvudverb i meningen. Hjälpverbet står alltid före huvudverbet. Huvudverbet skrivs då alltid i infinitiv. (Sätt att före verbet så får du infinitivformen.) Exempel på vanliga hjälpverb. Kunna (kan, kunde), Vilja (vill,ville), Ska (skulle)och Bör (borde).

Exempel på meningar med hjälpverb utan satsadverbial Rak ordföljd Jag ska åka buss till skolan klockan 8.00. Omvänd ordföljd Till skolan ska jag åka buss klockan 8.00 Klockan 8.00 ska jag åka buss till skolan.

Exempel på meningar med hjälpverb och satsadverbial När du skriver meningar med hjälpverb ska satsadverbialet skrivas direkt efter hjälpverbet. Jag ska inte åka buss till skolan kl 8.00. HV+ SA Till skolan ska jag inte åka buss klockan 8.00. Klockan 8.00 ska jag inte åka buss till skolan.