Resursstyrning i högskolans grundutbildning . RiR 2009:25

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Säkerställd intern styrning och kontroll
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Forskningsanknytning i den högre utbildningen BAKGRUNDSUPPGIFTER.
ITHU och arbetsgrupp Studentportalsnätverket
Nyttorealisering på 10 min
De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07: Kommentarer till rapport från Riksrevisionen.
Årsuppföljning LSO.
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Högskoleförberedelse
Hur kan studenten medverka i kvalitetsarbetet? Ole Karlsson och Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi Finland Ett nordiskt benchmarkingprojekt, erfarenheter.
UPPFÖLJNING Vad behöver verksamheten för att kunna fatta beslut om ekonomiska frågor? Uppföljning av resultat och kapital: - mot budget (jämförelse) -
Ledarskap för utveckling - en utmaning
Jörgen From Anu Ylitalo Pedagogisk Digital Kompetens DELTAGARE Åbo Akademi Hanken.
Regeringens proposition 2009/10:139 Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen Lars Rydberg Sid 1.
Ellen Lagrell, Märkning av kurser och program Efter inslag av miljö och hållbar utveckling.
Kvalitet i grundutbildningen1
Riksrevisionens granskning av resursstyrningen. Bakgrund: Riksrevisionen har i rapporten Resursstyrning i högskolan grundutbildning (RiR 2009:25) granskat.
Ledarskap Utbildning 2 Ledarskapet avseende utbildning fungerar bra eller mycket bra (Naturvetarna)
Förbundsfullmäktige Jokkmokk den 24 april
Chalmers Publication Library Chalmers bibliotek 2006.
Projekt. Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Varför energieffektivisering?
Anteckningar från mötet på utbildningsdepartementet 28 oktober 2010.
Våga visa resultat i kulturverksamhet! Lena Dahlstedt Biträdande stadsdirektör
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
Nytt system för utbildningsutvärderingar Högskoleverkets rapport 2009:25 R Camilla Lindmark / Inger Bergström.
Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders.
Enkät genomförd av SCB: Inträdet på arbetsmarknaden Seminarium den 22 oktober 2010.
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Individuellt stöd till studenter med funktionshinder
Konkurrenseffekter av Europas klimat- och energipolitik Runar Brännlund Umeå Universitet.
Att lära för livet En studie om förståelse, föreställningar och attityder gällande hållbar utveckling bland studenter vid Göteborgs universitet Ellen Lagrell.
Inst för neurovetenskap och fysiologi 20 oktober 2010 Karin Henning Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska fördelningsmodeller nationellt.
Kvalitetsarbetet vid BTH
AFS 2001:1 Systematisk Arbetsmiljöarbete, SAM
Valda – ett stöd för lärosätet. Bakgrund - Uppdraget: Legitimerade lärare ska kunna få sina kunskaper och färdigheter kartlagda och likvärdigt bedömda.
Kort information från årliga revisionen - inför årsredovisningen Anna Lagerkvist, Riksrevisionen
Riksrevisionen Årlig revision HfR Säröhus 7 maj
Strategier för kvalitet och praktiskt arbete som ger resultat Åsa Bergenheim Karlstads universitet.
En trygg dricksvattenförsörjning En trygg dricksvattenförsörjning SOU 2016:32 Särskilde utredaren Gunnar Holmgren Sekretariat: Folke K Larsson, Ulrika.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Sv Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 16 maj 2016 Aleksandra Sjöstrand.
Utgångspunkter för RUT 2 Globaliseringen Sverige på den internationella utbildnings- och forskningsmarknaden Kunskapssamhället Utbildningens och forskningens.
Utbildningsdepartementet Forskning i BP års forsk prop (mnkr) Forskningsanslag till UoH300 VR552 VINNOVA304 FORMAS 88 FAS 21 Summa
HUR KVALITETSSÄKRAS LÄRARUTBILDNINGARNA I EN NY ORGANISATION OCH HUR LÄNKAS DE IN I UNIVERSITETETS NYA KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM? HEARING 18/5 OCH 19/5 BRITT-MARIE.
Riksrevisionens årliga revision HfR 7-8 maj
Medfinansierings påverkan på planeringssystemet Mattias Lundberg, Roger Pyddoke, Anders Wärmark CTS 28 mars 2011.
Styrning ur ett verksamhetsperspektiv. Styrning handlar om att få andra att göra det man själv vill Styrning är beroende av om det finns tillgång till.
Ekonomiska styrningen Styrningen långsiktig och strategisk Flexiblare – skilda förutsättningar Årliga återrapporteringskrav – mindre omfattning.
Kvalitetssäkring av högre utbildning – en framtida försäkring
Utbildningsutskottet
Något att tänka på när man söker pengar
Välkommen till studentdagen 2016
Konkurrensverkets upphandlingstillsyn 2016
Fysioterapeuterna Västerbotten
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Processutveckling vid MALMÖ HÖGSKOLA Per Hillbur, PROCESSÄGARE (prorektor) Charlotte Kipowsky, PROCESSLEDARE (tf. chef studentcentrum) Birgitta Magnusson,
Preliminär Verksamhetsplan 2017
Kvalitetspolicy Viacon Production AB
Varför förbrukas inte alla resurser?
Årlig revision Ekonomidag Stockholms universitet
Årlig revision av universitet och högskolor 2011/2012
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Strategin Statens roll i utbildningssystemet – slutrapport
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
SUHF-modellen Pia Grankvist
Presentationens avskrift:

Resursstyrning i högskolans grundutbildning . RiR 2009:25 7 april 2010 Högskolans forum för redovisning Säröhus BILD 1

Motiv för granskning Omfattande statligt åtagande Stort ansvar på lärosätesnivå Farhågor om resursbrist Behov av kunskap BILD 2

Genomförande och avgränsningar Göteborgs, Karlstads och Umeå universitet Granskning av resursstyrning på lärosätesnivå Undersökning av resursanvändning i tre ämnen GU, KaU, UmU Brett utb.utbud BILD 3

Genomförande och avgränsningar Göteborgs, Karlstads och Umeå universitet Granskning av resursstyrning på lärosätesnivå Undersökning av resursanvändning i tre ämnen Inte granskat systemet för klassificering av kurser resursers koppling till kvalitet GU, KaU, UmU Brett utb.utbud BILD 4

Slutsatser ämnesundersökningen Stora skillnader inom och mellan ämnen Flertalet utbildningar täcker inte sina kostnader BILD 5

Slutsatser ämnesundersökningen Stora skillnader inom och mellan ämnen Flertalet utbildningar täcker inte sina kostnader Strategier på ämnesnivå för att höja intäkter och sänka kostnader Flexibelt system innebär risker BILD 6

Resursstyrning Intern omfördelning av resurser Kostnadsredovisning Utbildningsplanering Uppföljning Vad menar vi med resursstyrning BILD 7

Slutsatser resursstyrning Intern omfördelning av resurser omprövas sällan Kostnadsredovisning synliggör inte enskilda utbildningars kostnader Utbildningsplanering är sällan strategisk Uppföljning ger inte lärosätesgemensam bild Vad menar vi med resursstyrning BILD 8

Riksrevisionens rekommendationer Stärk resursstyrningen Redovisa kostnader på en nivå som visar hur resurser används och vad utbildningar kostar Utveckla den interna uppföljningen av resursanvändningen i utbildningar, för att tillgodose behov av lärosätesgemensamma beslutsunderlag och möjliggöra förbättrad information till studenterna och till regeringen. BILD 9