SAMHÄLLsekonomi

1. BEHÖVS DET PENGAR? Byteshandel Värdefulla metaller Mynt Stämpel

Varför handlar vi med varandra? Olika talanger Man behöver inte göra allt själv…

2. HUR BESTÄMS PRISET? Marknad Köpare och säljare

UTBUD OCH EFTERFRÅGAN BESTÄMMER PRISET Lågt pris HÖGT PRIS Om det är många som vill sälja är utbudet stort Om det är få som vill köpa blir efterfrågan låg Om det är många som vill köpa blir efterfrågan hög

3. EKONOMISKA SYSTEM Ekonomi – hushålla Privatpersoner – privatekonomi Företag – företagsekonomi Land - nationalekonomi

PRIVATPERSONER INKOMSTER UTGIFTER LÖN BARNBIDRAG HYRA MAT BIL EL NÖJE

FÖRETAGSEKONOMI PRODUKTIONSFAKTORER REALKAPITAL ARBETSKRAFT KUNSKAP RÅVARA Ugn, degblandaren… Bagaren Kunna baka bullar Mjöl, ägg, socker….

NATIONALEKONOMI VAD SKA PRODUCERAS? HUR SKA PRODUKTIONEN GÅ TILL? HUR SKA RESULTATET AV DET SOM TILLVERKAS FÖRDELAS?

planekonomi staten bestämmer vad som ska produceras, hur mycket och till vilka priser. Staten styr landets ekonomi. Kan leda till såväl brist på varor som varor med dålig kvalitet. Kan leda till dålig ekonomisk utveckling och låg effektivitet. kuba och Nordkorea.

marknadsekonomi marknaden (köpare & säljare) beslutar om vad som ska produceras, hur mycket och till vilket pris. Utbud och efterfrågan styr priset. Kan leda till stora inkomstskillnader.

blandekonomi staten styr viktiga områden (utbildning, sjukvård, barnomsorg, äldrevård). Marknaden (privatpersoner & företag) har stor frihet. Marknadsekonomi med stora inslag av planekonomi.

4. Samhällets ekonomi

5. HUSHÅLLEN Ju mer hushållen köper, desto mer pengar kommer tillbaka till företagen Låg försäljning – företagen förlorar en del av sina inkomster och måste minska antalet anställda, som då i sin tur spenderar mindre pengar…

Staten är beroende av hushållen Om hushållen handlar mindre får samhället in mindre pengar i skatt Om arbetslösheten ökar (eller om antalet sjuka och pensionärer ökar) måste staten hjälpa arbetslösa med ekonomisk ersättning, utbildningar och satsningar

Bankerna påverkas av hushållen Hög arbetslöshet – svårt att betala tillbaka lån, bankerna blir försiktigare med att låna ut pengar Goda tider – generös med lån

6. BANKERNA Amortering – du betalar tillbaka en mindre del av lånet varje månad. Ränta – avgift som banken tar för att låna dig pengarna. Denna betalas varje månad.

företagen Registrerar sig hos bolagsverket Bank – startkapital, Affärsplan – en beskrivning av vad företaget ska syssla med och vilka kunder man räknar med att få, budget (planerade inkomster och utgifter under första året)

FÖRETAGETS PRODUKTIONSFAKTORER BILTVÄTT Arbetskraft två personer som tvättar kundernas bilar Råvaror vatten och rengöringsmedel Realkapital lokal och högtrycktvätt Kunskap veta hur man tvättar en bil ren

kostnader fasta rörliga Svåra att påverka Lön hyra Styra v hur mycket som tillverkas Råvaror El

9. KONKURRENS mellan företag Fri konkurrens - företagen anstränger sig för att göra bra varor och hålla låga priser. Monopol – ett enda företag som säljer en viss produkt. Företaget kan ta ut vilket pris de vill, så länge kunderna är beredda att betala. Ex. Systembolaget Oligopol - mellanting mellan fri konkurrens och monopol. Ett fåtal företag som säljer samma vara eller tjänst. Ex. bensinmackarna. Kartell – företag som säljer samma vara eller tjänst kommer överens om höja priser lika mycket. Förbjudet.

10. stat, landsting och kommun Offentliga sektorn

SKATT DIREKT INDIREKT Dras från lönen T ex kommunalskatt Betalas när vi köper något En del av priset går till staten och kallas moms

STATLIG SKATT MOMS – när vi köper en vara eller en tjänst betalar vi mervärdesskatt som är inräknad i priset. (25%) KAPITALINKOMST – när vi får ränta från banken eller säljer aktier för ett högre pris än vi köpte dem för, betalar vi en del av förtjänsten i skatt. BOLAGSSKATT – svenska företag betalar en del av sin vinst i skatt. PUNKTSKATTER - speciella skatter på sånt som är skadligt för oss eller påverkar vår miljö t ex tobak och bensin.

11. STATENS BUDGET Budgetproposition – ett förslag på vilka utgifter staten ska ha för året som kommer. Ekonomisk tillväxt – staten kan påverka detta genom att ändra skatter och bidrag Finanspolitik – när staten med hjälp av budgeten försöker styra den ekonomiska utvecklingen . Statsskulden – staten har lånat pengar

12. EKONOMISK UTVECKLING HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR Goda tider Handlar och investerar Risk för inflation Lönekrav Dåliga tider Handlar och investerar mindre Arbetslöshet

RIKSBANK Chef över Sveriges banker Styr räntepolitiken i Sverige genom reproräntan – den ränta som Riksbanken tar när banker lånar pengar av dom.

VARFÖR HANDLAR LÄNDER MED VARANDRA? Naturtillgångar och tekniskt kunnande ojämnt fördelade Stora företag kräver allt större marknader Efterfrågan på utländska varor

GLOBALISERING PÅ OLIKA SÄTT Global – latin – klot /boll - världen Utbredd handel – internationell ekonomi Musik, mode, trender, kultur, politik… http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9809/17/telegram/inrikes38 .html

GLOBALISERING på gott och ont + Ökade kontakter minskar risk för krig, konflikter, främlingsfientlighet + Produktion och välstånd ökar + Liberalisering – lagar och regler blir enklare eller tas bort för att stimulera handel eller för att underlätta. + Fair trade Vissa regioner i världen har gynnats Fair Trade Fattiga länder utnyttjas

Import och export Export – svenska företag säljer till utlandet Import – svenska företag köper från utlandet Handelsbalans – jämför värdet av alla de varor som ett land exporterar och importerar under ett år. Positiv handelsbalans – exporten större än importen Negativ handelsbalans – importen större än exporten

Ökad export gynnar hela samhället Positiv handelsbalans Driver på den ekonomiska utvecklingen Företag kan anställa fler och investera Företag kan köpa mer transporter – ger fler jobb Staten får in mer skattepengar – som kan användas till vägar, sjukhus, skolor

Internationell handel sänker priserna Mer varor att välja på – större utbud Högre konkurrens Företag kan gå i konkurs – arbetslöshet Tull - staten lägger på en avgift på de varor som importeras. Skyddar den inhemska marknaden. Handelshinder. Protektionism - ett system med tullar Frihandel – ett system utan tullar . WTO EU – europeiska unionen, tullunion mellan medlemsländer, gemensam tull mot resten av världen EMU - union med gemensam valuta, euro., inom EU

Valuta Olika värde Valutamarknad - valutaspekulation Högkonjunktur – efterfrågan på svenska kronor Lågkonjunktur – liten efterfrågan på svenska kronor Finansmarknad – pengar, aktier, värdepapper. Ekonomis blodomlopp