Rebecca Johansson ST-läkare, Klinisk kemi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Advertisements

Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Akut bronkit Sigvard Mölstad.
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppenvård
Diagnostik av Hjärtsvikt inom primärvården
Rinosinuit Definition:
Infektionsläkarföreningens fortbildningsmöte
Handläggning av svår sepsis/septisk chock och meningit
Pojke Föräldrar Infektion, hypoglykemi, hypotermi
ALBUMIN I URIN.
NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Nedre UVI inom slutenvården
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Diagnostika- hjälp eller stjälp Avrundning- praktiska råd
Nedre luftvägsinfektioner (NLI) / akut bronkit (AB)
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård
Tidig identifiering och behandling av livshotande tillstånd!
Självevaluering Hyperlipidemi, T3 Susanne Hilke, Klinisk Kemi
Diskussion kring tonsilliter
TRAUMATEAM ATLS IVA operation röntgen övervakningsavdelning
Akut pankreatit.
Fall 15 Patienten som kraschade
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
SBU:s kommentar publicerad
Metoder för att mäta lätta kedjor i urin och serum
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kroatienresenären med feber och muskelvärk
DOKTORN SOM DETEKTIV!.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Från Lex Maria till implementering av riktlinje
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete?
Användningen av luftvägsantibiotika minskade under början av 2000-talet. Sedan 2004 har förbrukningen dock ökat.
Handläggning av faryngotonsilliter
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Behandling av nedre luftvägsinfektioner
Antibiotikabehandling
Handläggning av svår sepsis/septisk chock
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec
Sveda och trängningar. ”Det svider och tränger” En kvinna som plötsligt får besvär med sveda och trängningar har nästan alltid en urinvägsinfektion En.
1 Bakteriella infektioner vid hematologiska maligniteter Bengt Gårdlund Steningevik jan 2006.
Standardiserat vårdförlopp Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer.
Svår sepsis och septisk chock UNGT FORUM 25 NOV 2008 Östra Sjukhuset, Göteborg.
SEPSIS TID OCH VOLYM. MORTALITET VID SEPSIS Akut kardiovaskulär kollaps –Tidigt i förloppet –Cirkulationsstödjande terapi –Immunologiska och cirkulatoriska.
Standardiserat vårdförlopp Peniscancer
Vårdrelaterade infektioner
Faryngotonsillit – handläggning på vårdcentral
Standardiserat vårdförlopp Primär levercancer
Standardiserat vårdförlopp Livmoderhalscancer
Vägledande laboratoriekaraktärisering
LPK 32 och infektion. Diff:
Frida Wilske Infektionsläkare
LPK 32 och infektion. Diff:
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Standardiserat vårdförlopp Vulvacancer
Standardiserat vårdförlopp Buksarkom
Faryngotonsillit – handläggning på vårdcentral
Standardiserat vårdförlopp Buksarkom
Antibiotikaval i sluten vård
Standardiserat vårdförlopp Vulvacancer
Standardiserat vårdförlopp Livmoderkroppscancer
Standardiserat vårdförlopp Lungcancer
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Halsont - faryngotonsillit
Presentationens avskrift:

Rebecca Johansson ST-läkare, Klinisk kemi Prokalcitonin - PCT Rebecca Johansson ST-läkare, Klinisk kemi

Antibiotikaresistens

Biomarkörer

Bakterier eller virus

Diagnostik Temperatur Odling Leukocyter CRP PCT – prokalcitonin IL-6 – interleukin 6 HBP – heparin-binding protein

SIRS/Sepsis

Prokalcitonin – PCT Prekursor till kalcitonin Fysiologisk funktion okänd Vid stress sker utsöndring från lever, njurar, muskel, fettväv Lipopolysackarider på bakterier stimulerar utsöndringen

+

Användingsområden Skilja sepsis från SIRS (systemiskt inflammationsresponssyndrom) Styra antibiotikabehandling hos IVA-patient Speglar allvarlighetsgraden i en sepsis KOL-patienter

Analys Mäts i serum eller plasma Stabilt Immunkemisk metod Mätområde 0,02-100 µg/L Ca 20 min i instrumentet NLL – Sunderbyn och Gällivare

Tolkning Tolkningsförslag vuxna: <0,5 µg/L Systemisk bakterieinfektion/sepsis osannolik 0,5-<2,0 µg/L Systemisk bakterieinfektion/sepsis möjlig 2,0-10 µg/L Systemisk bakterieinfektion/sepsis trolig >10 µg/L Tyder på svår bakterieinfektion/sepsis

- Dyrt 400 kr (CRP 31 kr) Klinisk nytta inte helt klarlagd jmf med CRP Erfarenhet saknas Inte tillgängligt för alla Stiger vid trauma, stor kirurgi, lungcancer, kardiogen chock

CRP – Svenska infektionsföreningens vårdprogram för svår sepsis och septisk chock CRP har ett högt diagnostiskt värde för patienter som inte utsatts för kirurgi eller annat trauma men är inte specifikt för bakteriell infektion. Programgruppens förslag: •CRP bör rutinmässigt analyseras på alla patienter med misstänkt infektion. •Vid kort anamnes bör upprepade CRP-analyser utföras. •Vid svårt sjuk patient där orsaken är oklar bör upprepade CRP- analyser utföras.

PCT – Svenska infektionsföreningens vårdprogram för svår sepsis och septisk chock PCT har ett högt diagnostiskt och prognostiskt värde för svår bakteriell infektion hos patienter som inte utsatts för kirurgi eller annat trauma men är inte specifikt för bakteriell infektion. Ännu oklart om analysen i övrigt har något mervärde jämfört med CRP. Programgruppens förslag: •PCT bör inte rutinmässigt analyseras på patienter med misstänkt infektion. •PCT behöver inte analyseras vid svår bakteriell infektion där diagnosen är uppenbar.

Ur Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för sjukhusförvärvad pneumoni Det finns inga allmänt vedertagna standardkriterier för diagnosen pneumoni, men ofta påbörjas empirisk behandling om kriterierna nedan uppfylls: 1) Lungröntgenfynd förenliga med pneumoni samt 2) Minst två av tre kliniska kriterier: • feber (> 38°C) eller hypotermi (< 35°C) • förhöjda inflammationsparametrar (LPK, CRP, procalcitonin) • purulent luftvägssekret Andra kliniska fynd kan vara förhöjd andningsfrekvens, försämrat gasutbyte och cirkulatorisk påverkan.

För primärvården? PNA-metoder finns ”Anses inte användbar i primärvården” - 2015 ”Rätt använt kan PCT vara en hjälp i diagnostiken (svår bakteriell infektion vs. systemisk inflammation), men ingen av de ovanstående studierna räcker ensam till för att på bred klinisk front införa PCT som ett rutinprov i diagnostiken. Detta gäller särskilt för primärvården där dokumentation saknas helt.” - 2009

?