Energistatistik Östergötland 2017-10-17 Energistatistik Östergötland Energiindikatorer för kommunerna i Östergötland 2017 – Styrbjörn Holmberg Jenny Lundgren Region Östergötland Energikontoret Östra Götaland 2017-04-19

2017-10-17 Figur 1. Totala koldioxidutsläpp enligt officiell, nationell statistik. Utveckling 1990-2014. Källa: RUS Figur 1 illustrerar utvecklingen av koldioxidutsläpp sedan 1990 i länets kommuner enligt den nationella statistiken, där genomfartstrafikens utsläpp ingår. Växthusgasutsläppen har sedan 1990 minskat i de flesta av länets kommuner. I Norrköping ingick inte energiförsörjningssektorn år 1990, vilket gör att utsläppen ser lägre ut än de egentligen var. Totalt sett är utsläppen naturligt nog högst i kommuner med det största invånarantalet och lägst i de minsta kommunerna. Ödeshög och Mjölby har enligt den nationella statistiken höga utsläpp i relation till sin befolkningsstorlek, vilket beror på att den nationella metoden inkluderar genomfartstrafik. Eftersom E4:an går genom dessa kommuner får det stora utslag i statistiken. Trafiken på E4:an får inte lika stort genomslag i Linköping och Norrköping eftersom dessa kommuner har betydligt fler invånare. Den nationella utsläppsstatistiken bör endast användas för jämförelser med riket och kommuner utanför Östergötlands län. I övrigt ger statistiken i figur 2 en mer relevant och tillförlitlig bild av utsläppens utveckling i kommunerna.

2017-10-17 Figur 2. Totala koldioxidutsläpp då utsläpp för transportsektorn beräknas utifrån körsträckor. Utveckling 2005-2014. Källa: Beräknat utifrån statistik från SCB och RUS. Figur 2 visar storleken på de totala koldioxidutsläppen när transportsektorns utsläpp räknas efter storleken på fordonens körsträckor. Utsläppen tillfaller med metoden den kommun där fordonen är registrerade, oavsett i vilken kommun de har körts. Statistiken ger en mer relevant bild över kommunens negativa klimatpåverkan än den officiella statistiken i figur 1, eftersom den beskriver trendutveckling för utsläpp som kommunen har en möjlighet att påverka. Utsläppen för Ödeshög och Mjölby blir lägre jämfört med den nationella statistiken.   Koldioxidutsläppen totalt ligger i de flesta kommuner på en lägre nivå 2014 än 2010 vilket kan hänvisas till konjunkturen som följer samma linje. För Linköping och Norrköping skedde år 2011 en rejäl utsläppsminskning jämfört med året innan. Norrköping och Linköping har de största utsläppsmängderna och Ydre och Ödeshög har de minsta koldioxidutsläppen.

2017-10-17 Figur 3. Koldioxidutsläpp/invånare när transportsektorn räknas utifrån fordonens körsträckor. Utveckling 2005-2014. Källa: Beräknat utifrån statistik från SCB och RUS. Figur 3 visar storleken på koldioxidutsläppen/invånare som kommunens invånare och verksamheter har gett upphov till. Statistiken är densamma som i fig. 2 dividerat med kommunernas invånarantal.   I de flesta kommuner minskade utsläppen per invånare under 2014. Boxholm har de högsta per capita-utsläppen av koldioxid i länet, vilket beror på energiintensiva industriella verksamheter. Även Norrköping och Kinda sticker ut med högre koldioxidutsläpp per invånare än övriga kommuner. Motala har lägst koldioxidutsläpp i länet år 2014 med 2,1 ton/invånare och år. Enligt ny klimatforskning krävs att utsläppsnivån per capita globalt sjunker till 1 ton koldioxidekvivalenter/capita och år. Ingen kommun i Östergötland kan därför ännu betraktas som hållbar ur klimatsynpunkt. I koldioxidekvivalenter ingår även andra växthusgaser än koldioxid, exempelvis metan och lustgas. Eftersom dessa inte ingår kommer koldioxidutsläppen förmodligen att behöva vara lägre än 1 ton/capita.

2017-10-17 Figur 4. Växthusgasutsläpp i Östergötlands län uttryckt i koldioxidekvivalenter enligt officiell, nationell statistik. Fördelning efter sektorer. Källa: RUS Figur 4 visar utvecklingen 1990-2014 av de totala växthusgasutsläppen från olika sektorer i Östergötlands län. I sektorn energiförsörjning ingår levererad energi från el- och värmeverk, panncentraler, bränslehantering och energianvändning från egna uppvärmningskällor (ex. pelletspannor). Sektorn industriprocesser omfattar endast utsläpp som uppstår i själva processen, exempelvis vid en kemisk reaktion mellan olika ämnen.   De totala utsläppen var lägre år 2014 än 1990. Efter flera års gradvisa utsläppsminskningar vände utsläppen år 2010 tydligt uppåt igen för att återigen sjunka något 2014. Ökningen 2010 skedde nästan uteslutande inom energiförsörjningssektorn (+224 000 ton). En förbättrad ekonomisk konjunktur som genererar större produktionsvolymer inom industrin är troligen en del av förklaringen till sektorns utsläppsökning under 2010.

Andel av energianvändningen inom olika sektorer, exkl.industrin 2015 2017-10-17 Andel av energianvändningen inom olika sektorer, exkl.industrin 2015 Figur 5. Andel av total energianvändning exklusive industri- och byggverksamhet inom olika samhällssektorer år 2015. Transportsektorn räknat utifrån fordons körsträckor. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik. Figur 5 ger en ögonblicksbild av vilka sektorer som, bortsett från sektorn industri- och byggverksamhet, står för den största delen av energianvändningen i de olika kommunerna. Hushållssektorn är den sektor med den största energianvändaren i samtliga kommuner. I Vadstena och Ödeshög sker en ovanligt stor andel av energianvändningen inom sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske (16-17 procent). I Norrköping och Linköping sker en jämförelsevis stor andel av energianvändningen i sektorn Övriga tjänster, där olika handels- och serviceföretag ingår. Värden saknas för Vadstena och Motala på grund av sekretesskyddade uppgifter.   Skillnaderna mellan kommunerna kan till stor del förklaras av hur kommunernas näringslivsstruktur ser ut, samt deras geografiska läge i regionen avseende tillgänglighet till service och kommunikationer.

Energianvändningen exkl. industrin ( ton/år) 2017-10-17 Energianvändningen exkl. industrin ( ton/år) Figur 6 (3 efter den här) visar utvecklingen av den totala energianvändningen i länets kommuner 2005-2015. Värden saknas för Finspångs och Norrköpings kommuner på grund av sekretesskyddade uppgifter. I statistiken ingår sektorerna Transporter, Hushåll, Övriga tjänster (eg. servicesektorn), Jordbruk, skogsbruk och fiske samt offentlig verksamhet. Transportsektorn är beräknad utifrån fordonens körsträckor. Sektorn industri- och byggverksamhet har exkluderats eftersom statistiken är sekretesskyddad för många av kommunerna. Att vissa år saknas för vissa kommuner beror även det på att uppgiften är sekretesskyddad.   Energianvändningen utanför industrisektorn har efter några år med en uppåtgående trend minskat. Nivån är år 2015 ungefär samma som år 2005.

Energianvändningen exkl. industrin i mindre kommuner 2017-10-17 Energianvändningen exkl. industrin i mindre kommuner Figur 7. Energianvändning exklusive industri och byggverksamhet i Östergötlands mindre kommuner. Utveckling 2005-2014. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik.

Energianvändningen exkl. industrin i mellanstora kommuner 2017-10-17 Energianvändningen exkl. industrin i mellanstora kommuner Figur 8. Energianvändning exklusive industri- och byggverksamhet i Östergötlands mellanstora kommuner. Utveckling 2005-2014. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik.  

Energianvändningen exkl. industrin i stora kommuner 2017-10-17 Energianvändningen exkl. industrin i stora kommuner Figur 9. Energianvändning exklusive industri- och byggverksamhet i Linköpings och Norrköpings kommun. Utveckling 2005-2014. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik.

2017-10-17 Figur 10. Utveckling i Östergötlands län 2000-2014 av total energianvändning enligt SCB:s statistik och bruttoregionalprodukt (BRP) i indexerade tal. Avser Östergötlands län. Källa: SCB Figur 10 jämför trendutvecklingen mellan den totala energianvändningen och den ekonomiska tillväxten, mätt som utveckling av bruttoregionalprodukten (BRP). Bruttoregionalprodukten har justerats för inflation och anges i 2010 års priser. Som basår används år 2000, där både energianvändningen och BRP sätts till utgångsvärdet 100. Den förändring som beskrivs är procentuell. Ett indexvärde på 110 innebär exempelvis en ökning med 10 procent jämfört med basåret.   Energianvändningen ligger år 2014 på ungefär samma nivå som år 2000, medan storleken på den regionala ekonomin har vuxit med 20 procent.

2017-10-17 Figur 11. Levererad mängd eldningsolja till Östergötlands kommuner år 2014-2015. Källa: SCB (KOMOLJ) Figur 11 visar den levererade mängden av eldningsolja 1 (villaolja) och eldningsolja 2-6 (tunga oljor) i Östergötlands olika kommuner år 2014 och 2015. Statistiken i diagrammet inkluderar samtliga sektorer.   Användning av villaolja förekommer i samtliga kommuner. Sju av tretton kommuner har emellertid en mycket liten oljeanvändning. Finspång har en stor användning av tung olja jämfört med övriga kommuner med jämförbar befolkningsstorlek. Tung eldningsolja användes år 2015 i Linköping, Norrköping, Boxholm och Finspång.

2017-10-17 Figur 12. Levererad mängd eldningsoljor till Östergötlands län. Utveckling 2005-2015. Källa: SCB (KOMOLJ); SMHI Figur 12 visar utvecklingen av mängden levererad eldningsolja 1 (villaolja) och eldningsolja 2-6 (tung olja) i Östergötlands län.   Tre kommuner – Linköping, Norrköping och Boxholm - står för ca 99 procent av länets totala användning av tung olja. Användningen sker till allra största delen inom industrier och el- och värmeverk och har minskat under det senaste året. Mängden levererad villaolja har ökat något under 2015 men är fortfarande lägre än år 2005.

2017-10-17 Figur 13. Linjärt regressionsdiagram över sambandet mellan körsträcka/invånare med personbil och kommunernas befolkningstäthet. Statistiken avser år 2014. Källa: SCB Figur 13 undersöker sambandet mellan en kommuns befolkningstäthet och körsträcka/invånare med personbil. Om den raka linjen (Linjär) förklarar en stor andel av variationen i körsträcka/invånare mellan kommunerna så är sambandet mellan befolkningstäthet och körsträcka/invånare starkt.   Variationen i befolkningstäthet mellan kommunerna förklarar 83 procent av variationen i körsträcka/invånare mellan kommunerna, vilket indikerar ett starkt samband. En förklaring är att invånare i mer glesbefolkade kommuner har längre till olika servicefunktioner som arbete, skola, affärer, fritidssysselsättningar och liknande. Dessutom är tillgängligheten och turtätheten i kollektivtrafiken oftast sämre i glesa kommuner än i mer tätbefolkade kommuner. Befolkningstäthet per kommun är inte ett perfekt mått i sammanhanget eftersom kommuner kan ha en (eller flera) tätbefolkade orter och en stor yta glesbefolkade bygder. Trots denna brist ger det ändå en fingervisning om betydelsen av kommuners geografiska förutsättningar för skillnader i individers bilanvändning. Den totala mängden bilanvändning är emellertid betydligt större i stora kommuner än i små kommuner.

2017-10-17 Figur 14. Andel förnyelsebar energi i transportsektorn,Östergötland. Utveckling 2005-2015. Källa: SCB. Marknadsandelarna för förnyelsebara energikällor i vägtransporternas drivmedel ökar sakta. År 2015 bestod 11 procent av det använda fordonsbränslet av förnyelsebara energikällor. Ökningen har flera orsaker. En viktig del är låginblandningen av biodiesel i diesel ökat. Även flera personbilar som går på E85 och biogas samt att fler av Östgötatrafikens bussar går på biogas än tidigare har bidragit till utvecklingen.

2017-10-17 Figur 17. Antal påstigande kollektivtrafikresenärer i tätortstrafik/invånare i kommun. Utveckling 2005-2015. Källa: Östgötatrafiken.   Figur 17 beskriver utvecklingen av antalet påstigande resenärer i tätortstrafiken per invånare i tätorten i de kommuner där tätortstrafik finns. Att dividera antalet resenärer med tätortens invånarantal ger en bild av resandets utveckling i relation till om befolkningen i orten ökar eller minskar. Antalet påstigande resenärer har sedan 2005 ökat i Norrköping, Linköping och Mjölby. I Motala är antal påstigande resenärer på uppgång. Den största minskningen har skett i Åtvidaberg.

2017-10-17 Figur 18. Utveckling 1990-2015 av elanvändning exklusive industrin i Östergötlands mindre kommuner. Källa: SCB Figur 18-20 visar trendutvecklingen för elanvändningen exklusive industrin uppdelat på mindre, medelstora och stora kommuner. Fel i statistiken under 2003-2006 förekommer förmodligen för Valdemarsvik, Kinda och Åtvidaberg och redovisas därför inte. Även för Boxholm är tillförlitligheten i trendutvecklingen osäker. Felen i statistiken kan bero på att vissa objekt vissa år ingår och vissa år inte rapporteras in, samt att objekt vissa år rapporterats tillhöra en annan kommun än tidigare år.   Elanvändningen ligger generellt på ungefär samma nivå idag som år 1990 även om kurvorna vänt neråt igen efter 2010. En ökning av elanvändningen sedan år 1990 kan ses i Linköping, Norrköping och Mjölby. Dessa tre kommuner har samtliga haft ett ökande invånarantal de senaste åren.

2017-10-17 Figur 19. Utveckling 1990-2015 av elanvändning exklusive industrin i Östergötlands medelstora kommuner. Källa: SCB

2017-10-17 Figur 20. Utveckling 1990-2015 av elanvändning exklusive industrin i Linköpings och Norrköpings kommuner. Källa: SCB

2017-10-17 Figur 21. Elanvändning per invånare i Östergötlands kommuner 2015, totalt och exklusive industrin. Jämförelse med genomsnitt i Östergötlands län och riket. Källa: SCB   Figur 21 ger en ögonblicksbild av elanvändningens storlek per invånare, exklusive industri- och byggverksamhet. Östergötland har år 2015 en något lägre genomsnittlig elanvändning än riket. Att minska elanvändningen är angeläget eftersom elproduktion både sker med förnyelsebara bränslen och med icke förnyelsebara bränslen.

2017-10-17 Figur 22. Antal MWh levererad fjärrvärme till slutkund i Östergötlands kommuner. Utveckling 2006-2015. Källa: Svensk Fjärrvärme   Figur 22 visar utvecklingen av mängden levererad fjärrvärme per invånare i de olika kommunerna och ger en bild av fjärrvärmens utbyggnad. En ökad mängd levererad fjärrvärme behöver inte nödvändigtvis betyda att fjärrvärmenätet har byggts ut, utan kan även bero på mer energikrävande bostadsformer eller kallare vintrar. Sammantaget ger diagrammet ändå en indikation på hur fjärrvärmens betydelse i energisystemet utvecklas. Som statistikkälla används uppgifter från Svensk Fjärrvärme. Statistik för fjärrvärme finns även hos SCB. Denna statistik har emellertid sekretesskyddade uppgifter och nollvärden på grund av utebliven inrapportering för ett flertal av länets kommuner. Den minskning av levererad fjärrvärme i länet år 2012-2015 jämfört med år 2010 förklaras av att 2010 hade lägre årsmedeltemperatur än 2012-2015. Fjärrvärmen har sedan 2006 ökat i de flesta av länets kommuner. Boxholm hade 2012-2015 enligt statistiken en betydligt större levererad mängd fjärrvärme än under övriga år. Kinda hade 2008 en betydligt större mängd levererad fjärrvärme än övriga år. Skillnaderna kan bero på brister i statistikunderlaget.

2017-10-17 Figur 23. Fjärrvärmenätens bränslemix 2015, räknat utifrån andelen energi i tillfört bränsle. Källa: Svensk fjärrvärme   Figur 23. Statistiken utgår från andelen energi i tillfört bränsle, eftersom det är denna statistik som Svensk Fjärrvärme redovisar. Bränslemixen kan också beräknas utifrån energiinnehållet den levererade fjärrvärmen. Bilden hade då blivit annorlunda, eftersom olika bränslen har olika ”energitäthet”. I Söderköping är nätet numera ihopkopplat med Händelöverket i Norrköping. Biobränslen är i de flesta kommuner det bränsle som utgör det största delen av tillförda bränslen. Avfall som bränsle har stor betydelse i Finspång, Linköping och Norrköping. I Norrköping, och Linköping användes år 2015 fortfarande en del kol som bränsle.