Webinarium om kött och klimat Åsa Odell Jan Eksvärd

Vi kommer att prata om: Svensk produktion bland de bästa i världen Hur stora är utsläppen av växthusgaser? Metan vs. koldioxid Kan utsläppen minskas? Vad händer på marknaden för kött? Hur jobbar LRF med kött och klimat?

Svensk produktion bland de bästa i världen Låga utsläpp av klimatgaser Använder lite antibiotika Unikt bra djuromsorg Effektiv produktion av både djur och växter Hållbar utveckling handlar inte bara om växthusgaser.

Utsläpp av klimatgaser i EU-länder. CO2e/kg produkt Den här bilden visar utsläpp av växthusgaser från EU-länder. Utsläpp från Eus produktion är 40 % av det globala snittet. Inom EU ligger svensk produktion på den lägre halvan. Importen kommer från länder som har större utsläpp. De allra flesta forskare, myndigheter och miljöorganisationer håller med om att svensk produktion ligger bra till. Utsläpp av klimatgaser i EU-länder. CO2e/kg produkt

Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU I Sverige behandlas enbart sjuka djur. Det innebär mindre mängd antibiotika per kg djur och mindre risk för multiresistenta bakterier. Källa: Jordbruksverket, sammanställning av data från Europeiska läkemedelsmyndigheten

InterPIG – Internationella jämförelser av produktionsresultat och ekonomiska parametrar Presentationen måste vara i visningsläge för att länkarna skall fungera Rapport 2015 Fler år Källa: Gård&Djurhälsan

N-överskott kg/ha, N-överskott kg/ton vete (OECD, 2014) Utsläpp från foder är en stor del av utsläppet från kött och mjölk. Därför är en effektiv växtodling viktig för låga utsläpp per kg kött. Låga överskott av kväve per ha innebär att mindre kväve kan bli lustgas, som är en väldigt stark växthusgas. För överskottet/ha ligger Sverige lågt jämfört med länder som UK, Polen, Tyskland, Danmark. Per ton vete är den svenska produktionen effektivast.

WWFs köttguide 2016 Nämn de produkter som ingår

LRFs kommentarer till WWFs Köttguide Bra att WWF generellt lyfter fram svenskt före importerat LRF: Alla faktorer tas inte med i jämförelsen. LRF: Svenska råvaror bör väljas före import av EU-ekologiska produkter. Här spelar transporternas utsläpp en större roll. LRF: Djuren är nödvändiga för att klara en effektiv matproduktion i vårt klimat. Kött, mjölk, ägg är självklara produkter i en hållbar diet. Även beredskapsfråga. LRF tar inte ställning till vilken svensk produkt eller produktionsmetod konsumenten väljer; konventionellt, Krav, Sigill eller svenskt när-producerat. Skillnader beror på vilka parametrar man värderar högre. Livsmedelsverkets kostråd är väl underbyggda 500 g grönt, frukt och bär per dag Mer vegetabilisk olja 2-5 dl mjölk per dag Upp till 500 g tillagat rött kött per vecka LCA slutar oftast vid gårdsgrinden och räknar inte på utsläpp i resten av kedjan, tar inte med proteinkvalitet, olika upptag från tarmen, och inte heller kolflöden till och från mark. Inte heller energifrågan är beaktad (annat än utsläpp av växthusgaser) Det förändrar förmodligen inte rangordningen mellan olika proteinkällor, men skillnaderna ur klimatsynpunkt blir mycket mindre.

Att maten ger mig en smakupplevelse Bilden visar vad konsumenter tycker är viktigt. Från 2015 till 2016 har andelen konsumenter som tycker att svenska råvaror är viktigt ökat från 48 till 56 %. Märket från Sverige bidrar till att det blir enklare att välja svenska produkter. Mm, mm Att maten ger mig en smakupplevelse

Hur stora är utsläppen av växthusgaser? Kolla alltid källan, varifrån kommer uppgifterna ursprungligen vem sprider dem varför

Globalt utsläpp ca 50 miljarder ton/år. Fördelningen Globalt utsläpp ca 50 miljarder ton/år. Fördelningen. Målet att komma ner till 20 miljarder ton, dvs 2 ton per person/år. Globalt är utsläpp från produktion och från konsumtion lika stora.

EU har målet att minska utsläppen med 80-95 % till 2050 EU har målet att minska utsläppen med 80-95 % till 2050. Sverige ska minska till nettonoll till 2045 Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag-19902015/

Utsläpp från konsumtion 2013, CO2e Utsläpp från konsumtion 2013, CO2e. Fördelat i % mellan olika aktiviteter. Totalt 104 miljoner ton på ca 10 miljoner personer. Dvs ca 10 ton per person och år. Utsläpp från konsumtionen är ungefär dubbelt så stor som från konsumtionen. För mat är andelen utsläpp från konsumtionen 70 %. Peka på att globalt är utsläpp från konsumtion och produktion lika stora. Målet om max 2 ton är globalt. Finns inget svenskt eller EU mål för utsläpp från konsumtionen. Naturvårdsverket, 2016

Metan, koldioxid och kolcykeln

Kretslopp av kol, utan eller med kor Metanjäsning i vommen eller andra delar av mag/tarmsystemet ger utsläpp. Enmagade djur avger lite metan. De avger koldioxid som cirkulerar. De tillför inte ny koldioxid. Av det foder som enmagade djur behöver går ca 75 % åt för djurens egen omsättning. Det kostar energi och areal jämfört med om vi kan äta detta foder direkt. Det vi vinner är bl a proteinkvalitet och smak. Kretslopp utan kor Kretslopp med kor uppsalainitiativet.blogspot.com/2015/11/kor-i-kretslopp.html

Växthusgaser från mjölkkor M Henriksson, SLU, 2014

Utsläpp klimatgaser från grisproduktion. Jokerprojektet 2010. Diesel ca 15 % av alla utsläpp på grisgården, 20 % på växtodlingsgården.

SC SCB, 2013

N-överskott/ha, N-överskott/ton vete (OECD, 2014)

Metankoncentration i atmosfären 2/3 av alla metanutsläpp orsakas av människan.

Tidigare fanns 300 – 400 miljoner stora idisslare Tidigare fanns 300 – 400 miljoner stora idisslare. Nu finns ca 1 500 miljoner stora idisslande husdjur.

Prognos över globala utsläpp av metan Fossilt Djur Nämn att det fossila metanet blir fossilt koldioxid. Nötkreaturen har fått bära hela metanbördan.

Temperaturhöjning från årliga utsläpp av 1 kg metan och 28 kg CO2 under flera hundra år.

Citat ur: http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2016/09/gastinlagg-att-jamfora-koldioxid-och.html Exempelvis innebär de här vidgade perspektiven alltså att det långsiktiga målet för utsläpp av växthusgaser inte behöver vara noll. Vi behöver snarare ha ett mål för koldioxid som är noll (eller nära noll) och ett mål för metan som innebär konstanta men inte för stora utsläpp. Det räcker för att på sikt stabilisera temperaturen7 Christian Azar, professor, David Bryngelsson, teknologie doktor, Daniel Johansson, docent, Erik Sterner, doktorand, Stefan Wirsenius, docent. Alla verksamma vid avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.

Fråga 1 Köper du resonemanget om metan, kol och koldioxid??

Hur kan utsläpp minskas i produktionen? Potential ca 50 % reduktion Ändra rutiner i växtodling och djurhållning (befintlig utrustning) Byta till fossilfritt, byta råvaror, Större investeringar, systemskiften Effektivitet, precision, elektrifiering Samarbeta på alla nivåer Många åtgärder tillsammans ger resultat Arbetet med att minska miljöpåverkan och utsläpp från jordbruket pågår i många länder. Nöt kött i Irland, griskött i Danmark, mjölk i Nederländerna m fl.

Teknisk potential att minska utsläpp från maten Det behövs mer forskning och kunskap för att kunna ta vara på möjligheterna. Bryngelsson, Chalmers, 2016

Växthusgaser från tillverkning av ammoniumnitrat Källa: Jenssen & Kongshaug, 2003

Klimatpåverkan vid olika lagring och tid för spridning för gödsel och rötrest, kg CO2e/m3. Det viktiga är att sänka temperaturen i gödsel resp flytgödsellagret. Man får göra så gott det går praktiskt och ekonomiskt.

Hur kan man minska metan från idisslare? Forskarna vet vilka organismer i vommen som bildar metan. Men inte hur olika foder påverkar. Forskning pågår om att minska metanutsläpp genom: Preparat som hämmar organismerna Vaccin Val av foder – hela kedjan Avel Ökad produktivitet Oregano, alger

Fråga 2 Ska jordbruket på ett rimligt sätt minska sin klimatpåverkan? Förutsättningar: Vi ska kunna öka produktionen Vi ska kunna vara konkurrenskraftiga

Vad händer på marknaden för kött? Konsumtionen av rött kött ligger stilla Kyckling ökar Importen minskar något Fler vegetarianer och flexitarianer Unga sätter värde på svenskt kött

Genomsnittlig konsumtion per capita 2016 uppdelad på djurslag, kg/person och år Antalet människor i Industriländerna är 1-1,5 miljard. Här minskar köttkonsumtionen. I utvecklingsländerna ökar både antalet människor och levnadsstandarden, vilket ger en oro för att utsläpp från köttproduktionen och –konsumtionen ska öka kraftigt. Källa: Bearbetade data från Jordbruksverket och OECD-FAO, Agricultural Outlook 2016-2025, Databasen

Förbrukning av kött i Sverige I Sverige har förbrukningen av gris- och nötkött har legat stilla de senaste 15 åren. Förbrukningen av griskött har minskat de senaste åren. Kyckling har ökat. Lamm ökar. Men de larm om ökad konsumtion av rött kött i Sverige eller industriländerna har ingen grund i siffrorna för de senaste 15 åren.

Avräkningspris slaktgris klass E Avräkningspriserna för slaktsvin är ett vägt genomsnitt för de största slakterierna. Tillägg för KRAV och andra ekologiska märkningar ingår i priset. För gris sjönk EU priset när Ryssland stoppade importen. Priset steg när Kina började köpa i mitten av 2016. De svenska priserna på griskött har inte sjunkit. Trendbrottet kom med debatten om knorren och det faktum att 5 danskar dog av MSRA, antibiotikaresistenta bakterier. Priserna för nötkött är också de högsta inom EU, medan lammpriserna inte följt med. Källa: Jordbruksverket

Marknadsandelar för svenskt kött Trenden med förlorade marknadsandelar tycks ha brutits för fågel och gris. Konsumtionen av lammkött ökar mer än den svenska produktionen, vilket innebär att marknadsandelen minskar.

Från Ungdomsbarometern 2016. Ungdomar 15-24 år. Andelen ungdomar som är vegetarianer har ökat från 3 % till 9 % från år 2009. Ytterligare 15 % är flexitarianer. Viktigaste skälen är miljö 85%, djurrättsligt 75 % och hälsa 63 %. När de väljer kött köper 75 % svenskt, 52 närproducerat, 45 % ekologiskt

LRFs position för kött och klimat Skilj på utsläpp från konsumtion och produktion Åtgärder ska göras på båda områdena Svenskt jordbruk har låga utsläpp Positionen med låga utsläpp/kg ska bibehållas Produktionen ska öka och utsläpp/kg vara minska Konkurrensförmågan ska öka Matimporten ska minska och exporten kunna öka När målet är att minska utsläppen ska man ha utsläppen i fokus, dvs utsläppen per kg vara. Inte bara mängden man äter.. Det är väldigt stor skillnad mellan kött och kött. Betesdjur från marker där det också växer träd till virke ger väldigt låga utsläpp och kött från regnskogsmarker som kan ligga på 700 kg CO2e/kg kött. När det gäller konsumtionen, så handlar det bland annat om att välja rätt kött. Klimatet är en aspekt. Antibiotikan, biologisk mångfald, den bra djuromsorgen är andra. Man bör väga in alla aspekter. Det blir enkelt om man väljer svenskt. Vi vet ganska bra vad som kan göras för att minska utsläpp från produktionen. Ambitionen är att behålla vår ledande position samtidigt som produktionen ökar. Då behöver konkurrensförmågan öka, vilket är ett mål i livsmedelsstrategin. Både med tanke på de svenska mervärdena och ökad intresse av trygg mattillgång ska importen minska. Mervärden bör kunna säljas även på export.

Varför kött från Sverige? Ur LRF budskapsplattform Sverige är världsledande i djurskydd och djurhälsa Svenskt kött är miljö- och klimatsmart Djuruppfödning skapar arbetstillfällen och samhällsnytta Svenskt kött är bra, gott och nyttigt Detta är rubriker från LRF budskapsplattform för kött från nöt, gris och lamm. Budskapsplattformen finns hos regionerna.

Näringspolitiskt arbete under 2016-17 Miljömålsberedningen Frågan om köttskatt Livsmedelsstrategin Bioekonomisk strategi Mervärden i handeln Offentlig upphandling Driva på forskning Vattenfrågan I miljömålsberedningen har LRF framförallt fått in bättre skrivningar om skogens betydelse, att matproduktionen ska öka och om näringens betydelse i en bioekonomi. Köttskattefrågan kommer att utredas. LRF menar att en rak skatt per köttslag är väldigt orättvis eftersom det skiljer mycket mellan produktionen från olika länder. Hälsofrågorna är också svåra att komma åt med en skatt t.ex. när det skiljer mellan kvinnor och män och när man inte vet om det tillagningsmetod eller något annat som ger negativa effekter. Information är en rimligare metod att nå en balanserad konsumtion. Livsmedelsstrategin. En väldigt viktig fråga för LRF. Hittills är partierna överens om ett antal mål. Överenskommelser med handeln är viktiga för att säkra efterfrågan och därmed ett högre pris på svenska produkter. LRF har en person på Riks som kan stödja regioner och kommuner vid upphandling av svenska produkter. Forskning handlar både om hur program utformas och vilka medel som finns för jordbruksforskning, både inom SLF och hos andra forskningsfinansiärer. Det kan bli torrt även i Sverige. Viktigt att varje företag gör en plan för år med mindre vatten (och för översvämningar). Framtidens resurser finns i den gröna cellen

Fråga 3 Vad anser du är viktigast för LRF att jobba med nu på området kött och klimat?

Tack för att Du deltagit! Fortsätt gärna att skicka frågor. Det finns mer på LRFs hemsida. Sök på Maten ska kännas bra i magen och på kött och klimat.