Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Träningslära med kost.
Advertisements

Energigivande näringsämnen
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Fetter & Vatten Fett – Energigivande näringsämne.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Repetition inför NP i biologi
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Näring och individuella behov åk 8
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Hem- och konsumentkunskap
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Fetter Energi Kroppens reservenergi Värmeisolering Stötdämpare
Näringsämnen.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Repetition.
Kolhydrater Tre grupper.
Livsmedelskemi.
Energigivande näringsämnen
Och terminens avsnitt handlar om……….
Träningslära ÅK8.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
Kolhydrater igår, idag, imorgon Anna Nyström maj 2013.
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
1 Energiprocesser. 2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Äta för att behålla en god hälsa
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
Proteiner 10.3.
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Näringslära/Kost Maria Lund -.
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Vitaminer.
Presentationens avskrift:

Mat, måltider & hälsa Årskurs 7

Näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: Kolhydrater Protein Engerigivande. Vi behöver Fett ganska mycket av dessa. Vitaminer Mineraler Ej engerigivande. Andra Vatten andra viktiga uppdrag. Om man utesluter någon av dessa näringsämnen kan kroppen drabbas av olika bristsjukdomar.

Kolhydrater Viktigaste engerikällan. Tre undergrupper: Sockerarbter Stärkelse Kostfiber Kolhydrater finns mest i vegitabiliska livsmedel. Animaliska livsmedel?

Sockerarter, stärkelse & kostfiber Snabba kolhydrater. Sackratos, fruktos och laktos. Var hittar vi sockerarter någonstans? Stärkelse är långsammare form av kolhydrater. Pasta, ris & potatis. Kostfiber långsam typ. Bra för tarmarna. ( Minskar risken för tjocktarmscancer.) Spannmålsprodukter

Proteiner Dess uppgift är att ge kroppen energi. Muskler består av protein. Behövs för att bilda insulin. 20 st Aminosyror. 9 st av dessa kan inte kroppen själv bilda utan vi måste få i oss de via mat. Essentiella (nödvändiga aminosyror). Animaliska livsmedel. Även i baljväxter.

Fetter Förutom enerig fungerar det också som isolering. Behövs för att bygga upp nya och förnya celler. Mättade, enkelomättade och fleromättade. Mättade fetter: behövs minst. För mycket ökar risken för olika hjärt- & kärlsjukdomar. Animaliskalivsmedel. Enkelomättade fetter: mer hälsosamma för kroppen. Lättare för kroppen at bryta ner. Finns framförallt i vegetabiliska livsmedel. Advokado, nötter. Fleromättade fetter: lätta för kroppen att bryta ner. Kroppen kan inte själv tillverka dem. Omega-3 : fisk, linfrö, valnötter och rapsolja. Omega- 6: sesamfrön, majsolja och solrosolja.

Vitaminer Det finns 13 st livsnödvändiga vitaminer. Fyra fettlösliga: A (ögats uppbyggnad) D (skelettets uppbyggnad) E (skydda cellerna) K (tilverka protein) Feta livsmedel, olija, mjölk & fet fisk. Även morätter, broccoli, spenat och grönkål. Vattenlösliga vitaminer: B- & C – vitaminer. B- vitamin: bra för blodet. C- imunförsvaret. Gott om i frukt och grönt. Om du inte får i dig tillräckligt stor mängd med vitaminer är det stor riskt att du kan drabbas av olika bristsjukdomar.

Mineraler Ca 20 st minderalämnen som kroppen behöver för att fungera. . Uppgift: att transpotera runt syret i kroppen, styra nervfunktioner och utvinna energi från kolhydrater, proteiner och fetter. Vanligt med järnbrist.

Vatten Vår kropp består av 50-70 % vatten. Vi behöver få i oss ca 0,5- l vatten varje dag.