Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661 Bara Sveriges Riksbank som får trycka sedlar Det kontantlösa samhället Linda Holmgren, Strömsnässkolan, Strömsnäsbruk – www.lektion.se

Inflation Saker blir dyrare Pengarna blir mindre värda Vi får färre och färre saker för varje hundralapp

Inflationsdrivande faktorer Prisspiral eller inflationsspiral När priser stiger vill människor ha högre löner Arbetsgivaren vill höja så lite som möjligt Lönen höjs och arbetsgivaren får betala Arbetsgivaren måste hitta på något för att inte förlora pengar. Ex: göra produktionen effektivare, minska antalet anställda eller höja priset på produkten för att kompensera lönehöjningarna. Lönehöjningar leder ofta till prishöjningar som leder till ännu en lönehöjning osv, DVS en prisspiral

Vad kan man göra åt inflationen? Staten kan ta till olika metoder Ex: höja skatter och låneräntan, pris- och lönestopp Pris- och lönestopp kan man bara ha under en begränsad period

Motsatsen till inflation heter deflation

Prissättning Hur bestäms priset på en vara? Utbud och efterfrågan

Marknadsformer Fri konkurrens Monopol Karteller

Ekonomiska system Kapitalistisk marknadsekonomi (finns inte riktigt renodlad) Socialistisk planekonomi (finns inte riktigt renodlad) Blandekonomi

Produktionsfaktorer Arbetskraft Material Realkapital Kunskap Pengar

Kapitalistisk marknadsekonomi Finns inte riktigt renodlad i verkligheten Marknadskrafterna avgör vad som ska produceras Företagen är privatägda De saker som det är efterfrågan på produceras och de verksamheter som inte lönar sig läggs ned. Det finns ett överutbud av varor. Det råder konkurrens på arbetsmarknaden. I en ren marknadsekonomi är det meningen att marknadskrafterna ska styra ekonomin och stat och myndigheter ska lägga sig i så lite som möjligt. Det land som ligger närmast en kapitalistisk marknadsekonomi är USA.

Socialistisk planekonomi Alla produktionsmedel ägs av samhället, staten. All arbetskraft är anställda av staten. Priset på varorna och lönerna bestäms av staten i planekonomier. Finns inte riktigt renodlat i verkligheten Man gör upp femårsplaner över vad som ska produceras Systemet fungerar dåligt, ibland produceras det för mycket av en vara men så råder det stor brist på en annan. Ofta är det brist på vanliga konsumtionsvaror så som mat, kläder, möbler osv. Det råder stor ofrihet i de länder som tillämpar planekonomi Nordkorea har kvar det planekonomiska systemet

Blandekonomi De flesta länder har någon form av blandekonomi. Sverige brukar beskrivas som ett typiskt ex på blandekonomi. Vi har en stor privatägd sektor där produktionen av varor och tjänster bestäms av marknaden. Vi har också en stor offentlig sektor Vi har lagar och regler som ser till att marknadskrafterna inte får härja fritt. Västeuropas länder är ex på blandekonomier som i olika grad griper in i marknadsekonomin

Olika ägandeformer Privatägda företag Kooperativa företag Offentligt ägda företag

Bruttonationalprodukt = BNP Summan av värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år

Kritik av BNP-Måttet BNP-siffor gynnar länder med välutvecklad ekonomi Siffror säger ingenting om hur mycket nyttigheter som produceras Siffrorna säger ingenting om det är bra eller dåliga saker som produceras BNP/Capita är en genomsnittssiffra som inte säger någonting om hur landets rikedomar är fördelade

Ekonomiska kretslopp Det enkla kretsloppet

Det större kretsloppet

Banker och kreditinstitut Bankerna mycket viktiga i det ekonomiska kretsloppet. Företagen måste ha tillgång till finanskapital för att kunna producera De pengar som bankerna lånar ut är i princip de pengar som spararna sätter in. De som lånar får betala utlåningsränta och de som sparar får inlåningsränta. Utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan Mellanskillnaden kallas för räntegap Räntegapet är bankens vinst – används till att betala löner och hyror mm. Riksbanken är statens centralbank och den enda bank som får ge ut pengar. Övriga banker kan sätta in eller låna pengar från riksbanken. Riksbankens ränta påverkar övriga bankers ränta. Riksbankschefen heter Stefan Ingves