(hopar) “Stafylokocker” Form: Kock Gramfärgning: Grampositiva Syrebehov: Aeroba 1.)Staphylococcus aureus Virulensfaktorer: Tjock peptidoglukan (tålig), protein A kapsel Massa olika toxiner; vävnadsnekrotiserands alfatoxin (ASO), cytotoxiner Serinproteas bryter uppkopplingar mellan celler i huden TSSToxin superantigen funktion förstör även endotelceller Enterotoxin superantigen funktion påv mastceller, påv tarmperistaltik Massa olika Enzymer; Koagulas som konverterar fibrinogen till fibrin – inkapsling Hyaluronidas som hydrolyserar (bryter ner) hyalyronsyra i bindväv - spridning Fibrinolysin som löser upp fibrinklottar(koagel) - försämrad läkning Penicillinas hydrolyserar (bryter ner) penicillin Resistens (MRSA) rädsla för Nosokomial smitta (dvs smitta på sjukhus), isolering Epidemiologi: finns i normalfloran på huden och slemhinna. Låga krav på fukt och näring. Kan växa till vid hög temperatur och hög salthalt. Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från hud till djupa sår) kontakt person-person smitta. Symptom: Massa olika sympom; Böld “tampongsjukan” Enterit Pneumoni Sepsis (hopar)

2.)Staphylococcus epidermidis (KNS) Virulensfaktorer: slem Epidemiologi: opportunist finns i normalfloran på huden och slemhinna Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från hud till djupa sår) Symptom: Endokardit, sepsis 3.)Staphylococcus saprofyticus (KNS) Epidemiologi: opportunist finns i normalfloran i tarmen Intern smitta/endogen smitta (smittar sig själv tex från tarm till urinrör) Symptom: UVI

(kedjor) (diplokock) “Streptokocker” Form: Kock Gramfärgning: Grampositiva Syrebehov: Aeroba 4.)Streptococcus pyogenes, grupp A, GAS Virulensfaktorer: kapsel Lipoteikonsyra (binder epitelceller) Massa toxiner; erytrogent exotoxin M protein Massa enzymer; hemolysin,streptolysin (lyserar celler), streptokinas (lyserar blodkoagel) peptidas hyaluronidas Epidemiologi: finns lite över allt, person till person smitta (dropp, hud) även från föremål- person asymptomatisk kolonisering av övreluftvägar (och hud) kan förekomma Symptom: Halsfluss,Faryngit (ont I svalg/halsen, huvudet, feber, illamående) Scharlakansfeber*, vävnadsnekrotiserande, ilskna sår med varbildning (pyogen) Impetigo svinkoppor förr barnsängsfeber sepsis…osv (kedjor) (diplokock)

5.)Grupp C och G streptokocker som grupp A fast mildare 6.)Streptococcus agalactiae, grupp B, GBS Virulensfaktorer: Kapsel vid pH 7.4 (ej kapsel vid surt pH´t). Hydrolytiska enzymer Epidemiologi: förekomer i underlivet hos kvinnor. Smitta från moder till barn vid födsel (barnet sväljer fostervatten) Symptom: Neonatal (nyfödd) sepsis och meningit. Övrigt immunnedsatta (ex. Pneumoni etc) 7.)Streptococcus pneumoniae,“pneumokock” Virulensfaktorer: kapsel teikonsyra IgA proteas adhesionsproteiner vävnadsförstörande enzym… Recistens… Epidemiologi: nyfödda, barn, äldre. Kroniska bärare i svalg kontaktsmitta person-person droppsmitta Symptom: pneumoni etc. öroninflammation, invasiv-sepsis-meningit

“Enterokocker” 8.)“Enterokocker” Form: Kock Gramfärgning: Grampositiva Syrebehov: Aeroba Virulensfaktorer: relativt avirulent, antibiotika resistens Epidemiologi: äldre sjuka Symptom: UVI och sår under midjan etc (par och kortare kedjor)

Gramfärgning: Grampositiva, Syrebehov: Aeroba (fakultativ anaerob) “Bacillus” (B) Form: Stav Gramfärgning: Grampositiva, Syrebehov: Aeroba (fakultativ anaerob) 9.) B.Anthracis Virulensfaktorer: Sporbildning, kapsel, toxiner Epidemiologi: sporer finns I djur och jord Djurarbetare, kontamination av mat, bioterrorism sporer kommer in i kroppen via yttre miljön ”omgivningssmitta” 1. sporer in i sår i huden 2. sporer in i lungor via inhalation (obs! får ull) 3. sporer in i mag-tarm kanal via mat/vatten. Symptom: Antrax mjälten påverkas(kutanös-, inhalation-, gastrointestinal-antrax) 10.) B.Cereus Virulensfaktorer: Sporbildning, toxiner, värmestabilt toxin Epidemiologi: Finns i jord, torra livsmedel, spridning via mat, ögon infektion vid skada+jord. sporer kommer in i kroppen tex. Ögonen via yttre miljön ”omgivningssmitta” Alt. Man får i sig endotoxin via mat (ex.ris). drogmissbrukare infektion via nål->bacteriemi Symptom: Gastroenterit (diarré och magkramper), ögon infektion kateter relaterad sepsis.Opportunistiska infektioner

Kap 26 Listeria Listeria monocytogenes Form: Stav Gramfärgning: Gram positiv, speciell cellvägg Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Fakultativt intracellulär Adherensfaktorer Hemolysin Kan växa till höga koncentrationer i mat Epidemiologi: Immunnedsatta personer, äldre, nyfödda gravida varnas för ex opastöriserad ost Kan finnas i låg nivå gastrointestinalt. Finns i naturen i jord och vatten smitta indirekt smitta via mat/vatten Symptom: Sepsis och meningit influensa symptom hos vuxna

Corynebacterium 12.) Corynebacterium diphteriae Form: Stav Gramfärgning: Gram positiv, speciell cellvägg Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Difteritoxin kap 19 ger cellnekros och påverkar perifera nerver, njurar, lever etc. Epidemiologi: Vaccin. DTP-vaccinet ->fullgott skydd smitta via person-person droppsmitta en del C.diphteriae är en toxinbildare, en del människor är friska smittbärare Symptom: ”Difteri”, difteri exotoxinet ger Halsflussymptom, andningssvårigheter, krupp. (Beläggning på tungan)

Mycobacterium 13.) Mycobacterium tuberculosis Form: stav Gramfärgning: mycket speciell cellvägg med Mykolinsyra, Grampositiv Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Intracellulär Okänslig för intorkning och desinfektion pga den vaxlika cellväggen Kräver ofta flera antibiotika under lång tid Epidemiologi: Förekommer i naturen. Dropsmitta direkt kontakt eller inhalation. Kan dröja läng innan symptomen uppträder. Symptom: Lungtuberkulos, andra organ drabbas också, läs mera själva

NEISSERIA kaffebönsliknande Form: kock-kockobacill Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob 14.)Neisseria meningitidis “meningokock” Virulensfaktorer: pili kapsel endotoxin Epidemiologi: Bärare finns. kontakt person-person-droppsmitta. Vanligast hos barn och yngre vuxna Symptom: meningit (hjärnhinneinflammation).. 15.)Neisseria gonorrhoeae “gonokock” intracellulär överlevnad i neutrofiler Proteas b-laktamas ->recistens Antigenvariation Epidemiologi: Asymptomatiska bärare finns kontakt person-person-sexuellsmitta Symptom: gonorré (urogenital även svalg och ögon) kaffebönsliknande

Enterobacteriaseae “Enterobacteriaceae” nr. 16-23 Form: Stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov:Aerob Virulensfaktorer: se **** för alla. För specifika virulensfaktorer för enskillda bakterier nr 16-23 Epidemiologi: Förekommer i tarm, oftast i normalfloran. Dessa är då alltså opportunister. De arter i denna familj som alltid gör oss sjuka då de finns i tarmen tex EHEC, Salmonella, Yersinia etc Smitta intern från tarm till urinrör vid syptom UVI Smitta via mat och vatten vid symptom mag-tarm infektioner För specifika epidemiologi för bakterie 16-23 se kap i boken

Vanliga virulensfaktorer **** associerade med enterobacteriase; Enterobacteriaseae Vanliga virulensfaktorer **** associerade med enterobacteriase; Endotoxin (LPS) Kapsel Antigen variation (K och H) -> undviker det specifika immunförsvaret Möjlighet till upptag av tillväxtfaktorer (Fe2+) Resistent mot avdödning i serum genom att förhindra att komplement binder ->undviker det ospecifika immunförsvaret Antibiotika resistens (vanl. plasmidburen)

16.) Escherichia coli se tab.31-1 Symptom: vanligast UVI, sepsis EPEC-Entero Patogen E.Coli->Spädbarns diarré ETEC-Entero Toxisk E.Coli->turist diarré EHEC-Entero Hemorragisk E.Coli->blödning och skador på inre organ 17.) Klebsiella pneumonie Symptom: vanligast UVI, pneumoni (lunginflammation) och sepsis hos immunnedsatta 18.) “Proteus” Symptom: UVI, liggsår 19.) “Enterobacter” Symptom:UVI

“Salmonella” artrik >2500 O-serotyper, S.smittställe 20.) S. typhi (enterica) 21.) S.paratyphi Symptom:Vanliga Salmonellor ger diarré, feber S.Typhi och S.paratyphi ger mycket allvarligare symptom, hög feber och allmänpåverkan, sepsis 22.) Yersinia enterokolitika Symptom: diarré, kraftiga smärtor I magen som påminner om blindtarmsinflammation 23.)Shigella dysenteriae Symptom: Feber, diarréer ibland slemmiga och blodiga sk “rödsot”

Vibrio och aeromonas 24.)Vibrio kolera Form: Vibrio, böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Exotoxin kap 19, fig 32-1 tab 32-2 Epidemiologi: vanligen smitta via förorenat vatten både barn och vuxna Symptom: Kraftig diarré

campylobacter och helicobacter 25.) Campylobacter jejunii Form: Böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: “faktorer som reglerar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion. Epidemiologi: förekommer i naturen,djur smitta via mat/vatten främst kykling Symptom: feber, ledvärk, diarré och magsmärtor (det finns en autoimmunsjukdom som går på nervvävnad som man tror inducerats pga Campylobacter infektion) 26.) Helicobacter pylori Virulensfaktorer: “faktorer som regierar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion. För mer info om H.pylori Epidemiologi: förekommer i naturen smitta via mat/vatten Symptom: magsår Campylo =kurva

pseudomonas och besläktade bakterier 27.) Pseudomonas aeruginosa Form: Stav Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Opportunist! (Vidhäftning, Kapsel Endotoxin, exotoxin) Antibiotika resistens Växer bra i olika temp Epidemiologi: Smitta från “överallt”, intern. För mer info se kap 34 Symptom: UVI Infektiion I liggsår och brännskador

Haemophilus “Haemophilus” (H.influenzae, H.parainfluenzae) Subgrupper a-f (b farligaste ingår i vaccin) 28.)Haemophilus influenzae Form: Stav Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Vidhäftning kapsel pili Epidemiologi: Aerosolsmitta Symptom: Sinuit Otit Pneumoni Meningit Haemophilus

Bordetella “Bordetella” 29.) B.pertussis (B.parapertussis- lite mildare variant) Form: Stav (kockoid stav) Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Vidhäftning Toxin Epidemiologi: Aerolsol smitta (luftburen) allvarliga infektioner hos nyfödda Symptom: “kikhosta” Vaccin inte riktigt fullgott skydd

Francicella och Brucella 30.) Francisella tularense Form: liten kockobacill Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Kapsel Intracellulär Epidemiologi: Vektorburen kan överföras via myggor eller andra stickande insekter. Sjukdom förekommer främst hos gnagare, kontakt med sjuka och döda djur (vanl. öga). Symptom: “Harpest” insektsbett->sår->lymfan. Öga->Bindhinnekatarr. (Vanligare norra sverige)

Legionella 31.) Legionella pneumophilia Form: stav Gramfärgning: Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Intracellulär i makrofager, invaderar epitel Epidemiologi: Förekommer överallt I vatten. Omgivningssmitta. Aerosol. Symptom: “legionellos” – pneumoni, hög feber huvudvärk, muskelvärk torrhosta 5-30% avlider “pontiac feber” –lnfluensalik symptom

Clostridium “Clostridium” Form: Stav Gramfärgning: Grampositiv Syrebehov: Anaerob Virulensfaktorer: Spor, toxiner för specifika virulensfaktorer se kapitel 40 32.) Clostridium botulinium 33.) Clostridium tetani 34.) Clostridum perfringens 35.) Clostridium difficile Epidemiologi: Förekommer i Jord, vatten, kloakvatten. Normalflora i tarm hos djur. nr 34 och 35 kan finnas i friska individers tarm. sporer kommer in i kroppen via yttre miljön ”omgivningssmitta” 32.) toxin/sporer in i mag-tarm kanal via mat/vatten (”små barn inte äta tex honung”). 33.) sporer in i sår i huden, bett från djur 34.) opportunist! sporer in i sår i huden under speciella omständigheter ex. dålig cirkulation i vävnaden (stora djupa skott och granat splitter skada). Ibland vid tarm kirurgiska ingrepp. Döende patienter tarm->blod. 35.) opportunist! finns på plats/ in i mag-tarm kanal via mat/vatten- får fäste efter antibiotikabehandling

Clostridium 32.) Clostridium botulinium 33.) Clostridium tetani 34.) Clostridum perfringens 35.) Clostridium difficile Symptom: 32.) ”botulism” matförgiftning (framförallt grönsaker, fisk konserver- syrefritt!!!!), nervimpuls ner!->svälj-svårigheter-> andningsstop. 33.) ”stelkramp”, nervsignal upp!-> kramp. 34.) ”gasbrand” sår (djupa sår, vanlig på slagfältet i krig). Vävnadsnedbrytande enzym under gasutveckling. Även matförgiftning (liknande den vid B.cereus) 35.) diarré ”pseudomembranöskolit” efter att normalfloran i tarmen slagits ut av antibiotika behandling

Treponema, borrelia och leptosira Form: Spiroket Gramfärgning: Gramnegativ, annorlunda i cellvägg Syrebehov: Mikroaerofil 36.) Treponema palladium Epidemiologi: smittväg: sexuell virulensfaktorer: adherens, hyaluronidas, vävnads förstörelse som ett resultat av värdens immunsvar, klär in sig i fibronektin som skydd mot immunförsvaret symptom: “syfilis” primär (sår) sekundär (blod) tertiär (neurologiska symptom) 37.) “Borrelia” Epidemiologi: smittväg vektorburen (fästing) virulensfaktorer: förändrar sina antigen, påverkar immunförsvaret symptom: “Borrelia” 3dagar-4veckor hudrodnad I ring 3månader-år neurologiska symptom

Mycoplasma och ureaplasma Form: minsta bakterien, kock Gramfärgning: Gramnegativ, ingen cellvägg membran med steroler Syrebehov: aerob 38.) Mycoplasma pneumoniae Epidemiologi: droppsmitta virulensfaktorer: intracellulär, adherens, superantigen symptom: Övre-nedre luftvägsinfektioner, bronchopneumoni Det finns också en Mycoplasma variant som infekterar genitalt Mycoplasma genitalium

Clamydia “Chlamydia” Form: kock Gramfärgning: Gramnegativ annorlunda cellvägg Syrebehov: aerob 39.) Chlamydia trachomatis Virulensfaktorer: intracellulära Epidemiologi: smittväg direktkontakt sexuelldirektkontakt för urogenitalainfektioner Symptom: Urogenitala infektioner “Chlamydia” – klåda, flytningar, sveda kan orsaka sterilitet Ögoninfektioner Det finns också en Clamydia variant som infekterar i respiratoriska delar Clamydia pneumonie “twar”