Frisöryrket och skatter Detta informationsmateral till frisörelever har Skatteverket och Frisörföretagarna arbetat fram tillsammans och består av dels detta bildspel men även av ett case med två elever och några händelser som berör frisöryrket och skatter. Caset är händelserna med frågor samt svar och är uppdelat på samma sätt som detta bildspel. Materialet är uppdelat i fem olika block. Man kan ta de olika blocken vid olika tillfällen eller alla efter varann. Skatter i Sverige Anställning Vitt eller svart? Frisörföretagarna och Skatteverket Starta eget i samverkan med

Det svenska skattesystemet

Vad arbetar Skatteverket med? Folkbokföring Skatt Service Information Kontroll Beskriv kort Skatteverkets arbetsuppgifter. I många andra länder är folkbokföringsmyndigheten en egen myndighet. Förklara att i Sverige har Skatteverket hand om både folkbokföringen och skatterna samt att man även utfärdar id-kort, har gratis informationsträffar och servicekontor dit medborgarna kan vända sig för att få hjälp och service. Skatteverkets arbetsuppgifter Folkbokföring är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. I folkbokföringen registreras bland annat vilka som bor i landet och var de bor. Skatt är Skatteverkets största arbetsuppgift. Det innefattar bl.a. person- och företagsbeskattning. Varje år måste den som haft en inkomst lämna en inkomstdeklaration där man anger årsinkomsten och skatten som man har betalat. Skatteverket arbetar även med andra arbetsuppgifter som moms, sociala avgifter, punktskatter, fastighetstaxering, revision mm. Mer om några av dessa delarna längre fram i bildspelet. På Skatteverket arbetar man på två olika sätt med ovanstående arbetsuppgifter. Service innefattar bl.a. Skatteverkets skatteupplysning, servicekontoren m.m. På servicekontoret kan du få hjälp med olika frågor som Skatteverket hanterar. Du kan bl.a. få allmän vägledning, hjälp med blanketter och ansökningar, information om pågående ärenden, utskrift av intyg samt ansöka om id-kort på vissa kontor. Informationer ges till bl.a. nyföretagare, nyanlända och föreningar. Skatteverket försöker arbeta så att det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Skatteverket arbetar även med kontroll, t.ex. genom att granska inkomstdeklarationer som kommer in från både privatpersoner och företag. På så sätt blir det rätt skatt som var och en ska betala. Skatteverket lägger stor fokus på service och information, för att det ska vara lätt att göra rätt från början.

Skatterna går pengar till skola, sjukhus, vägar och annat. Vad är skatt? Pengar som vi alla betalar till kommun, landsting och stat. Vårt skattesystem bygger på att vi alla bidrar genom den skatt vi betalar till kommun, landsting och stat. Vårt system bygger på att vi gör det tillsammans. Vi betalar skatt för att kunna betala samhällets utgifter. Skatten finansierar viktiga samhällsfunktioner som skola, sjukvård och vägar. En stor del av skattepengarna går till det sociala skyddet och det får vi tillbaka i form av t.ex. pension, sjukpenning och föräldrapenning. Skatterna går pengar till skola, sjukhus, vägar och annat.

Vilka som får styra Sverige bestäms av medborgarna! Skatter och avgifter Vem bestämmer skatternas storlek? Riksdag Kommuner Landsting Vilka skatter vi ska ha och hur stora de ska vara bestäms av politiker. Vill man påverka storleken på skatten vi betalar eller sättet skatterna används på ska man därför påverka politikerna och använda sin rösträtt. Allmänna val i Sverige hålls vart fjärde år och då röstar vi fram vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag, landsting och kommun. Svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta till riksdagen, landstinget och kommunen. Människor som bor i Sverige men som inte är medborgare får rösta i kommunalvalet. Du ska vara folkbokförd i Sverige i tre år för att få rösta i kommunvalet. I riksdagen (parlamentet) sitter representanter för alla de politiska partier som vi har i Sverige som i valet fått över 4 % av rösterna. De i landet som röstar väljer vilka partier som man vill få in i riksdagen och riksdagen väljer i sin tur regering. Statsministern leder regeringen. Finansdepartementet och regering lägger förslag till riksdagen om vilka skatter vi ska ha. I riksdagen beslutar man sedan vilka skatter vi ska ha, samt hur vi ska betala dem. Skatt i Sverige delas upp i stat, landsting och kommuner. Riksdagen beslutar för staten dvs. på nationell nivå. Politiker i landstinget bestämmer på regional nivå om sjukvård, tandvård och ibland även kollektivtrafik. En del av skatten vi betalar går till landstinget. På lokal nivå, dvs. i varje kommun bestämmer kommunpolitikerna hur stor den kommunala skatten ska vara och hur pengarna ska fördelas. Kommunalskatten går till bl.a. skolor, äldreomsorg m.m. Verkställandet lämnas över till Skatteverket som arbetar med att ta in skatterna. Skatteverket har kontor över hela landet. Vilka som får styra Sverige bestäms av medborgarna!

Vad betalar vi skatt på? Lön på arbetsinkomst från anställning Inkomster från eget företag Föräldrapenning, pension Ersättning vid arbetslöshet (A-kassa) Kapitalinkomster När vi handlar (moms) Punktskatter m.m. Vi har olika typer av skatter i Sverige. Det här är några exempel, det finns även annat som skatt betalas på. Skatt på arbetsinkomster När vi arbetar och får en lön dras det en skatt från lönen som arbetsgivaren betalar ut. Arbetsgivaren/utbetalaren drar skatten och betalar in den till Skatteverket. Om du är har en enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag, betalar du skatt på överskottet i näringsverksamheten. Då ska du själv betala in skatten till Skatteverket. Tips! För mer information gällande eget företag se Skatteverkets webbplats och under ingången Företag → företagare. Skatt dras även från pension och andra förmåner som betalas ut från Försäkringskassan t.ex. föräldrapenning, sjukpenning och aktivitetsersättning. Skatt på kapital Vi betalar kapitalskatt på ränteintäkter, utdelning på aktier och vinst vid försäljning av tillgångar, t.ex. försäljning av fastigheter och värdepapper. Skatt på varor och tjänster Moms är en skatt som vi betalar när vi konsumerar varor och tjänster i Sverige. Vi betalar moms på nästan alla varor och tjänster som vi köper. Vi betalar momsen till företagen som vi handlar av. Företagen ser sedan till att momsen betalas in till Skatteverket. Exempel på varor är: Godis, tidningar, telefoner, smink, mat. Exempel på tjänster: Frisören, transporttjänster (buss och tåg) mm. Titta på kvittot nästa gång du köper något. Där kommer det att stå hur mycket moms du har betalat. Det finns några undantag när moms inte ska tas ut. Exempel på detta är sjukvård och viss utbildning. Det finns också speciella konsumtionsskatter på särskilt utvalda varor och tjänster. Dessa skatter kallas för punktskatter. Dessa skatter, likt andra skatter, ger staten inkomster men har ofta införts av andra skäl. Punktskatterna kan t.ex. användas för att styra konsumtionen i, en för samhället, önskvärd riktning. Exempel på detta är skatten på alkohol, energi och tobak. Dessa tre skatter är också våra äldsta punktskatter.   Fördelning av de skatter som kommer in Nära 60 procent av de totala skatteintäkterna år 2014 var olika skatter på arbete. Dessa skatter kan grovt delas in i direkta och indirekta skatter på arbete. De förstnämnda består nästan uteslutande av kommunal och statlig inkomstskatt. De indirekta skatterna på arbete utgörs huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Under senare år har ett antal förändringar skett i kapitalbeskattningen. Bland annat försvann arvs- och gåvoskatten år 2005. 2007 försvann även förmögenhetsskatten och 2008 fick fastighetsskatten en annan utformning. Skatten på hushållens kapitalvinster uppgick år 2012 till cirka 25 miljarder kronor. Denna är naturligtvis mycket känslig för svängningar i konjunkturen. Skatt på kapital utgör ca 10 % av skatteintäkterna. Skatt på konsumtion: Moms och punktskatter utgör cirka 30 procent av de totala skatteintäkterna. Av dessa är givetvis momsen den största enskilda intäktsposten (ca 21 % av de totala skatteintäkterna). Källa: ekonomifakta.se, ekonomistyrningsverket.se

Vad använder vi skatterna till? Exempel på några områden där våra skattepengar används. Infrastruktur T.ex. järnvägar, vägar och broar. Rättsväsendet T.ex. polis, domstol och kriminalvård. Utbildning Förskola, grundskola, gymnasieskola, högskola och universitet. Vård och omsorg Vi betalar en liten avgift när vi går till läkaren i förhållande till vad sjukvården kostar i Sverige. Allt är skattefinansierat. Socialt skydd Pensioner, sjukpenning och föräldrapenning. Tips! För mer utförlig information om olika samhällskostnader se aktuell kommuns webbplats eller Sveriges kommuner och landsting www.skl.se.

Hur används skatterna? Hur används skatterna? Procentsatserna är avrundade. Socialt skydd 42 % (varav ålderdom 20, sjukdom och handikapp 11, familjer och barn 5, arbetslöshet 3, övrig socialt skydd 2, efterlevande 1) Offentlig förvaltning 14 % Hälso- och sjukvård 13 % Utbildning 13 % Näringslivsfrågor 9 % (inkluderar till exempel jordbruk, fiske, bränsle och energi, transporter och kommunikation)  Försvar, polis, domstolar, m.m. 5 % Övrigt 4 % Fritidsverksamhet, kultur och religion 2 % Miljöskydd 1 % Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 1 % Källa: Ekonomifakta, COFOG och Eurostat

När konsumerar vi mest och när bidrar vi mest? Bilden visar i vilken ålder man behöver mest hjälp från samhället. Barn och ungdomar kostar ca 2 miljarder kr av samhällets gemensamma resurser fram tills man är 20 år. I Sverige har vi bestämt att det är bäst för samhället att alla hjälps åt att betala för skolan så att man kan bli frisör eller läkare eller vad man vill, även om ens föräldrar inte har möjlighet att betala. Likadant är det när man blir gammal. Då behöver man också ofta mer hjälp än tidigare och pensions- och sjukvårdskostnaderna ökar. Under hela livet konsumerar man sådant som vägar, samhällsskydd och rättsväsende. Det kan vara lätt att glömma bort. Från första inköpen av godis och annat från veckopengen så bidrar man med moms. Sedan sticker kurvan iväg uppåt när man efter skolgången börjar tjäna egna pengar, för att börja vända nedåt och vid 65 års ålder eller lite senare så börjar man kanske behöva lite mer hjälp av samhället. Från denna kan man utläsa att samhället bidrar till människorna mycket under de första 20 åren av livet via dagis, skola etc. och från 65 år och framåt via pension och äldrevård. Mellan säg 30 till 60 jobbar de flesta och tjänar pengar men använder inte samhällets resurser lika mycket som ett barn eller en äldre person.

Samhällsskydd och rättsskipning 2,80 kr Försvar 3,40 kr Socialt skydd 41,90 kr Samhällsskydd och rättsskipning 2,80 kr Utbildning 13,60 kr Kultur och fritidsverksamhet 2,10 kr Hälso- och sjukvård 13,60 kr Bostäder och samhällsutveckling 0,80 kr Offentlig förvaltning 12,50 kr Siffrorna har hämtats från broschyren Sommar- och extrajobb SKV 430, utgiven i december 2014. Det här är en bild som visar hur dina skattepengar används per hundralapp. Rötterna är skatter och avgifter, och grenarna är vad skatterna används till. Socialt skydd – En stor del av skatten går till pensioner, sjukpenning, barnbidrag, föräldrapenning och arbetslöshetsersättningar. Utbildning – Pengar till förskola, grundskola, gymnasium högskola m.m. Hälso- och sjukvård – Sjukvård och medicinska produkter betalas här. Offentlig förvaltning – Kostnader för t.ex. Skatteverket och Utrikesdepartementet samt räntor på statsskulden. Även u-hjälp ingår här. Näringsliv – En del av skatten används till att bygga ut och underhålla vägar och järnvägsnät. Försvar – Militärt och civilt försvar. Sverige skickar fredsbevarande styrkor på internationella uppdrag. Samhällsskydd och rättsskipning – Samhället behöver polis, brandkår, domstolar och kriminalvård. Kultur och fritidsverksamhet – En mindre del av skatten går bl.a. till bibliotek, museer och idrottsanläggningar. Bostäder och samhällsutveckling – Planering av nya bostadsområden. Vattenförsörjning och gatubelysning. Miljöskydd – Att ta hand om våra sopor kostar pengar, liksom att motverka försurning av miljön och att sanera oljeutsläpp. Tips: Fråga gruppen ”Hur mycket skatt betalar vi alla tillsammans under ett år?” Svar: Totala skatteinkomster under 2015 var 1 790 miljarder kronor (1 790 000 000 000 kr). Källa: ekonomifakta.se Näringsliv 9 kr Miljöskydd 0,30 kr 100 kr 10

Att börja jobba I detta avsnittet handlar det om vad som gäller när man är anställd. Många av eleverna kommer snart att börja jobba, antingen som anställda eller som egna företagare. Vi börjar med att berätta om vad som gäller när man är anställd. Några av eleverna har redan kommit ut i arbetslivet och egna arbetserfarenheter och vill kanske dela med sig.

Anställningsbevis (-avtal) Ditt namn och personnummer Arbetsgivare (uppgift om namn och organisationsnummer) Lönen Arbetstiden Semestervillkor Du har rätt att få ett anställningsbevis där dina arbetsuppgifter, dina arbetstider och din lön framgår. Den visar vad du och arbetsgivaren har kommit överens om. Anställningsbeviset är bra att ha om du söker nytt jobb. Det kan också vara bra att ha om din arbetsgivare går i konkurs, eftersom du då kan ha rätt att få lön under en viss tid från lönegarantinämnden. Se till att anställningsbeviset är skriftligt. Muntliga avtal är juridiskt bindande, men om du och din arbetsgivare blir oense om vad som har avtalats kan det vara svårt att bevisa vad som är sagt. Arbetsgivaren är enligt lagen om anställningsskydd, LAS, skyldig att skriftligen informera arbetstagaren om villkoren på arbetsplatsen. Tips! Läs mer på skatteverket.se → Om oss → Tema: Svart på vitt → Så jobbar du vitt

Spara dessa specifikationer! Lönespecifikation Ska innehålla namn personnummer lönebelopp avdragen skatt När du får en lön har du också rätt att få ett lönspecifikation/lönekvitto varje gång du får lön. På lönebeskedet ska det framgå: Arbetsgivarens namn Ditt namn och personnummer Din bruttolön (den lön som du och arbetsgivaren har kommit överens om, lön före skatt) Den skatt arbetsgivaren har dragit från din lön Din nettolön (den lön du får utbetald, lön efter skatt) Det är viktigt att det står hur mycket lön du har fått och hur mycket skatt som arbetsgivaren har dragit från lönen. Det är arbetsgivaren som drar skatt från din lön och betalar in den till Skatteverket. Spara dina lönespecifikationer! Det är ditt bevis på att du har betalat skatt. Om arbetsgivaren inte har betalat in skatten till Skatteverket så behöver du inte betala skatten en gång till om du kan visa upp lönespecifikation med uppgift om hur mycket skatt som arbetsgivaren har dragit. Om du kan göra det blir det arbetsgivaren som då blir tvungen att betala in den skatt som dragits av från lönen enligt lönespecifikationen. Spara dessa specifikationer!

Viktiga dokument! Anställningsbevis Lönebesked Kontrolluppgift Förutom lönebesked och anställningsbevis är kontrolluppgiften ett mycket viktigt dokument. Senast sista januari året efter att man tjänade pengarna ska man få ett sammandrag från sin arbetsgivare på hur mycket lön och ev. andra förmåner man fått och hur mycket skatt som arbetsgivaren har dragit från lönen. Arbetsgivaren skickar också uppgifterna till Skatteverket. Denna kallas kontrolluppgift. Det är kontrolluppgiften som visar Skatteverket hur mycket skatt arbetsgivaren har betalat in för varje anställd. Det är därför mycket viktigt att kontrollera så summorna stämmer med verkligheten (jämför kontrolluppgiften med alla lönebevis/ lönespecifikationer) och att kontakta sin arbetsgivare om uppgifterna är fel. Det är kontrolluppgifterna (från arbetsgivare, banker m. fl.) som Skatteverket använder som underlag när inkomstdeklarationerna förtrycks.

Hur mycket skatt blir det? Inkomst per år Skatt i procent, ca Skatt i kronor, ca 18 950 18 951 7 1 300 100 000 13 12 900 300 000 23 68 400 500 000 28 142 400 Det här är ett exempel på hur din lön beskattas inkomståret 2017. Skatten är beräknad enligt en genomsnittlig kommunal skattesats i Sverige på 32,35 %. Många kanske tror att det är den kommunala skattsatsen som styr hur mycket man ska betala i skatt, men det är inkomstens storlek som styr skatten. I Sverige har vi progressiv beskattning, vilket innebär att ju mer man tjänar desto mer skatt betalar man. Om man tjänar maximalt 18 950 kr under år 2017 betalar man ingen inkomstskatt alls. Utökad info Det finns mycket som påverkar skattens storlek. Det finns en del avdrag som gör att skatten sänks. Alla får ett grundavdrag som är skattefritt. Detta grundavdrag är högre när man har låg lön. Alla som arbetar får även en skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag) vilket medför att skatten kan bli lägre än den kommunala skattesatsen. På vissa högre inkomster tas det ut statlig skatt utöver den kommunala skatten. För 2017 är det inkomster som överstiger 452 100 kr per år. (För den som fyllt 65 år gäller andra belopp, se skatteverket.se) Beloppen på bilden kommer från Skatteverkets webbplats under Privat -> Skatter -> Arbete & inkomst -> Så beskattas din lön Det finns skattetabeller 29-40 och det är vilken tabell man ska gå efter beroende på var man bor. Överkurs! För inkomståret 2017 finns det två skiktgränser*. Den nedre skiktgränsen är 438 900 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Den övre skiktgränsen är 638 500 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med ytterligare 5 procent (den så kallade värnskatten), det vill säga sammanlagt 25 procent. Det innebär att du för inkomstår 2017 kan ha en inkomst på 452 100 kronor respektive 651 700  kronor (de s.k. brytpunkterna) utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt. Detta beror på grundavdraget. Den som arbetar och har fyllt 65 år när inkomståret börjar har högre brytpunkter. Dessa är på 478 100 kr resp. 670 600 kr.   *Skiktgränsen = den taxerade inkomsten minskad med grundavdrag, dvs. beskattningsbar förvärvsinkomst. Den högsta skattesatsen i Sverige är enligt skattetabell 40 och förutsätter en månadsinkomst på minst 2 138 001 kr, dvs en årsinkomst på minst 25 656 012 kr. Detta ger en skatt på 65 %, vilket kan vara den högsta inkomstskatten i Sverige. Arbetsinkomster 2017 beräknat på genomsnittlig kommunal skattesats i Sverige (32,35 %)

”Jämkning”- ändrad beräkning av skatteavdrag Om inkomsten är mindre än 18 951 kr: Intyg till arbets-givaren (endast skolelever) SKV 434 Om inkomsten är lika med eller större än 18 951 kr: Ansök om jämkning på skatteverket.se Om man bara jobbar del av året Om man inte säger något till arbetsgivaren dras skatt av från lönen med 30 % eller enligt en skattetabell. Ofta blir det ett för högt skatteavdrag eftersom skattetabellen är beräknad på att man har månadslön under hela året. Även 30 % är för högt skatteavdrag i de allra flesta fall. Då är det viktigt att ha ansökt om jämkning, om man inte vill vänta till nästa år med att få tillbaka pengarna. Efter ansökan räknar Skatteverket ut ”rätt skatt” utifrån vad som sagts vara inkomstbeloppet. Skatteavdraget blir då inte lika högt och man behöver inte vänta på att få tillbaka pengar utan skatteavdraget kan bli mer rätt från början. Ansökan görs på vår hemsida och man hittar den under rubriken e-tjänster och självservice. För denna tjänst krävs inte e-legitimation. Har du e-leg? Många av Skatteverkets andra e-tjänster kan man använda om man har e-legitimation, t ex flyttändring, beställa personbevis, lämna in sin inkomstdeklaration. E-legitimation skaffar du hos din bank eller hos Telia, vissa villkor gäller, se info på skatteverket.se under rubriken Privat -> Om e-legitimation Vill du veta mer? http://www.e-legitimation.se

Betalning av skatt 2016 2017 Inkomst-deklaration Slutskattebesked Du arbetar och får lön 2 maj Juni/ Augusti/ September/ December Obs! Bilden är animerad Så här går det till med betalningen av skatt: Du arbetar och får lön t.ex. varje månad. Spara dina lönespecifikationer! Arbetsgivaren drar preliminärskatt från din lön och betalar in skatter och sociala avgifter till Skatteverket. Senast den 31 januari året efter ska du få ett sammandrag från din arbetsgivare på hur mycket lön och eventuellt andra förmåner du fått och hur mycket skatt som arbetsgivaren har dragit på din lön under 2016. Sammandraget heter kontrolluppgift. Kontrollera att alla uppgifter är korrekta och att ingen uppgift saknas. En kopia på dina uppgifter ska arbetsgivaren skicka till Skatteverket. Kontrolluppgiften ligger till grund för de uppgifter som förtrycks i din inkomstdeklaration. I april skickas din deklaration till dig. De förifyllda uppgifter som finns på deklarationen är en sammanställning på alla de kontrolluppgifter Skatteverket har fått in för dig från din/dina arbetsgivare, banker, bostadsrättsföreningar och andra. Deklarationen ska normalt lämnas till Skatteverket senast den 2 maj året efter inkomståret. Antingen godkänner du de förifyllda uppgifterna eller så gör du de ändringar som ska göras. Det kan finnas möjligheter till vissa avdrag i deklarationen för t.ex. resor mellan arbete och bostad m.m. Om avdrag görs och godkänns kommer den slutliga skatten bli lägre eftersom arbetsgivaren dragit skatt efter tabell utan att veta att avdrag kommer att göras. Deklarationen kan lämnas elektroniskt via telefon, sms, app, e-tjänst eller på papper. Det finns flera fördelar med att lämna in den elektroniskt. Det går snabbt, är enkelt och säkert. Du får hjälp med summeringar och överföringar, du får alltid en kvittens på att deklarationen är inlämnad och har dessutom möjlighet att få dina skattepengar före midsommar om du anmält mottagarkonto (våren 2017: Skatteåterbäring före Påsk, se hemsidan). Ett skattebesked skickas ut till dig antingen i juni, augusti eller september där det framgår om du ska få pengar tillbaka eller om du måste betala in mer skatt. Om man är företagare kan slutskattebeskedet komma i december. Har det betalats in för lite preliminärskatt under året måste du betala in resten. Tillsammans med slutskattebeskedet får du inbetalningskort att betala in den skatt som fattas. Du betalar in beloppet till ditt skattekonto. Om det har betalats in för mycket preliminärskatt kommer Skatteverket betala ut pengarna under den månad du får ditt slutskattebesked. Skatteåterbäring under 2 000 kronor betalas ut automatiskt bara om du har anmält ett konto som pengarna ska betalas in till. Anmäla mottagarkonto kan man göra på sin bank eller via skatteverket.se → Självservice → Skattekonto. Tänk på att om du inte begärt skattejämkning och tjänar maximalt 18 951 kr så drar arbetsgivaren skatt när du får din lön trots att du inte ska betala skatt alls. I så fall får du tillbaka dessa som slutskatt nästa år. 2016 2017 Arbetsgivaren drar preliminärskatt varje månad Arbetsgivaren lämnar kontrolluppgift

Vitt eller svart

Vad menas med svartjobb och skattefusk? När du arbetar, får betalt men inte betalar skatt! Skatten finansierar viktiga samhällsfunktioner som skola, sjukvård och infrastruktur. Det svenska samhället bygger på att alla är med och betalar. När alla inte ställer upp på det blir det mindre pengar till skola, sjukvård, bidrag etc. Svartarbete är en typ av skattefusk som innebär att man arbetar utan att betala skatt. Arbetsgivaren betalar inte heller arbetsgivaravgifter på lönen. Det är olagligt att jobba svart. Kan verka enkelt, ger eventuellt mer pengar för stunden, men det finns risker. När ni frisörelever gått klart skolan har ni rätt till en bruttolön på 11 000 kronor enligt kollektivavtal (gäller från april 2016) . När ni gjort gesällprovet har ni rätt till en garantilön på 23 000 kronor (plus provision) – alltså mer än dubbelt så mycket! För att få göra gesällprovet behövs 3 000 timmar ”färdigutbildning”, dvs jobba på en frisersalong ungefär 1,5 år på heltid. Jobbar man svart räknas inte de timmarna och man kan inte göra gesällprovet och bli en riktig frisör. Vem tjänar på det? Du eller din arbetsgivare? Och om du har fått ett jobb men klipper svart på din fritid, då är du illojal mot din arbetsgivare och stjäl alltså kunder från din chef. Det gör att han eller hon har rätt att ge dig sparken. Du kan alltså förlora jobbet. Det finns ju en massa andra anledningar också, se nästa bild Mer att läsa finns på skatteverket.se → Om oss → Om Skatteverket → Tema: Svart på vitt Vad kan hända och vilka risker finns det?

Svart arbete... Pension Inga kreditköp/ lån Ingen sjuklön Risk för Inget anställnings- avtal Risk för böter och fängelse Sjukpenning Ingen övertids- ersättning Svart arbete... Sverige är uppbyggt på att alla hjälps åt att betala skatt. Ändå går vi varje år miste om ca 130 miljarder kronor på grund av olika former av skattefusk. Ungefär häften av den summan, ca 65 miljarder kronor, kan förknippas med svartjobb. Det finns konsekvenser av att arbeta svart. Några exempel på vilka konsekvenser det får för den som arbetar svart: får inte något anställningsavtal och kan därför bli lurad på lönen, får ingen semesterersättning från arbetsgivaren, får inga betyg eller referenser att visa upp när man söker ett annat arbete förlorar försäkringar eftersom företagets försäkringar inte gäller den som inte är anställd. Händer en olycka kan det vara svårt att få ut försäkringsersättning för en eventuell skada, om man blir sjuk får man ingen ersättning från arbetsgivaren utan blir utan lön under sjukdomstiden, får ingen a-kassa om man skulle bli arbetslös, får ingen pension på inkomsten eftersom inkomsten från svartjobb inte registreras som pensionsgrundande inkomst, får svårt att hyra lägenhet eller låna pengar om man inte kan visa upp att man har haft en inkomst, kan få böter eller i värsta fall hamna i fängelse eftersom det är olagligt att jobba svart, kan hamna hos Kronofogden eftersom man kan få skatteskulder som man inte har råd att betala. Om man arbetar svart kan man bli skyldig att i efterhand betala skatt för inkomst man har fått så långt som fem år bakåt i tiden. Man får även betala en straffavgift. Eftersom skulderna syns i Kronofogdens och Skatteverkets register kan det bli svårt att få lån, mobilabonnemang, hyresrätt m.m. Vilka konsekvenser får det för företag som är seriösa Företagen som sköter sig och redovisar in skatter och avgifter kan inte konkurrera på samma villkor när ett företag kan erbjuda lägre priser. Vilka konsekvenser får det för samhället Samhället, och alla skattebetalare förlorar också på svartarbete eftersom staten får in mindre pengar till skola, sjukvård, vägar, fritidsanläggningar mm. De som inte bidrar lever på vad andra betalat in till samhället. Vem tjänar på det? Arbetsgivaren är den som tjänar på att anlita svart arbetskraft. Arbetsgivaren smiter ifrån sin skyldighet att betala preliminärskatt och sociala avgifter (arbetsgivaravgifter). Arbetsgivaren/företagaren smiter också ifrån den skyddslagstiftning som finns för anställda i form av arbetstidsregler (övertid, semester mm) och försäkringar. De svarta löneutbetalningarna bokförs inte som en kostnad i verksamheten. Ingen semester- ersättning A-kassa Svårt att hyra bostad Inget arbetsbetyg Lägre grundlön Föräldra- penning Okontrollerade arbetstider Företagets försäkringar

Frisörföretagarna och Skatteverket Detta informationsmateral till frisörelever har Skatteverket och Frisörföretagarna arbetat fram tillsammans. Materialet är uppdelat i fem olika block där varje block avslutas med frågor som rör vårt case Elina och Kim. Man kan ta de olika blocken vid olika tillfällen eller alla efter varann. De olika blocken är: Skatter i Sverige Anställning Vitt eller svart? Frisörföretagarna och Skatteverket Starta eget

Varför vill Frisörföretagarna samarbeta med Skatteverket? För att vi tillsammans ska bekämpa osund konkurrens så att du kan ta vettigt betalt och få kunder betala avtalsenlig lön, hyra, el, försäkring, skatter och avgifter med mera Varför vill Frisörföretagarna samarbeta med Skatteverket? Frisörföretagarna har räknat ut att man behöver ta ungefär 600 kronor i timmen om man ska kunna betala lön och moms och hyra. Hur roligt är det då om det finns en massa frisörer nära din salong där en klippning kostar en hundring? Eller hälften av vad du behöver ta för att få det att gå runt? Det belopp man måste ta in per timme för att klara betalningar av skatt, lön osv beror naturligtvis på vilka kostnader man har (t ex lokalhyra), antal anställda, öppettider osv. Beräkningen ovan är ett genomsnitt. Och hur ska du bli färdig frisör nu när du lagt så mkt tid på din utbildning och sen kunna få jobb om det finns en massa som är beredda att jobba svart istället för att göra färdigutbildning och en massa salonger som vill att folk jobbar svart? Det finns inga lagar i Sverige som förbjuder folk att ta det pris de vill. Om nån vill klippa för ett lågt pris får de göra det. Det finns för närvarande inte heller några lagar som kräver att man är utbildad frisör för att få öppna salong. Varför är inte det bra då, tror ni, om folk får klippa sig billigt? Jo det blir ju en ond cirkel. De som vill lägga tid och pengar på att utbilda sig till frisörer och sen vill kunna jobba vitt och få sin sjukpenning och föräldrapenning mm, de har ju mycket svårare att få kunder om det finns konkurrenter som fuskar! Därför har politikerna beslutat om lagar som ska försvåra för de som vill fuska. Ett exempel är kassaregisterlagen vilket innebär att man vid kontant försäljning (gäller både kontanter och kortbetalningar) över 4 prisbasbelopp (för år 2017 är det 179 200 kr) ska ha ett godkänt kassaregister. Mer om detta snart. Målet med lagstiftningen är att skapa konkurrens på lika villkor! Det finns också en lag om personalliggare, vilket är en bok i vilken alla som jobbar i salongen ska skriva in sig. Den lagen gäller för närvarande för restaurangbranschen, frisörer, tvätterier och från 2016 även byggbranschen. (Förut fanns bestämmelserna i Lag (2007:592) om kassaregister m.m. respektive Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher men finns sedan årsskiftet i 42 kapitlet Skatteförfarandelagen (2011:1244)) Vill du då ha en frisörsalong i samma kvarter som en där de klipper för 90 kronor? 22

Vad kan Skatteverket göra för att hjälpa till? Kontrollera kassaregister Räkna kunder Jobba mot svart arbetskraft – personalliggaren! Göra provköp Det går också att lämna en anonym anmälan till Skatteverket Vad kan Skatteverket göra för att hjälpa till? Frisörföretagarna vill samarbeta med Skatteverket för att förenkla för er och försvåra för de som inte vill hålla sig till lagen. Skatteverket kan göra kontrollbesök – och det görs varje dag – hos frisörer (och alla andra som jobbar med kontanthandel, för det är ju inte bara frisörer som måste kämpa med att konkurrera med folk som kör ojuste). Skatteverket vet inte i förväg om stället vi ska kontrollera sköter sig eller om de inte följer lagen. Skatteverket försöker helt enkelt besöka så många som möjligt. Skatteverket: Kontrollera så att salongen har – och har anmält - ett certifierat kassaregister – även en som hyr stol ska ha ett certifierat kassaregister. Finns lösningar som gör att man kan dela på kassaregister, men ha egen svart box, eller även dela på box. Kontrollera så att pengarna i kassalådan (även kassalådor utanför själva kassaregistret) stämmer mot vad som är inslaget i kassaregistret – även växelkassan måste registreras. Då räknar ägaren pengarna medan Skatteverkets personal står bredvid och kontrollerar så det stämmer. Kontrollera så att kunder får kvitton och att det är rätt summa på kvittot. Räkna kunder och sedan se efter hur många köp som är inslagna i kassaregistret och om det som det står att kunderna köpt stämmer med verkligheten Göra provköp av klippningar och hårprodukter etc och kontrollera så att man får kvitto och allt registreras till rätt belopp Kontrollera så att kassaregistret fungerar som det ska Jämföra anteckningarna i personalliggaren med vilka som är på plats. Alla som utför ett arbete ska vara uppskrivna i personalliggaren – även om man inte är anställd. Man kan vara t ex praktikant eller en släkting som hjälper till gratis – sopar man golvet eller vaktar kassaapparaten ska man finnas med i personalliggaren. Om man tycker att en frisersalong inte verkar sköta sig så går det jättebra att göra en anonym anmälan till Skatteverket så kontrolleras det på plats. Vad händer om någon har gjort fel? Avgift på 10 000 kronor Vid återbesök avgift på 20 000 kronor Man kan vitesförelägga de som inte sköter sig – då kan det röra sig om riktigt höga ”böter” Skatteverket kan även lämna över till revision och då görs ett stort ingrepp som tar flera månader. All bokföring och alla fakturor etc kontrolleras och skatten räknas om till rätt belopp. Om skatten inte stämmer så blir det straffskatt (skattetillägg) Det blir även brottsanmälan om det handlar om allvarligt fusk.

Vad behöver du tänka på? Anmäl ditt kassaregister – via e-tjänsten! Sätt klisterlapparna synligt på kassaregistret Använd den gröna boken – personalliggaren Erbjud alltid kvitto! Om du gör detta, vet kunden att du är en seriös företagare! Vad behöver du tänka på? Förtydliga ansvarsgränserna anställd - egen företagare (hyra stol = egen företagare) men påpeka att arbetsgivare ibland i sin tur lägger ansvaret på de anställda och drar av eventuella avgifter på lönen. När du köper ett certifierat kassaregister (tillverkardeklarerat kassaregister OCH en certifierad kontrollbox, s k svart låda) så ska det anmälas till Skatteverket genom en e-tjänst som heter kassaregister och finns på Skatteverkets webbplats. Man måste också anmäla när man flyttar kassaregistret eller boxen till en annan lokal och om det går sönder så ska man felanmäla det. För att kunna anmäla kassaregistret måste man veta många uppgifter, till exempel modell och tillverkningsnummer, så se till att ha uppgifterna tillgängliga. Du kan också avtala med kassaregisterleverantören om att de ska anmäla ditt kassaregister till Skatteverket, men det är fortfarande du som har ansvaret för att det görs. När man har anmält kassaregistret kommer det klisterlappar från Skatteverket med identifikationsnummer på, som bevisar att man har ett certifierat kassaregister. En ska sitta på kassaapparaten och en på den lilla svarta boxen. Det står på klisterlapparna vilken som ska sitta var. Kolla på salongen där du har praktik hur det ser ut! Man måste alltid erbjuda kunden kvitto! Alltid skriva in alla som jobbar i personalliggaren! Även om de inte får lön! (om man vill kan man skriva ett tillägg vid namnet som P som praktikant eller B som besök eller vad man vill, för att visa vilka som inte fått betalt.) Det tar några sekunder att fylla i och så slipper man försöka bevisa i efterhand för skatteverket eller i domstol. Om någon undrar hur man gör med personalliggaren: Nästan längst fram i personalliggaren finns det plats att skriva företagets namn, adress och organisationsnummer. Sedan fyller man löpande i dagens datum och därefter så ska man skriva in för och efternamn och personnummer (hela personnumret, inte bara födelsenumret) för varje person. Det ska också stå intid, vilket ska fyllas i DIREKT när personen kommer. (Tänk om Skatteverket kommer på besök under de där tio minuterna som man bara skulle fixa en grej och så får man avgift trots att man alltid sköter sig i vanliga fall. Mycket onödigt och tråkigt!) och sedan när personen går så skriver man i uttiden. Detta får inte fyllas i i förväg, för det ska vara de verkliga tiderna, inte de avtalade arbetstiderna. Det här var väl inte så svårt?  24

Starta eget företag

Starta företag? Läs broschyren ”Starta företag” (SKV 462) Hur startar jag? Hur betalar jag skatt? Vad behöver jag veta? Läs broschyren ”Starta företag” (SKV 462) engelsk version (SKV 462B) lättläst svenska (SKV 410) Det är mycket att tänka på när man funderar på att starta eget. Exempel på vanliga frågor: Vilken företagsform ska jag välja? Hur registerar jag företaget? Ska jag vara momsregistrerad? Vad är F-skatt, hur får jag det? Man kan få bra hjälp av att läsa broschyren ”Starta företag” som finns i tre versioner (Starta företag, Starting Up a Business och Starta företag – Lättläst) och som ger dig en överblick över vad du behöver veta och göra för att starta och driva ett företag.

Här registrerar du ditt företag På verksamt.se samlar Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket nyttig information och här finns en rad tjänster för dig som vill starta eller redan driver företag. Under mina sidor kan du som har e-legitimation registrera ditt företag hos både Skatteverket och Bolagsverket. Kan man inte använda e-tjänsten finns en blankett som heter Skatte- och avgiftsanmälan, SKV 4620. Verksamt är öppet dygnet runt. I tjänsten kan du som är enskild näringsidkare eller behörig företrädare för en juridisk person (aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening eller bostadsrättsförening) göra följande: ansöka om att bli godkänd för F-skatt eller F-skatt med villkor (FA-skatt) anmäla att du ska vara registrerad som arbetsgivare anmäla att du ska vara momsregistrerad ändra eller återkalla ditt godkännande för F-skatt eller FA-skatt ändra din arbetsgivarregistrering ändra din momsregistrering anmäla att du inte längre ska vara registrerad som arbetsgivare anmäla att du inte längre ska vara registrerad för moms ändra delägaruppgifter i ditt aktiebolag ändra verksamhet (SNI-kod) anmäla eller ändra besöksadress eller särskild skatteadress anmäla eller ändra uppgift om telefonnummer till företaget lämna underlag för debiterad preliminär skatt i samband med nyregistrering

Registrera ditt företag Enskild firma Skatteverket (F-skatt/moms m.m.) Ibland även hos Bolagsverket Övriga företagsformer Bolagsverket för att få organisationsnummer Enskilda näringsidkare kan välja att endast registrera hos Skatteverket för att t.ex. ansöka om momsredovisning och få ett godkännande om F-skatt, det kostar inget. Om man vill skydda sitt företagsnamn gör man det genom att registrera det hos Bolagsverket. Mer information om namnskydd finns på bolagsverket.se Juridiska personer måste registreras hos Bolagsverket först för att få organisationsnummer, sedan ska de även registreras hos Skatteverket. Det kostar det 1 200 kr att registrera namnskydd hos Bolagsverket. Använder man e-tjänsten kostar det 900 kr. Att registrera ett aktiebolag kostar 2 200 kr och i e-tjänsten 1 900 kr. En ekonomisk förening kostar 1 400 kr att registrera på papper och 1 100 kr elektroniskt. All registrering kan ske på verksamt.se.

Företagsformer Vad passar dig bäst? Enskild firma Aktiebolag Handelsbolag När du ska starta ett företag måste du välja företagsform. Det finns olika företagsformer och de fungerar på olika sätt. Vilken företagsform du väljer beror på vad du ska syssla med och dina egna förutsättningar, om du ska starta ensam eller om ni är flera. Oavsett vilken företagsform du väljer ansöker du eller bolaget om F-skatt hos Skatteverket. Det är som ett slags körkort för att driva företag. Enskild firma (enskild näringsverksamhet) kan passa dig som ska starta ett företag ensam. Det finns inget krav på något satsat kapital, men det finns inte heller någon klar gräns mellan dig personligen och ditt företag när det gäller skyldigheten att betala företagets skulder. Som organisationsnummer används företagarens personnummer. Det innebär att du som enskild näringsidkare ansvarar personligen för företagets alla förpliktelser, exempelvis skulder och ingångna avtal. Det är du som privatperson och inte företaget som till exempel hyr en lokal eller är part i en domstolsprocess. Det betyder också att du själv måste betala företagets skulder om inte pengarna i företaget räcker till. En del av den personliga risken kan du minska genom att teckna en företagsförsäkring. Handelsbolag kan vara ett alternativ om ni är minst två personer som ska starta ett företag tillsammans. Inte heller här finns något krav på satsat kapital, men delägarna är personligt och solidariskt ansvariga för företagets skulder, dvs vem som helst av delägarna kan krävas på bolagets skulder. Aktiebolag kan startas av en eller flera personer. För att starta ett aktiebolag krävs ett aktiekapital på minst 50 000 kronor. Det personliga ansvaret för bolagets skulder är i princip begränsat till aktiekapitalets skulder. Delägare i AB är företagare, men VD:n i annans bolag är inte företagare. Oavsett vilken företagsform du väljer ansöker du eller bolaget om F-skatt och momsregistrering hos Skatteverket. F-skatten visar att du/bolaget själv betalar de sociala avgifterna och att kunden inte behöver göra det. Momsregistreringen måste du ha om du säljer momspliktiga varor eller tjänster i en verksamhet. Det innebär att du tar ut moms av kunderna (oftast med 25 %) och att du har avdragsrätt för momsen på dina inköp till verksamheten. Vad passar dig bäst?

Tack för i dag Vi finns på skatteverket.se