SND-samarbetet - ett nationellt samverkansprojekt för lagring och tillgängliggörande av forskningsdata Biblioteksrådet 2017-03-09 Lisa Petersen

SND – Svensk Nationell Datatjänst Finansieras av VR och GU Organisatoriskt under GU Etablerades 2008 Ca 30 medarbetare Kompetens inom metadata, forskarstöd, juridik, dataservice, system och IT Infrastruktur för svensk forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, hälsovetenskap Sedan 2016 ansvar för Environment Climate Data Sweden (ECDS) Teknikområdet på gång genom samarbete med bland annat KTH och Chalmers

Ansökan till VR Ansökan nyligen inskickad Infrastruktur för hantering av forskningsdata: Stöd till lärosäten att bygga upp egen kompetens Lagring av metadata och källdata Standarder Juridiska aspekter (personuppgifter, patent etc) Sökportal Två nivåer: Lärosäten som bygger upp en lokal Data Access Unit, ”DAU”, d v s egen kompetens för att stödja de egna forskarna. Deltar i samarbetet på en lägre nivå. Lärosäten som blir konsortiemedlemmar och går in med resurser för att bygga upp nationell kompetens inom olika områden, s k nationella noder.

Konsortiemedlemmar och kompetensnoder (nivå 2) GU – Humaniora, samhällsvetenskap, medicin/hälsa SLU – Miljö SU – Rumsliga data UU – Känsliga data (pågående diskussion) LU – deltar i konsortiet men inriktning på kompetensnod är ännu ej besluta UmU – samma som ovan

Övriga deltagande lärosäten (nivå 1) KTH, Chalmers, Luleå tekniska universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, BTH, Örebro universitet, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Högskolan i Väst, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan i Gävle, Jönköping University. Funderar på att gå med: Linnéuniversitetet, Karlstad universitet, Mittuniversitetet, Musikhögskolan.

Varför behöver vi jobba med forskningsdata? Ökande krav på öppen tillgång till vetenskapliga resultat och till det underliggande datat EU, regeringen och forskningsfinansiärer Samhällsnytta: för att andra forskare ska kunna bygga vidare på källmaterial och dataset som har tagits fram Motverka forskningsfusk: vetenskapliga resultat ska kunna verifieras, datat ska tåla extern granskning och analys. Försök ska kunna upprepas av andra forskare. Många länder har kommit längre med detta, t ex Nederländerna, England och Finland. Alltmer etablerat att man tidigt i forskningsprocessen tar fram datahanteringsplaner.

Norwegian Research Council Finnish Academy Horizon 2020 Bill och Melinda Gate

Sökbart i Web of Science etc

Pilotuniversitet 2016 Luleå tekniska universitet Göteborgs universitet Jönköping University Lunds universitet Malmö högskola Dessa har påbörjat arbetet med att bygga upp egna DAU på sina lärosäten. Man ser behov av nya kompetenser, t ex ”data curators”. Arbetar t ex med mallar för datahanteringsplaner. Riktlinjer och rådgivning kring till exempel proveniens, metadata, versioner, beständiga identifikatorer och instruktioner för återanvändning. Samarbete jurist, arkivarie, bibliotek och IT.

Letter of Intent MDH har skickat in ett Letter of Intent om att delta i samarbetet. Rektor har skrivit under. Det är inget slutgiltigt beslut utan en avsiktsförklaring. Det slutgiltiga beslutet tas i höst när vi vet om SND får sin ansökan beviljad. I Letter of Intent står det att vi avser: att delta i samarbetet och bidra ekonomiskt med upp till 100 000 kr per år. att utveckla lokala styrdokument för hantering, lagring, tillgängliggörande och bevarande av forskningsdata. att etablera en DAU under 2018 eller 2019 och att den ska omfatta kompetens för upprättande av datahanteringsplaner, metadatakompetens, arkiv, IT, juridisk rådgivning m m. att denna DAU ska utgöra lärosätets kontakt- och stödfunktion för hantering av forskningsdata och ansvara för att metadata är kompletta och att arkiveringsstandarder följs.

Vad talar för att gå med? Kompetensutveckling för MDH. Enklare att vara med från början än att hoppa på senare. Vi vinner troligen inget på att vänta, vi bara skjuter framför oss frågorna. Ett sätt att komma igång och försöka lösa problem som vi har idag men som vi inte mäktar med att lösa själva. Ett värde i sig att stödja ett nationellt samarbetsprojekt – att stödja samarbete istället för att alla lärosäten ska arbeta isolerat med samma frågor. Större chans att SND får pengar ju fler lärosäten som är med och stödjer ansökan.