Ekonomi & Handel Genomgångar

KAPITal Kapital = tillgångar vars värde kan mätas i pengar Framförallt större tillgångar med god ekonomisk utveckling (dvs. som blir värda mer ju längre tiden går) Detta kallas att något ger avkastning Exempel på kapital är: pengar i ett sparkonto på banken, aktier, eller antikviteter Realkapital = Produktionsmedel som behövs för att tillverka en produkt, ex. maskiner, mark, fabriker osv. Humankapital = Arbetskraft

ränta Ränta = Priset på lån av pengar Om man lånar pengar av exempelvis en bank så måste man dels betala tillbaka hela lånet under en viss tid, men man måste också betala ränta utöver detta. Räntan är förutbestämd till en viss procent av lånekostnaden. Denna ränta kallas för utlåningsränta. Om någon, exempelvis en bank, lånar pengar av någon så får utlånaren en så kallad inlåningsränta. Denna bestäms också i förväg och ger alltså en form av avkastning på de utlånade pengarna.

Fri konkurrens I en marknadsekonomi råder fri konkurrens mellan producenter (ofta företag). Dessa kan då konkurrera om att tjäna mest pengar, samtidigt som kunderna kan välja den vara som kostar minst eller kanske ger mest för pengarna. På så sätt måste företagen bli så effektiva som möjligt för att kunna locka så många kunder som möjligt Kartell = När två eller flera företag kommer överens om att höja priserna på en viss vara ungefär lika mycket. Detta är olagligt då det påverkar den fria konkurrensen och vilseleder kunderna. Monopol = När ett företag, eller staten, har full kontroll över produktionen inom ett visst område. Inga andra företag får tillverka eller sälja dessa produkter. Systembolaget är ett exempel på ett monopol i Sverige.

Aktier Aktier är andelar i ett företag. Om man köper aktier i ett visst företag så köper man alltså en del av företaget. När företaget går med vinst så får man då en viss avkastning på pengarna som man har investerat. Går det däremot dåligt så kan man förlora en del av insatsen. Köper och säljer aktier gör man på aktiebörsen De flesta stora företag är aktiebolag (xxxxx AB) och ägs alltså av många människor med större och mindre andelar.

Marknadsekonomi/planekonomi Ett ekonomiskt system där alla tänker på sig själva Företagen vill sälja sina produkter med så mycket förtjänst som möjligt Kunderna vill köpa produkter till så lågt pris som möjligt = Fri konkurrens Företagen är privat ägda Planekonomi Ekonomiskt system där staten planerar och styr ekonomin Staten vill avskaffa marknaden och bestämmer vad som ska tillverkas, hur mycket produkter ska kosta, och hur mycket anställda ska få i lön. = Ingen konkurrens Staten äger alla företag

Inflation/deflation Inflation En ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka. Värdet på ett lands pengar minskar För hög inflation = negativt Riksbanken ska hålla inflationen i styr genom att bestämma reporäntan * Höjd reporänta  Dyrare att låna pengar  Konsumtionen minskar  Minskad inflation Sänkt reporänta  Billigare att låna pengar  Konsumtionen ökar  Ökad inflation Hur uppstår inflation? En centralbank tillhandahåller för mycket pengar Efterfrågan större än utbudet Kostnaden för produktion av varor och tjänster ökar

Forts. Deflation Priset på varor och tjänster sjunker, eller handeln minskar Konsumtion och produktion minskar För lite efterfrågan  Överproduktion  Stiltje i ekonomin Riksbanken kan trycka upp mer pengar eller sänka räntan på lån för att få fart på handeln igen Kan ha en psykologisk effekt då människor tror att priset kommer fortsätta sjunka och väntar därmed att köpa tills det förhoppningsvis blir ännu billigare

Hög- och lågkonjunktur Konjunktur har att göra med om ekonomin går bra eller dåligt, dvs. om det råder goda eller dåliga tider Högkonjunktur – Ekonomin i ett land går bra De flesta människor har arbete, företagen producerar mycket, lönerna stiger och människorna handlar mer varor och tjänster Inflation blir ofta följden Lågkonjunktur – Ekonomin i ett land går dåligt Många människor är arbetslösa, företagen producerar inte så mycket som de skulle kunna, människorna får lägre löner och de handlar inte så mycket varor och tjänster. Konjunkturerna växlar hela tiden fram och tillbaka

Valutor & Växelkurser Länder i världen har olika valutor (Ex. USA: Dollar (USD), Storbritannien: Pund (GBP), Sverige: Kronor (SEK), De flesta EU-länderna: Euro Valuta = Det sorts mynt som används i ett land för att kunna köpa något Olika valutor är olika mycket värda i förhållande till varandra Ex. 1 USD är för närvarande värd ca. 8,88 SEK; 1 SEK är för närvarande ca 12,8 JPY Värdet på en valuta i förhållande till en annan beror på växelkursen Fast växelkurs: En centralbank håller växelkursen konstant Rörlig växelkurs: Växelkursen bestäms utifrån utbud och efterfrågan på valutamarknaden Dessa två varianter är extremer och i verkligheten bestäms växelkursen utifrån en blandning av dessa

Orsaker & konsekvenser Valutan kan förändras till följd av många olika orsaker Starkare ekonomi och en bra tillväxt kan öka värdet på en valuta En konsekvens av detta: Mer attraktivt att köpa aktier i svenska företag eller på annat sätt investera i Sverige Efterfrågan på kronor ökar  Värdet på kronan ökar Risk för arbetslöshet, sjunkande export och andra ekonomiska bekymmer kan sänka värdet på en valuta En konsekvens av detta: Många (ex. banker, fonder osv) väljer ofta att flytta sina tillgångar till mer lönsamma marknader Efterfrågan på kronor minskar  Värdet på kronan sjunker

Skatter De pengar som vi i Sverige betalar i skatt går till den offentliga sektorn. Offentliga sektorn: Allt som rör staten, landstinget eller kommunen. Arbetar man inom något av detta områden så betalas lönen genom skattepengar. Några exempel på områden som skattepengarna går till: Skola Barnomsorg Äldreomsorg Försvar Brandförsvar Infrastruktur Rättsväsende Idrotts- och fritidsanläggningar Bibliotek Kultur

Direkta och Indirekta Skatter Direkt skatt = Skatt som dras från lönen Kommunal skatt, landstingsavgift, ev. kyrkoavgift, ev. statlig skatt Kommunal skatt: ca 32% av lönen, men varierar från kommun till kommun Indirekt skatt = Skatt som betalas när man köper något Moms/mervärdesskatt: Inräknat i priset när vi köper en vara Kapitalinkomster: En del av förtjänsten från ex. ränta eller försäljning av aktier betalas som skatt Bolagsskatt: Företag betalar en del av sin vinst i skatt Punktskatter: Skatter på sådant som är skadligt för oss eller som påverkar miljön. T.ex. tobak, bensin, alkohol, flyg.

Lön & skatt Alla som arbetar får lön och måste därför betala skatt. Däremot betalar inte alla lika mycket i skatt: År 2017 finns det två så kallade skiktgränser. Dessa avgör vilka som endast ska betala kommunal skatt och vilka som ska betala statlig skatt (och hur mycket). Alla som tjänar upp till 438900 kr under 1 år betalar endast kommunal skatt på ca 32 % Alla som tjänar mellan 438901 kr och 638500 kr betalar även en statlig inkomstskatt på 20 % Alla som tjänar över 638500 kr betalar ytterligare 5 % i statlig inkomstskatt

Fördelar/nackdelar Fördelar med hög skatt: Nackdelar med hög skatt: Alla har samma möjlighet till skola, sjukvård, äldreomsorg m.m. Alla hjälps åt att betala för ovanstående Högre lön  Högre skatt Lägre lön  Lägre skatt Nackdelar med hög skatt: En stor del av lönen går direkt till skatt, vilket gör att man får lägre disponibel inkomst Alla använder inte alla delar av det som i nuläget är helt eller delvis skattefinansierat

Välfärdssamhället Sverige kallas ofta ett välfärdssamhälle. Det betyder att vi som bor i Sverige kan lita på att samhället garanterar oss en viss trygghet, vård och omsorg. Ingen ska behöva lida nöd på grund av sjukdom, handikapp, ålderdom eller arbetslöshet. Detta kan kopplas till tidigare avsnitt om skatter Den svenska välfärdslagstiftningen är en av de mest utbyggda i världen. Det betyder att en stor del av våra skatter går till att betala för välfärden. En del av den skatt du kommer att betala går till transfereringar eller överföringar. Det innebär att pengar överförs från de som har arbete och lön till de som är arbetslösa, sjuka, pensionärer med flera.