Hur DNA kan kopiera sig självt. C ELLDELNING

Alla börjar vi våra liv som en enda cell – en befruktad äggcell Det är denna som kommer att ge upphov till alla miljarder celler i vår kropp.

Efter befruktning så börjar den befruktade äggcellen nämligen dela sig. Den ensamma cellen kopierar sig själv, och det blir därmed 2 celler.

Celldelningen fortsätter sedan. De två cellerna kopierar sig själva, och vi består nu av 4 celler.

Och så vidare…

Dessa typer av celler – som kan ge upphov till kroppens alla olika sorters celler – har ett speciellt namn: Stamceller

I ett visst stadie i fostrets utveckling börjar cellerna specialisera sig. Specialiseringen sker genom att vissa gener blir inaktiva (vilande) i vissa celler. MuskelcellHudcell Nervcell Zzzz

Celldelningen upphör dock inte. Det sker ständigt celldelning i vår kropp. När specialiserade celler kopierar sig så blir det samma sorts celler. Hudceller ger exempelvis upphov till nya hudceller.

De flesta av våra celler blir gamla och måste därför ersättas med nya. När vi växer så behöver vi ju fler celler för att bygga upp våra kroppar. Om celler skadas måste de ersättas med nya. Varför sker det ständigt celldelning i våra kroppar?

Vad händer då med DNA när en ”vanlig” cell delar sig? 46 kromosomer

För att en cell, med 46 kromosomer, ska kunna ge upphov till 2 nya celler med 46 kromosomer vardera behöver kromosomerna först fördubblas. Detta sker genom att DNA kopierar sig själv.

DNA-kopieringen börjar med att kvävebaserna släpper från varandra i ena änden. DNA-tråden repar upp sig själv.

Runt omkring DNA-tråden i cellen finns fria kvävebaser (A, T, C och G)

När DNA-tråden börjar repa upp sig börjar dessa fria kvävebaser att binda till trådens ensamma ändar.

Eftersom kvävebaserna bara kan kopplas T – A och C – G Så kommer de två nya spiralerna att bli exakta kopior av varandra och av originalet.

När DNA har kopierat sig självt innehåller cellen dubbelt så många kromosomer som tidigare. 2 av varje kromosom, alltså dubbla kromosompar

Nu kan cellen börja dela sig, och kromosomerna delar upp sig parvis så de hamnar i varsin av de nya dottercellerna.

Celldelning där kromosomantalet bevaras från ursprungscell till dotterceller kallas Mitos ”Vanlig celldelning”

I ägg och spermier finns endast en enkel uppsättning kromosomer.

Dessa bildas genom en slags celldelning där DNA inte kopierar sig själv först. De båda kromosomerna i ett par delar helt enkelt upp sig i varsin av de nybildade dottercellerna.

Dessa bildas genom en slags celldelning där DNA inte kopierar sig själv först. De båda kromosomerna i ett par delar helt enkelt upp sig i varsin av de nybildade dottercellerna.

Dessa bildas genom en slags celldelning där DNA inte kopierar sig själv först. De båda kromosomerna i ett par delar helt enkelt upp sig i varsin av de nybildade dottercellerna.

Dessa bildas genom en slags celldelning där DNA inte kopierar sig själv först. De båda kromosomerna i ett par delar helt enkelt upp sig i varsin av de nybildade dottercellerna.

Dessa bildas genom en slags celldelning där DNA inte kopierar sig själv först. De båda kromosomerna i ett par delar helt enkelt upp sig i varsin av de nybildade dottercellerna.

Celldelning där kromosomantalet halveras från ursprungscell till dotterceller kallas Meios ”Reduktionsdelning”

Vilka av kromosomerna ifrån varje par som kommer att hamna i vilken dottercell är slumpmässigt. Vi tar ett exempel: Hugo har fått hälften av sina kromosomer från sin mor och hälften från sin far.

Vilka av kromosomerna ifrån varje par som kommer att hamna i vilken dottercell är slumpmässigt. Hugo har fått hälften av sina kromosomer från sin mor och hälften från sin far. Far Mor Hugo Vi tar ett exempel:

När Hugo sedan bildar könsceller (spermier) kan vissa spermier få kromosomer efter denna uppdelning:

Men de kan lika gärna få kromosomer efter denna uppdelning:

Eller efter denna:

Variationen för vilka arvsanlag Hugos barn kommer få är därmed mycket stor. Alla är unika. Och så vidare…

* En stamcell är en ospecialiserad cell som kan ge utvecklas till vilken slags cell som helst. * Mitos – vanlig celldelning – sker överallt i kroppen och ger upphov till två celler med lika många kromosomer som orginalcellen. * Före Mitos måste DNA därför kopiera sig självt. * Meios – reduktionsdelning – sker när könscellerna bildas och ger upphov till två celler som har hälften av orginalcellens kromosomantal. * Slumpen avgör vilka kromosomer som hamnar i vilken dottercell vid meios – vilken gör att variationen på könsceller blir mycket stor.

* En stamcell är en ospecialiserad cell som kan ge utvecklas till vilken slags cell som helst. * Mitos – vanlig celldelning – sker överallt i kroppen och ger upphov till två celler med lika många kromosomer som orginalcellen. * Före Mitos måste DNA därför kopiera sig självt. * Meios – reduktionsdelning – sker när könscellerna bildas och ger upphov till två celler som har hälften av orginalcellens kromosomantal. * Slumpen avgör vilka kromosomer som hamnar i vilken dottercell vid meios – vilken gör att variationen på könsceller blir mycket stor.