Forts… ”Enterobacteriaceae” “Salmonella” artrik >2500 O-serotyper, S.smittställe -S. typhi (enterica) S.paratyphi Symptom:Vanliga Salmonellor ger diarré, feber S.Typhi och S.paratyphi ger mycket allvarligare symptom, hög feber och allmänpåverkan, sepsis -Yersinia enterokolitika Symptom: diarré, kraftiga smärtor i magen som påminner om blindtarmsinflammation -Shigella dysenteriae Symptom: Feber, diarréer ibland slemmiga och blodiga sk “rödsot”

-Vibrio kolera G- böjd stav Vibrio, aeroba Form: Vibrio, böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer:Exotoxin Epidemiologi: vanligen smitta via förorenat vatten både barn och vuxna Symptom: Kraftig diarré

-Campylobacter jejunii Form: Böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: “faktorer som reglerar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion. Epidemiologi: förekommer i naturen,djur smitta via mat/vatten främst kykling Symptom: feber, ledvärk, diarré och magsmärtor (det finns en autoimmunsjukdom som går på nervvävnad som man tror inducerats pga Campylobacter infektion) -Helicobacter pylori Form: Böjd stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: mikroaerofil Virulensfaktorer: “faktorer som regierar adhesion, rörlighet (flageller) och invasion. För mer info om H.pylori se bok Epidemiologi: förekommer i naturen smitta via mat/vatten Symptom: magsår Campylo =kurva

“Pseudomonas” *Pseudomonas aeruginosa Form: Stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Opportunist! (Vidhäftning, Kapsel Endotoxin, exotoxin) Antibiotika resistens Växer bra i olika temp Epidemiologi: Smitta från “överallt”, intern. För mer info se bok Symptom: UVI Infektiion i liggsår och brännskador

“Haemophilus” (H.influenzae, H.parainfluenzae) Subgrupper a-f (b farligaste ingår i vaccin) *Haemophilus influenzae Form: Stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer:Vidhäftning kapsel pili Epidemiologi:Aerosolsmitta Symptom:Sinuit Otit Pneumoni Meningit

“Bordetella” *B.pertussis (B.parapertussis- lite mildare variant) Form: Stav (kockoid stav) Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Vidhäftning Toxin Epidemiologi: Aerolsol smitta (luftburen) allvarliga infektioner hos nyfödda Symptom: “kikhosta” Vaccin inte riktigt fullgott skydd

-Francisella tularense Kap i bok Francicella och Brucella Form: liten kockobacill Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Kapsel Intracellulär Epidemiologi: Vektorburen kan överföras via myggor eller andra stickande insekter. Sjukdom förekommer främst hos gnagare, kontakt med sjuka och döda djur (vanl. öga). Symptom: “Harpest” insektsbett->sår->lymfan. Öga->Bindhinnekatarr. (Vanligare norra sverige)

-Legionella pneumophilia Form: stav Gramfärgning:Gramnegativ Syrebehov: Aerob Virulensfaktorer: Intracellulär i makrofager, invaderar epitel Epidemiologi: Förekommer överallt I vatten. Omgivningssmitta. Aerosol. Symptom:“legionellos” – pneumoni, hög feber huvudvärk, muskelvärk torrhosta 5-30% avlider “pontiac feber” –lnfluensalik symptom

-Treponema palladium Epidemiologi:smittväg: sexuell virulensfaktorer: adherens, hyaluronidas, vävnads förstörelse som ett resultat av värdens immunsvar, klär in sig i fibronektin som skydd mot immunförsvaret symptom: “syfilis” primär (sår) sekundär (blod) tertiär (neurologiska symptom) -“Borrelia” Epidemiologi: smittväg vektorburen (fästing) virulensfaktorer: förändrar sina antigen, påverkar immunförsvaret symptom: “Borrelia” 3dagar-4veckor hudrodnad I ring 3månader-år neurologiska symptom Form: Spiroket Gramfärgning:Gramnegativ, annorlunda i cellvägg Syrebehov: Mikroaerofil

“Mycoplasma” Form: minsta bakterien, kock Gramfärgning:Gramnegativ, ingen cellvägg membran med steroler Syrebehov: aerob Mycoplasma pneumoniae Epidemiologi:droppsmitta virulensfaktorer: intracellulär, adherens, superantigen symptom: Övre-nedre luftvägsinfektioner, bronchopneumoni Det finns också en Mycoplasma variant som infekterar genitalt Mycoplasma genitalium Annorlunda cellvägg G- kock små, aeroba

Virulensfaktorer: intracellulära Epidemiologi: smittväg direktkontakt sexuelldirektkontakt för urogenitalainfektioner Symptom: Urogenitala infektioner “Chlamydia” – klåda, flytningar, sveda kan orsaka sterilitet Ögoninfektioner Det finns också en Clamydia variant som infekterar i respiratoriska delar Clamydia pneumonie “twar” “Chlamydia” Form: kock Gramfärgning:Gramnegativ annorlunda cellvägg Syrebehov: aerob Chlamydia trachomatis

Följande frågor som har att göra med vilka olika patogena bakterier som kan förekomma i olika patientprov examineras muntligt vid gemensam genomgång. Vid misstanke om sepsis tar man vanligen ett blodprov, vilka bakterier är vanligt förekommande här? Vid misstanke om meningit tar man vanligen ett liqvorprov, vilka bakterier är vanligt förekommande här? Då man konstaterat en lunginflammation (pneumoni) tar man tex ett sputum prov på patienten och odlar från detta, vilka bakterier är vanligt förekommande här? Vilka bakterier är vanligt förekommande vid infektion i svalg (nämn 2)? Vilken bakterie är vanlig vid både otit och sinuit? Nämn 2 bakterier som är vanliga vid sår infektioner? Vilken är den vanligaste bakterien vid urinvägsinfektion (UVI)? Nämn 4 stycken bakterier som är tänkbara patogener i prov från faeces. Nämn 3 stycken bakterier som är tänkbara patogener i prov från uretra, cervix och rektum (dessa är alla tre mycket svårodlade).

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och andra mikroorganismer) som kan orsaka sjukdomens symptom och förlopp Valet av diagnostiska metoder för att säkerställa sjukdomsorsaken bygger på vilka bakterier (och andra mikroorganismer) som man tror orsakar sjukdomen Diagnostik allmänt

Diagnostik Allmänt Odling -allmänna odlingsmedium -selektiva medium Direktpåvisning -färgning -mikroskopi Serologi -påvisa antigen (proteiner-socker-fett från bakterien) -påvisa antikroppar mot bakteriens antigen hos patienten Påvisa arvsmassa -PCR

Diagnostik (kapitel i boken) ”Mikroskopiska principer och applikationer” Ljusmikroskop, elektronmikroskop, fluorescensmikroskop ”Molekylär diagnostik” RFLP, PCR, Genetiska prober ”Serologisk diagnostik” Serologi, Antikroppar, Antigen

Vilka provtyper kommer man i kontakt med vid provtagning/diagnostik av bakterier? Sterila punktat Vävnadsbitar Sekret Luftvägsprover Sårsekret Faeces Urin Genitalia Vilka olika typer av prover finns från luftvägarna? Svalg Nasopharynx Sputum Mm Vilka olika typer av sterila punktat finns? Blod Likvor ledpunktat Diagnostik allmänt

Hur ser provets väg från provtagning till slutsvar ut? Vad är viktigt att tänka på tex. vid transport? Val av prov – provtagning Transport – tid - temperatur - transportmedium Laboratoriet – provsättning - sortering - avläsning - efterarbete - typning - resistens bestämning - slutsvar Tolkning av svar Behandling Diagnostik allmänt

Vad baserar sig indelning/klassificering av bakterier på? Indelning/klassificering av bakterier görs efter; -Cellvägg (Gram negativ (G-), Gram positiv (G+) etc) -Morfologi (kock, stav etc) -Växtsätt (kedjor, klasar, par etc) -Växtkrav (aerob, anaerob etc) -Arvsmassa

Följande tre figurer illustrerar principen för ett tillvägagångssätt då man använder odling, gramfärgning och mikroskopering i kombination Med biokemiska test för att identifiera en bakterie

Gram positiv Stav Kock Spor+spor-katalas-katalas+ Aerob Anaerob Bacillus Clostridium Syrafast+ Syrafast – Mycobacterium katalas+ katalas- Lactobacillus glukos ferm.- glukos ferm.+ Corynebacterium Streptococcus Staphylococcus Odling

Gram negativ kock Stav Aerobanaerob Fermenterar glukos Fermenterar ej glukos Diplokock Oxidas+ Syra från glukos Neisseria Oxidas+ Casein+ Gelatin+ Vattenlösliga -pigment Pseudomonas Citrat+ Citrat+ Citrat- H 2 S+ H 2 S- H 2 S- Indol+ Indol+ VP- VP+ VP+ VP- Gelatin- gelatin+ Proteus MR- MR+ Mannitol ferm. Mannitol ej ferm. Citrobacter laktos ferm. Proteus kapsel ej motil Klebsiella Odling

Indol+ Indol+ VP- VP+ VP+ VP- Gelatin- gelatin+ Proteus MR- MR+ Mannitol ferm. Mannitol ej ferm. Cirobacter laktos ferm. Proteus kapsel ej motil Klebsiella Forts Gram negativ Stav Laktos ferm. ej Laktos ferm. SalmonellaCitrobacter Laktos ferm. Laktos ferm. ej Motil ej motil Kapsel- kapsel+ EnterobacterKlebsiella Laktos ferm. Laktos ferm. Ej Motil ej motil Escherichia Shigella Odling

Ett bra sätt att lära sig den speciella bakteriologin Är att läsa delar av varje enskilt kapitel som tar upp De olika bakterie släktena som vi gjort ovan kap Ni kan också läsa kapitel 48 Som listar ett antal -Patogena bakterier -Kliniskbild -Epidemiologiska kännetecken -Virulensfaktoer -Behandling Ni kan också läsa kapitel 21 som kopplar den speciella bakteriologin till Diagnostiken

Nedanför här kommer jag att ta upp några vanliga tänkbara bakterier som kan förekomma i prov från; Prov:Organsystem: Blod hjärtkärl-lymfsystemet Likvor nervsystemet Ben/Led eller ben/led ytaskelett systemet Luftvägarna respirationssystemet Sårhudsystemet Urinurinvägssystemet Mag-tarmkanalendigestiva systemet Uretra, cervix, rektumreproduktionssystemet

Tänkbara patogener i prov från: Blod: Sepsis Stafylokock species Streptokock species Salmonella species Övriga Enterobacteriaceae Pseudomonas Och många fler!!! Ökad risk; Hög ålder Immunsupprimerande läkemedel Leukemi

Tänkbara patogener i prov från: Likvor: Meningit (hjärnhinneinflammation) Neisseria meningitidis Pneumokock Haemophilus influenzae Grupp B streptocker E.Coli Listeria monocytogenes Borrelia Infektioner i nervsystemet även: Clostridium tetani Clostridium botulinium

Tänkbara patogener i prov från: Ben/Led eller benyta/ledyta Oraskat av trauma eller en postoperativ komplikation till ortopediska ingrepp Osteomyelit (infektion i ben) Streptokocker Stafylokocker E.Coli Anaerober Artrit (infektion i led) även protes Stafylokocker

Tänkbara patogener i prov från luftvägar: Sputum prov (upphostning): Lunginflammation (pneumoni) Pneumokock (vanligast) Stafylokock aureus Enterobacter pneumonie Mycobacterium tuberculosis Legionella pneumophilia Mycoplasma pneumoniae Clamydophila pneumonie Haemophilus influensae Och Flera opportunister!!! Ex Klebsiella pneumonie

Svalg: Beta-hemolytiska streptokocker dvs Grupp A (Grupp C och G) Corynebacterium diphteriae Tänkbara patogener i prov från luftvägar:

Nasopharynx: (man räknar ofta med att de patogener som finns i bihåla respektive mellanöra även finns i nasopahrynx, de återfinns också med stor sannolikhet i svalg eller näsprov) Mediaotit-sinuit (öroninflammation-bihåleinflammation) Oftast är det barn som har öroninflammation Och vuxna har bihåleinflammation Pneumokock Haemophilus influenzae (ger även upphov till bronkit och epiglottit) Moraxella catharralis Grupp A streptokock Grupp C och G streptokock Dessa patogener är ofta en komplikation till en tidigare virus infektion Bordetella pertussis (parapertussis) Ger ofta följd komplikationer

Tänkbara patogener i prov från: Sårodling: Beta-hemolytiska streptokocker Grupp A Stafylokock aureus Enterobacteriaceae… (framför allt sår under midjan) Pseudomonas aeruginosa Clostridium perfringens

Tänkbara patogener i prov från: Urin: Urinvägsinfektion E.Coli (vanligast) Klebsiella Enterobacter Stafylokock saprofyticus Enterokocker Proteus Pseudomonas Chlamydia trachomatis

Tänkbara patogener i prov från: Faeces Mag-tamkanalen Salmonella species Campylobacter jejuni Shigella species Yersinia enterocolitica Vibrio kolera Helicobacter pylori Clostridium difficile ( opportunist - antibiotika orsakad) Patogena E.coli (svåra att skilja från apatogena i prov) Toxin från stafylokocker,Clostridium botulinium, Clostridium perfringens och bacillus cereus i mat

Tänkbara patogener i prov från: Uretra, cervix, rectum: Sexuellt överförda sjukdomar Neisseria gonorrhoeae Clamydia trachomatis Treponema palladium