PEDAGOGISKPLANERING KEMI ÅK 9 Syftet med att läsa kemi i åk 9: Genom undervisningen i ämnet kemi ska du sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Planering, genomförande av undervisning och bedömning enligt Lgr 11
Advertisements

Kemi.
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Teknik 1 utifrån förmågorna och centrala innehållet Vad teknik är
Elektrokemi What???.
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Öppen lab. kring cellandningen
KE ELEKTROKEMI MI Elektrokemi handlar om elektroner som hela
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har.
VATTEN, VATTEN, BARA VANLIGT VATTEN
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Periodiska systemet.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Från vardagskunskap till vetenskap
Jonföreningar och molekyler
Tema Kär och galen.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektrokemi.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Förmågor och centralt innehåll
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Kemi för hållbar utveckling och ökad livskvalitet
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
Oxidation Föreningar med syre Lämna ifrån sig elektroner till syret
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi & fysik tillsammans!
Fysik höstterminen 2012 Optik Atom- och kärnfysik Universum
ASTRONOMI.
Kemisk Bindning.
PEDAGOGISKPLANERING BIOLOGI ÅK 8
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Vad är fysik? Ordet fysik härstammar från grekiskan och latin. Ordet betyder ”naturlig” Vad är naturligt? Skriv upp minst 5 ord som du förknippar med naturlig.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Marie Norelius Kemiförsök Marie Norelius
Metaller Kap 12 Sid
Från malm till metall Sid
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Redoxreaktioner Sid I häftet.
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
Elektrolys Elektrokemi 2 Höstens sista kemiföreläsning.
Kemi- ett arbetsområde i år 6 Ämnen runt omkring oss.
PEDAGOGISKPLANERING FYSIK ÅK 7
Respons från förra lektionen
Teorier/modeller/problemlösning:
Joner -är alltid laddade!.
Periodiska systemets grupper
Kemins grunder från det lilla till det rena- klimatet!
KARIN KIVELÄ Råsslaskolan År 5
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
”Vilket ämne är ädlast?”
IBSE Viktiga punkter i IBSE
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Kemiska bindningar.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

PEDAGOGISKPLANERING KEMI ÅK 9 Syftet med att läsa kemi i åk 9: Genom undervisningen i ämnet kemi ska du sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla din förmåga att Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle Genomföra systematiska undersökningar i kemi Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan Läroplanens centrala innehåll: Kemin i naturen Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt Fotosyntesen och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner Kemin i vardagen och samhället Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytningen kan förhindras. Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt Aktuella samhällsfrågor som rör kemi Kemin och världsbilden Historisk och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv Kemins metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Källkritisk granskning av information och argument som du möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi Undervisningen: Lärarledda genomgångar Laborationer Demonstrationer med teorigenomgångar efteråt. Hemläxor. Genomföra ett eget arbete Bedömningssätt: Läxförhör Teoretiska prov. Laborationer och laborationsrapporter. Diskussioner i grupp, bedömning efter matris.

VUndervisningens innehållViktiga begrepp 35Intro, utdelning av böcker, säkerhet på lab Energi i kemiska reaktioner s 144 – 145 Demo Kolföreningar med energi s Kemisk energi, aktiveringsenergi, fotosyntes 35Två sätt att frigöra energin s Lab 1 & 2förbränning 35Två typer av bränslen s 150 Minns du? Förstår du? S 151 Fossila bränslen, biobränslen 36Mot en hållbar utveckling, Aluminium s Lab 1 Malm, bauxit, 36Järn s filmSvartmalm, blodstensmalm, rost 36Lab 3 Masugnsförsök 37Polymerer s Polymerer, termoplast, härdplast 37Minns du? Förstår du? S Uppgift 4: Dags att växla spår 38 Atomens delar s Uppgift 3 Atom, proton, neutron, elektron, valenselektron, isotop 38Grundämnenas periodiska system s Uppgift 4Grupper, perioder 38Demo: natrium Lab 2: Litium 39Lov 39Laddade atomer kallas för joner s Ädelgasstruktur, Positiva/negativa joner 39Uppgift 6 Joner och jonföreningar 40TEMAVECKA 40TEMA VECKA 40TEMA VECKA 41Kemiska bindningar s Jonbindning, elektronparbindning, metallbindning 41Metallers egenskaper s legering 41Ädla och oädla metaller s Spänningsserien, korrosion 42Elektrokemi s Elektrolyt, galvaniska element, 42Elektrokemi s Elektrolyt, galvaniska element, 42Elektrolys s Demo: Elektrolys av vattenElektrolys, elektroder, anod, katod, ackumulator 42Kemisk analys s Minns du? Förstår du? S TTF/ Arbete med texten och studieuppgifter 43TTF/repetition 43Prov s Pedagogisk planering Kemi Åk 9

Kemisk energi För betyget E krävs att du kan: Begreppen: Kemisk energi s 144 Exoterma reaktioner = den kemiska energin i ämnena minskar och energi avges i form av värme. Endoterma reaktioner = den kemiska energin ökar i ämnena och reaktionen tar energi i form av värme från omgivningen. Fotosyntesen s 146 Cellandningen s 148 Förstå att energi kan lagras kemiskt i molekyler så som druvsocker, stärkelse och cellulosa. Förstå att kemisk energi kan frigöras vid förbränning s Förstå att förbränning kan ske utan att någonting brinner s 148 För betyget C krävs att du kan: Alla kraven för betyget E. Kunna på ett relativt avancerat sätt berätta om förnybara och inte förnybara bränslen. För betyget A krävs att du kan: Kunna på ett avancerat sätt berätta om förnybara och inte förnybara bränslen. Mot en hållbar utveckling: För betyget E krävs att du kan: Begreppen: Malm = ekonomiskt brytningsvärd sten s 154 Metall = Kemiskt rengjorda grundämnen. s 154 Kunna hur man utvinner och återvinner aluminium s Kunna hur man framställer och återvinner järn s Hur vi framställer och återvinner papper s Hur vi framställer och återvinner plaster s Hur vi kan jobba för ett hållbart samhälle s 168 För betyget C krävs att du kan: Alla kraven för betyget E. Bauxit, blodstensmalm, svartmalm Kunna förklara har plast, papper, metaller framställs och återvinns på ett relativt avancerat sätt. Kunna förklara på ett relativt avancerat sätt hur vi skall göra för att skapa ett hållbart samhälle, lokalt och globalt För betyget A krävs att du kan: Alla kraven för betygen E och C. Kunna förklara har plast, papper, metaller framställs och återvinns på ett avancerat sätt. Kunna förklara på ett avancerat sätt hur vi skall göra för att skapa ett hållbart samhälle, lokalt och globalt

Atomer och joner: För betyget E krävs att du kan: Begreppen: Elektron, proton, neutron, skal, k,l,m,n, s 173 Isotop s 174 Atomnummer s 175 Ädelgaser s 177 Väte och alkalimetaller s 176 De alkaliska jordartsmetallerna s 176 Halogenerna s 177 Positiva joner s 178 Negativa joner s 179 Oxidation och reduktion s 179 Redoxreaktion s 180 Ädla metaller och oädlametaller s 186 Grupper och perioder s 176 Hur en atom är uppbyggd s 173 Metallers egenskaper s 184 För betyget C krävs att du kan: Alla kraven för betyget E. Begrepp: Galvaniskt element s 188 Elektrolyt s 191 Elektrolys s 192 Veta hur de enkla jonerna är uppbyggda Veta skillnaden mellan en jonförening och en molekylförening s 182,180 Hur metallerna Cu, Al, Fe, Au, och Ag framställs ur malm. Veta vad oxidation och reduktion är. Veta vad metallegeringar är, namnge några samt ge exempel på användningsområden för dessa. Veta vad en legering är s 185 Drivkraften i ett batteri. För betyget A krävs att du kan: Alla kraven för betygen E och C. Veta hur de mera komplexa jonerna är uppbyggda till namn s 197 Kemiskanalys och några analysmetoder, fällningars Kunna lista ut vilka ämnen som bildas utifrån de kemiska kunskaper och regler för kemi som du kan. Formelskrivning.

Analys och beräkningar För betyget E krävs att du kan: Vad spektrografi är. Ge olika exempel på kromatografi. Vad en fällning är och ge exempel på en sådan. Kunna beräkna hur många procent av ett ämne som ingår i en molekyl. Kunna läsa av vad atommassan är för olika ämnen. För betyget C krävs att du kan: Alla kraven för betyget E. Kunna förklara olika former av kromatografi och spektrografi. Kunna beräkna formelmassan för olika ämnen. Kunna molbegreppet. Kunna formlerna för enkla föreningar. För betyget A krävs att du kan: Alla kraven för betygen E och C. Kunna räkna ut formler samt hur stora mängder av ämnen som krävs för att de ska bildas. Formelskrivning.