Harald Volden, 2005 NorFor Detaljbeskrivning Av Harald Volden, 2005 Reviderad av M Emanuelson, Jan 2006 uppdat. med nya förkortningar Av M. Åkerlind, Maj 2006

2

iNDFpdNDF iST pdSTsST Rest CHO iCPpdCPsCPCFatFPF FiberStärkelse”Socker”ProteinLipider NH 3 Energi och kväve för mikrobiell tillväxt iNDF pdNDFpdSTsST Rest CHO iCP pdCPsCPCFat iST mSTmCPmCFateCP AAT Energi PBV Endogent utsk. N TUNNTARM GÖDSEL VOM FODER UREA 4,6% av CP fôr INTERMEDIÄRT TJOCKTARM Energi och kväve för mikrobiell tillväxt Mikrobiell tillväxt iST Energi Mikrobiell tillväxt 0,1 0,9 0,09 0,010,90,1 Grf. 0,5 kd NDF / kp 1 + kp 2 / kp krf (NDF/lev.vekt, grf:krf) kd pdST / kp KRF (TS/lev.vekt, grf:krf) kd løys. / kp væske (TS/lev.vekt, grf:krf) kd pdCP / kp KRF /kp GRF (TS/lev.vekt, grf:krf) kd løys. / kp væske (TS/lev.vekt, grf:krf) Kd løys. / kp væske (TS/lev.vekt, grf:krf) Krf. 0,1 Grf. 0,7 Grf. 0,3 Krf 0,15 CHO 38g / kg 105g / kg CHO 30% 45g/ kg CHO 0,150,4 30g / kg OM til duodenum + 60g i tjock och bakre tuntarm 0,2 Krf. 0,85 Grf 0,65 Kkrf 0,85 0,73 0,5 0,95 0,85 MCP * 0,63 0,35 0,1 Endogent urin-N AAT till mjölk AAT till hår och hudprod. ”Outnyttjat” Protein i mjölk Tillväxt / mobilisering Styrt av NEL balansen Glyserol, galaktose NEL Mjölkavkastning

Harald Volden, 2005 Aska Råfett Restfraktion Fermentationsprodukter Stärkelse Råprotein NDF Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Lösligt Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Ammoniumkväve Aminosyrainnehåll Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbart Fettsyror Socker Mjölksyra Flyktiga fettsyror Fodrets kemiska fraktionering

Harald Volden, 2005 Kemisk fraktionering av fodermedel Förhållandet mellan löslig (s), potensiellt nedbrytbar (pn) och totalt osmältbar (i) foderfraktion, samt nedbrytningshastigheter (nh) bestämda in sacco.

Harald Volden, 2005 Bestämning av nedbrytingsgrad i vom

Harald Volden, 2005 In sacco nedbryting av foder i vommen s pn D(t) = s + pn X (1-e -nh*t )

Harald Volden, 2005 Nedbrytningsgraden i vommen Nedbrytningsgraden bestäms av: –Mängden potentiellt nedbrytbart (pn) –Nedbrytningshastigheten (nh) –Passagehastigheten (pass)

Margareta Emanuelsson Passage och nedbrytning Både passagehastighet och nedbrytning påverkas av totala foderstatens sammansättning. Passagehastigheten beror av partikelstorlek och foderintag. Konkurrens mellan nedbrytning och passage.

Harald Volden, 2005 Nedbrytingshastigheter (nh) Potentiellt nedbrytbar (pn) NDF: Variabel Potentiellt nedbrytbar stärkelse: Variabel Potentiellt nedbrytbar protein: Variabel Lösligt protein: Fast ”Löslig” stärkelse och restkolhydrater (rest): Fast Råfett: Indelas i fettsyror och rest Indata i modellen

Margareta Emanuelsson Passagehastighet (pass) Stora partiklar stannar länge än små Halm stannar timmar Spätt gräs eller kraftfoder timmar Foder som smälts långsamt sänker konsumtionen och passagen Om man finmaler detta foder blir passagen snabbare, men troligen mindre effektivt Beräknas av modellen

Margareta Emanuelsson Passagehastigheter vs TS-intag 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16, TS-intag, kg/dag Passagehastighet, %/timme vätska krf grf

Harald Volden, 2005 Effektiv nedbrytingsgrad i vom (eff vomn) pass nh Vätskefraktion (vätska) Kraftfoder (krf) Protein i grovfoder (grf) nh = nedbrytningshastighet pass= passagehastighet pn = potentiellt nedbrytbart

Harald Volden, 2005 Nedbrytingsegenskaper, i vommen, för stärkelse i kraftfoder Stä g/kg TS sStä, g/kg Stä pnStä, g/kg Stä nhStä, %/tim Korn ,7 Havre ,8 Vete ,8 Vetekli ,8 Majs ,2 Ärtor ,6 Majsgluten ,2

Harald Volden, 2005 Nedbrytingsegenskaper, i vommen, för NDF i kraftfoder NDF g/kg TS pnNDF, g/kg NDF iNDF, g/kg NDF nhNDF, %/tim Korn ,6 Havre ,7 Vete ,3 Vetekli ,8 Majs ,4 Rapsfrö ,9 Ärtor ,4 Rapsmjöl ,3 Sojamjöl ,7

Harald Volden, 2005 Nedbrytingsegenskaper, i vommen, för protein i kraftfoder Råprotein g/kg TS sRåprot g/kg råprot pnRåprot, g/kg råprot iRåprot g/kg råprot nhRåprot, %/tim Korn ,6 Havre ,3 Vete ,2 Vetekli ,8 Majs ,0 Rapsfrö ,7 Ärtor ,8 Rapsmjöl ,7 Sojamjöl ,2 Majsgluten ,5

Harald Volden, 2005 NDF i grovfoder är speciellt iNDF central och har stor betydelse för slutresultatet Potentiellt nedbrytbar NDF kan variera mkt Två-poolsmodell i vommen Påverkas av foderintag/passage och andel socker + stärkelse Skall analyseras Margareta Emanuelsson

Harald Volden, 2005 Nedbryting av NDF i grovfoder MRT 2 60 % Små partikler MRT 1 40 % Store partikler pass 1 pass 2 nh Stora partiklar Små partiklar

Harald Volden, 2005 Nedbrytningsegenskaper, i vommen, för NDF i grovfoder NDF g/kg TS pnNDF g/kg NDF iNDF g/kg NDF nhNDF % /tim Gräs Timotej, bete ,6 Timotej, axgång ,9 Rödklöver ,1 Ensilage blandvall, axgång ,8 Ensilage blandvall, 10 dagar efter axgång ,8 Obehandlad halm ,2 NH 3 -halm ,9

Harald Volden, 2005 Socker och stärkelse i foderstaten Påverkar vommiljön och mikrobaktiviteten Påverkar vomnedbrytningen av NDF i kraftfoder och grovfoder

Harald Volden, 2005 Effekt av Rest + stärkelse på vomsmältbarheten av NDF

Harald Volden, 2005 Exempel på passagehastigheter och uppehållstid i vommen 11 kg TS grovfoder och 9 kg TS kraftfoder 8 tim 16 tim 21 tim 47 tim

Harald Volden, 2005 Effekt av foderintag på passagehastighet och nedbryting av NDF i vommen

Margareta Emanuelsson Effekt av foderintag på foderstatens energivärde

Margareta Emanuelsson Innehållet av iNDF och nhNDF har stor betydelse för MJ i grovfoder En ökning från 100 till 200g av osmältbar NDF (iNDF) sänker energivärdet med ca 8% En minskning av nedbrytningshastigheten (nhNDF) från 6 till 3 %/timme gör att MJ sjunker med 6% 14 dagars senare skörd kan reducera MJ och AAT med ca 20% Husdjur, nr

Margareta Emanuelsson Mikrobprotein produktionen Påverkas av TS-konsumtion Stärkelse och sockertillgång Ensilage med mycket mjölksyra ger sämre tillskott till mikrobtillväxten än sockerrikt Recirkulation av N kan ha betydelse särskilt vid låga proteinhalter

Harald Volden, 2005 Effektiviteten i den mikrobiella proteinsyntesen

Harald Volden, 2005 Ökad mängd fermentationsprodukter från 40 till 140 g/kg TS i ensilage (foderstat med vallensilage, korn och krf-blandning)

Harald Volden, 2005 PBV PBV = nedbrutet protein – mikrobiellt protein + råproteinintag x 0,046 Netto recirkulering: 4,6 % av Råprot intag. Weisbjerg et al., 1994

Harald Volden, 2005 Upptag av endogent protein i magtarmkanalen 30 gram endogent protein per kg OS passerat till tunnt. Reabsorbsion: 60% Mikrobiell tillväxt 150 gram protein per kg smältbart CHO 30 gram x 3 x 0,60 25 gram endogent protein per kg OS passerat till tjockt Endogent protein: 9-11 % av gödsel OS Mikrobiellt N: % av gödsel N OS = Organisk substans

Harald Volden, 2005 Tunntarmssmältbarhet av mikrobfraktioner Mikrobiellt protein: 85 % Mikrobiella aminosyror: 85 % Mikrobiellt råfett: 85 % Mikrobiell stärkelse: 90 % Mikrobiell restfraktion: 0 %

Harald Volden, 2005 Sann smältbarhet i tunntarmen av protein och stärkelse Madsen et al., 1995 i = totalt osmältbar foderfraktion

Margareta Emanuelsson Effekt av foderintag på foderstatens AAT-värde

Harald Volden, 2005 Sann smältbarhet i tunntarmen av fettsyror från foder Smältbarhet för fettsyror = 93,8 – 0,0169 x fettsyraintaget

Harald Volden, 2005 Smältbarhet för NDF i tjocktarmen Vid underhållsutfodring: 3-5 % av total NDF smältbarhet Vid 4 x underhåll: 7-11 % av total NDF smältbarhet

Harald Volden, 2005 De mest känsliga fodervariablerna 1.Totalt osmältbart NDF i grovfoder och kraftfoder (iNDF) 2.Nedbrytningshastighet för pnNDF i grovfoder och kraftfoder (nhNDF) 3.Förhållandet lösligt:potensiellt nedbrytbart protein (sRåprot:pnRåprot) 4.nh för potentiellt nedbrytbart protein i kraftfoder (pnRåprot) 5.Osmältbart protein i kraftfoder, (iRåprot) 6.kd för stärkelse i kraftfoder, (nhStä)

Harald Volden, 2005 Aminosyrebehov Faktoriell beräkningsmetod Intermediär användning av aminosyror till: - underhåll - tillväxt - fosterproduktion - mjölkproduktion

Harald Volden, 2005 Behov av AAT till underhåll Behovet bestämms av: Endogent N i urin N för produktion av hår och hud Endogent N i gödsel Exempel underhållsbehov (AAT g/dag): Mjölkko 570 kg, 13 kg TS-intag: 309 g Mjölkko 570 kg, 21 kg TS-intag: 460 g

Harald Volden, 2005 Utnyttjande av AAT till mjölkproteinproduktion

Harald Volden, 2005 AAT för tillväxt och mobilisering hos mjölkkor Relaterat till NEL balans AAT för tillväxt: utnyttjande = 0,5 AAT för mobilisering: utnyttjande = 0,8

Harald Volden, 2005 Behovet av AAT för tillväxt hos kvigor och förstakalvare AAT behov, g/dag = Utnyttjande tillväxt Proteintillväxt, g/dag

Harald Volden, 2005 AAT behov för fostertillväxt Baserat på NRC, 1985 Exempel på AAT behov för dräktighet: Dag 100 = 11 g Dag 280 = 305 g Beror på vuxenvikt och dräktighetsdag

Harald Volden, 2005 Samband mellan PBV och respons i mjölkprotein

Harald Volden, 2005 Beräkning av foderstatens energivärde Omsättbar energi (ME) beräknas med hjälp av foderstatens uppskattade totala smältbarhet av näringsämnen : Råprotein Råfett Stärkelse NDF Restfraktion Fermentationsprodukter Baserat på netto-energi laktation enligt Van Es, 1975 och 1977

Harald Volden, 2005 Konsekvenser av ett ickelinjärt system Det enskilda fodermedlet har inte ett konstant fodervärde utan är bestämt av foderstatens totalmängd och sammansättning.

Harald Volden, 2005 Behovet av energi för underhåll, mjölkproduktion och dräktighet Underhåll MJ/dag = 0,29256*vikt 0,75 Mjölkproduktion = 3,14 MJ per kg ECM Dräktighet MJ/dag = (Förväntad vuxenvikt/600) * e 0,0144*x - 1,1595 Då X = dräktighetsdag

Harald Volden, 2005 Behov av energi för tillväxt hos kvigor och förstakalvare NEL för tillväxt hos förstakalvare, MJ/dag = 0,00145*vikt + 12,48*tillväxt +0,68 Då: Vikt = levandevikt, kg Tillväxt = daglig tillväxt kg/dag