Andningen Varför måste du andas? Vad kan göra luften farlig att andas?

Syret får vi genom att andas in luft i lungorna. Andningen Kroppens celler behöver syre för att kunna omvandla matens näringsämnen till energi i förbränningen. Syret får vi genom att andas in luft i lungorna. Blodet transporterar syret från lungorna till cellerna. Efter förbränningen behöver cellerna bli av med koldioxid. Blodet transporterar koldioxiden från cellerna till lungorna. När vi andas ut gör kroppen sig av med koldioxiden. För att överleva räcker det inte med att äta och dricka, vi måste andas också. Det beror på att alla celler i kroppen måste få syre till sin förbränning. Vid förbränningen omvandlas druvsocker och syre i cellerna till koldioxid och vatten, samtidigt som cellerna får den energi de behöver. Tack vare lungorna kan vi ta upp syre från luften till blodet. Det är också lungorna som hjälper oss att bli av med den koldioxid som hela tiden bildas i cellerna.

Lungorna och luftvägarna Vi andas genom munnen eller näsan. Munhålan och näshålan går ihop i svalget (1). Svalget delar sig i matstrupe och luftstrupe (4). När vi sväljer fälls struplocket (2) ner så vi inte får mat eller dricka i luftstrupen. När vi andas in passerar först luften näshålan eller munhålan. Där blir luften lagom fuktig och varm. Dessutom fastnar många smutspartiklar i hår och slemhinnor som finns i näshålan och svalget. Näshålan och munhålan går ihop i svalget som sedan delar sig igen i matstrupe och luftstrupe. Över luftstrupen finns ett struplock som i normala fall är öppet. När vi sväljer stängs det så att vi inte ska få ner mat eller dricka i luftstrupen. Om vi ändå får ner något i luftstrupen försöker kroppen genast skicka upp det igen genom en hostreflex.

Lungorna och luftvägarna I översta delen av luftstrupen (4) finns struphuvudet (3). I struphuvudet finns stämbanden. Runt luftstrupen finns skyddande broskringar (5). Luftstrupen delar sig i två bronker (6), en till varje lunga. I lungorna finns ett nät av mindre och mindre luftrör. Överst i luftstrupen finns struphuvudet. Det består av kraftiga broskstycken för att skydda stämbanden, som vi använder när vi talar och sjunger. Själva luftstrupen innehåller broskringar som ser till att den alltid är öppen. Luftstrupen delar sig sedan i två bronker, en till varje lunga. Dessa delar sig sedan i allt mindre luftrör som når ut till alla delar av lungorna.

Lungorna och luftvägarna Längst ut på luftrören (8) finns lungblåsor (9). Runt varje lungblåsa finns ett nät av kapillärer (10). Syre rör sig från lungblåsan till blodet. Koldioxid rör sig från blodet till lungblåsan. De allra minsta luftrören bildar till slut ”klasar” av små lungblåsor. De är ungefär 0,5 mm i diameter. Blåsorna har mycket tunna väggar och är omgivna av små blodkärl, kapillärer. I lungorna finns sammanlagt flera hundra miljoner lungblåsor. I lungblåsorna sker det viktiga utbytet av syre och koldioxid. Genom blåsornas tunna väggar tar blodet upp syre ur luften vi andas in. Samtidigt lämnar blodet koldioxid till lungblåsorna så att vi kan andas ut den.

Du andas med mellangärdet. Ett annan namn är diafragman (7). Andningen Du andas med mellangärdet. Ett annan namn är diafragman (7). Då mellangärdet sänks, ökar lungornas volym och luft sugs in i lungorna. Då mellangärdet höjs, minskar lungornas volym och luft trycks ut ur lungorna. Andningen sker automatiskt med hjälp av ett andningscentrum i hjärnan som skickar signaler till de muskler som sköter in- och utandningen. Andningen sköts av en stor muskel som kallas mellangärdet eller diafragman. Den får lungorna att ändra storlek och på så sätt suga in eller pressa ut luft. När diafragman spänns blir lungorna större och luft sugs in. När den slappnar av dras lungorna ihop och luft pressas ut.

Stämbanden är två elastiska band som sitter inne i struphuvudet. Talet Stämbanden är två elastiska band som sitter inne i struphuvudet. När vi inte talar så är stämbanden slappa, med en stor öppning. När vi talar eller sjunger är stämbanden spända, och de sätts i dallring när luft passerar dem – det uppstår ljud. Läppar, tunga och tänder gör ljuden till ord. När vi andas passerar luften struphuvudet. Där finns stämbanden som gör det möjligt för oss att prata och sjunga. När vi andas normalt, utan att prata, är stämbanden avslappnade så att luften kan passera fritt förbi. Men när vi spänner stämbanden och andas ut luft börjar de vibrera så att ljud bildas. Ju mer de spänns, desto ljusare blir tonen. Tungan och läpparna formar sedan ljuden till ord.

Sjukdomar och besvär i luftvägarna Luftvägsinfektioner Luftrörskatarr Halsfluss Lunginflammation Astma och ”hösnuva” En luftvägsinfektion som orsakas av ett virus är en vanlig förkylning. Viruset angriper näsans och svalgets slemhinnor. Vi får halsont, snuva och hosta. Eftersom det är ett virus kan man inte bota en förkylning med antibiotika. Luftrörskatarr är en virusinfektion som spridit sig ner i luftstrupe och luftrör. Det gör att man får kraftiga hostningar. Halsfluss orsakas av en bakterie som ger högre feber än en förkylning och rejält ont i halsen. Vid halsfluss ges oftast antibiotika. Lunginflammation får vi om bakterier tar sig ända ner i lungorna och angriper lungblåsorna. Man får då ofta hög feber, frossbrytningar, ont i bröstet och hosta. Sjukdomen är mycket allvarlig, men botas med antibiotika. Astma orsakar kramp och inflammation i de små luftrören. Slemhinnan svullnar och det bildas mer slem än normalt i luftrören. Då blir det svårt att andas och andningen blir pipig och rosslig. Hösnuva och astma beror ofta på en allergi av något slag, t ex mot pollen.

℗ 2009 David Pålsson, Sandeklevsskolan, Göteborg http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/ Källförteckning Puls Biologi (2007). 3:e upplagan. Järfälla: Natur och Kultur. Spektrum Biologi (2006). 3:e upplagan. Stockholm: Liber. Medikon (2008-2009). Band 1-3. Malmö: Bertmarks förlag. Bonniers Läkarbok (1994). Birke, G. (Red.). Stockholm: Bonnier Alba. Bilder http://commons.wikimedia.org/