Riskbedömning Länsstyrelsen i Stockholms län ”Syftet är att ge deltagarna ökad kunskap inom riskbedömning samt ge en introduktion till Naturvårdsverkets modell för beräkning av platsspecifika riktvärden” Marie Arnér, WSP, , Mark Elert, Kemakta, ,

Program 9.00 – Metodik och skyddsnivåer (Marie) 2. Representativa halter (Mark) 3. Gruppövning – Förenklad riskbedömning och riskkaraktärisering (Marie) – Paus/kaffe – Forts. Diskussion och redovisning av gruppövning (Marie) 4. Beräkningsmodellen och platsspecifika riktvärden (Mark) – Lunch – Platsspecifika riktvärden. Diskussion och övningar 5. Gruppövning och diskussion, inkl. fallgropar – beräkningsmodellen (Mark) – Paus/kaffe – Fördjupningar och diskussion 6. Hälsorisker, inkl. exempel (Marie) 7. Spridning och belastning, inkl. demo beräkningsprorammet (Mark) Diskussion och frågor 8. Att tänka på vid granskning (Mark & Marie) 9. Fallgropar, tips och goda råd

3 Riskbedömning i efterbehandlingsprocessen

Riskbedömningen svarar på:  Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden?  Vilken riskreduktion krävs för att nå de övergripande åtgärdsmålen?  Hur säker är bedömningen?  Underlag till åtgärdsutredning och riskvärdering 4 Man behöver ett tillräckligt bra underlag för att riskbedöma – annars tillräcklig försiktighet.

Riskbedömningsmetodik – ett strukturerat, naturvetenskapligt angreppssätt Riktvärden Representativa halter Föroreningsmängder Spridning och belastning Exponering Förenklad riskbedömning

Vad är riktvärden i ebh-sammanhang?  Ett av flera verktyg i riskbedömningen:  Representativa halter i marken jämförs med riktvärden (generella eller platsspecifika)  Framtagna för bedömning av föroreningshalter i mark  Bör därför användas med stor försiktighet för andra material  Anger en nivå under vilken risken normalt är acceptabel:  Inga negativa effekter på människor, miljö och naturresurser  Halter över riktvärden innebär inte nödvändigtvis risk  Rekommendationer (är inte juridiskt bindande)  Inte automatiskt detsamma som mätbara åtgärdsmål:  Tar inte hänsyn till teknik, ekonomi, allmänna och enskilda intressen

Riktvärden för förorenad mark – vad ska de skydda? 7  Skydd av människors hälsa  Hela den tolerabla exponeringen får inte komma från marken  Skydd av markmiljön  Höga krav på skydd av markmiljön  Skydd av grundvatten  Allmänna krav på skydd av grundvatten  Skydd av ytvatten  Haltökning av metaller skall vara begränsad  Haltökning av organiska ämnen skall inte medföra några negativa miljöeffekter

Vilken nivå av skydd? Hälsorisker Ämnen med tröskeleffekt  Exponeringen ska inte överskrida det dagliga intag av en kemikalie som under en hel livstid anses vara utan nämnvärd risk på basis av alla kända fakta vid tidpunkten för bedömningen. Canerogena ämnen  Ett extra cancerfall per exponerade anses utgöra en acceptabel risk för en enskild miljöfaktor. Miljörisker Miljökvalitetsnormer (EQS): ambition ca 95% av arterna Riktvärden för mark  Skyddar mikrobiologiska mark processer, växter, marklevande ryggradslevande djur  Skyddar delvis fåglar, mindre däggdjur  KM ca 75% av arterna  MKM ca 50% av arterna

Exponeringsvägar som beaktas

Sammanvägning av hälsorisker  Samtidig exponering via alla transportvägar  Relativ biotillgänglighet 100%  Endast en del av TDI får komma från det förorenade området  Generellt 50%  Pb, Cd, Hg 20%  Dioxin och PCB 10%  Speciell hänsyn till ämnen som ger akuta hälsoeffekter  Arsenik och cyanid

Integrerat riktvärde  Lägsta värdet av:  Hälsoriskbaserat riktvärde  Riktvärde för skydd av markmiljön  Riktvärde för skydd av grundvatten  Riktvärde för skydd av ytvatten  Riktvärdet ska inte understiga bakgrund från naturlig och diffus antropogen spridning ”Se ”envägskoncentrationer”

12 Problembeskrivning Riskbedömningens avgränsning i tid och rum Föroreningskällor och föroreningarnas karaktäristik Spridnings- och exponeringsvägar Skyddsobjekt Framtids- och händelsescenarier Konceptuell modell Kunskapsluckor Undersöknings- och analysprogram ExponeringsanalysEffektanalys Riskkarakterisering Problembeskrivning – alltid viktig start

13 Exponeringsanalys Föroreningshalter och mängder Spridning och belastning Exponering Biologisk tillgänglighet Bioackumulation Biomagnifiering Nedbrytning Effektanalys Rikt- och gränsvärden Biologiska undersökningar Ekotoxikologiska tester Toxikologisk data Epidemiologisk data Riskkarakterisering Utvärdering av exponering mot effekter Orsakssamband Beviskedjor Kombinationseffekter Osäkerheter Problembeskrivning Analys och karaktärisering

Informationskällor Ca 60 rapporter! Hållbar Sanering

Informationskällor  HSDB (US National Library of Medicin)  US EPA; databasen IRIS  Amerikanska federala hälsomyndigheten (ATSDR)  Institutet för Miljömedicin, IMM  WHO  Nederländernas nationella institut för hälsa och miljö (RIVM)  Kanadensiska hälsomyndigheter  Europeiska kemikaliebyrån (ECB), databasen ESIS  US EPA; databasen ECOTOX  Kanadensiska miljömyndigheter (CCME)  Holländska institutet för hälsa och miljö (RIVM)  Amerikanska armén och amerikanska miljömyndigheten (US EPA). Environmental residue – effect database Appen ”WISER” (National Library of Medicin)