Kvantitativa forskningsmetoder Sociologi A HT 2014 Ilkka Henrik Mäkinen (momentansvarig)

Kvantitativa metoder är nyttiga när man… –… undersöker relativt många enheter med hjälp av t ex enkäter eller registerstudier – numeriska data är lättare att organisera och analysera. Kvalitativa metoder behövs i… –…”case studies” (fallundersökningar) där relativt få observationer undersöks ”på djupet”. Ostrukturerade intervjuer och deltagande observation är de viktigaste datainsamlingsmetoderna. Insamlad information tolkas i ord. Kvantitativa och kvalitativa metoder

Kvantitativa forskningsmetoder i sociologi mm., A-nivå Målsättning: Under detta kursmoment presenteras några grundläggande kvantitativa forskningsmetoder samt det tänkande som förknippas med deras användning. Vi börjar med tänkandet och tar sedan successivt upp olika pusselbitar som tillsammans utgör den kvantitativa forskningsprocessen.

Kvantitativa forskningsmetoder i sociologi mm., A-nivå Metoder: Litteraturläsning (Hjerm & Lindgren, kap 1-4) Tre föreläsningar Två seminarier

Kvantitativa forskningsmetoder i sociologi mm., A-nivå Examination: Seminarier Salstenta

”Forskning” är… … en intellektuell verksamhet som systematiskt söker svar på frågor av allmän karaktär Kumulativ: tar hjälp av andra, samlar och/eller organiserar kunskap Teoretisk: använder sig av vetenskapligt språk (begrepp och termer, definitioner + exakthet)

”Forskning” är… Empirisk: ”verkligheten fäller avgörandet” Systematiska och hederligt tillämpade metoder (”vetenskapen är tillvägagångssättet”!) Intersubjektiv, dvs. genomskinlig, forskaroberoende – och värderingsfri?

”Forskning” vill… Ge svar på frågor genom att beskriva och/eller förklara Ge generella svar, uttala sig om det allmänna (nomotetisk, ej idiografisk stil)

Vetenskapliga frågeställningar Deskriptiva (beskrivande) –Hur många? –Hur stor andel? –Hur mycket? –Hur länge? Analytiska (förklarande) –Analysera samband mellan olika fenomen

Goda frågeställningar är… Generella: om regler, inte om undantag Klara och precisa Möjliga att pröva empiriskt Fria från värderingar så långt det går: ”vad är”, inte ”vad bör vara” (dock: ”hur skall vi göra för att uppnå x”)

Exempel… Varför är svensk lönesättning orättvis? (sämre) I vilken utsträckning utgör diskriminering en del av inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden?(bättre)

Att söka forskningsproblem Inomvetenskapliga och samhällsrelevanta problem Olösta problem? ”Försummade” områden? Replikation? Korsbefruktning från andra områden? Generalitet! Intresse – tid - kostnad

Analysenhet Även känd som: observation, fall Valet av enhet påverkas av vår frågeställning – och datatillgången, t.ex. –Individer –Skolklasser, fackföreningsavdelningar –Kommuner, län –Länder –Tidningsartiklar, kontaktannonser, TV-reklamsnuttar, svensktoppslåtar –Relationer (mellan människor, länder, företag...)

Variabel Något som kan variera… –Kön (man [1] – kvinna [2]), ålder (antal år) –Klass (t.ex. arbetare [1], tjänsteman [2], akademiker [3]) –Inkomst (t.ex. kr/månad) –Attityd (t.ex. ”På en skala mellan 1 och 10, vad tycker du om EMU?”) –På kollektiv nivå: andelen kvinnor, medelålder, medelinkomst… –Relationens jämlikhet (t.ex. ensidig /ömsesidig; jämlik/ojämlik) I analysen betraktas variablerna antingen som oberoende eller beroende. Beroende på mätningen befinner sig variabler på olika skalnivåer som avgör vilka kvantitativa metoder vi kan analysera dem med.

Datamatris / ”dataset” PersonKönÅlderKlassInkomstAttityd

Variabler PersonKönÅlderKlassInkomstAttityd Analysenheter Variabelvärden 456 7

Nyttan med ”variabeltänkandet” Vi måste precisera de fenomen vi undersöker och hålla isär dem Vi måste precisera de samband vi tänker råder mellan de fenomen vi undersöker Vi måste bedriva vår datainsamling och analys systematiskt

Operationaliseringar Utbildning? Yrke? Inkomst? Social status? Annat? Innan man börjar samla in data måste man operationalisera de begrepp man använder sig av. Det betyder att man översätter ett teoretiskt definierat begrepp till något konkret och mätbart. Hur mäter vi t.ex. tillhörigheten till en social klass hos en individ?

Variabelbeskrivning: centralmått Centralmåtten ger oss en uppfattning var mittpunkten i materialet ligger Typvärdet – det oftast förekommande värdet i materialet Medianen – det mittersta observationsvärdet Medelvärde – summan av alla observationers värden, delad med antalet observationer (n)

Centralmått – om medianen OBS. medianen räknas olika för jämnt och udda antal observationer: om materialet (ordnat material) har ett udda antal fall, t ex 2, 2, 5, 6, 7, 8, 12, tar vi helt enkelt den mittersta observationens värde (=6). Om vi har ett jämnt antal, t ex 2, 2, 3, 5, 6, 9, räknar vi var mittpunkten mellan de två mittersta observationerna ligger, här (3+5)/2 = 4.

Men… I båda dessa material är medelvärdet nästan detsamma… vad skiljer dem åt?

Variabelbeskrivning: spridningsmått Spridningsmåtten ger oss en uppfattning om hur spridda eller samlade observationerna är kring medelvärdet Räckvidden (variationsvidden) – avståndet mellan det lägsta och det högsta värdet Kvartilavståndet (efter att materialet rangordnats och delats in i fyra delar, kvartiler) – avståndet mellan den första och tredje kvartilen Variansen s 2 - summan av alla observationers kvadrerade avstånd från medelvärdet, delad med antalet observationer Standardavvikelsen (s) – roten av variansen

Spridningsmått - räkning OBS. att kvadrera = att höja till andra potens, t ex 2 kvadreras till 2 2 = 4. Man kvadrerar vanligtvis för att slippa negativa tal (alla kvadrerade tal är positiva) i beräkningar. OBS. kvartil: dels namnet på en fjärdedel av ett rangordnat material, t ex i är 2 och 4 tillhör 2 och 4 den första kvartilen; dels den punkten mellan kvartilerna, t ex är värdet på första kvartilen i materialet ovan (4+8)/2 = 6 OBS. ”roten” (eller kvadratroten): roten av talet x är det tal som multiplicerat med sig självt ger x, roten av 9 är t ex 3, eftersom 3*3=9