Celldelning Celldelning är nödvändig för individens tillväxt och utveckling. Cellerna delar sig antingen mitotiskt eller meiotiskt. Vid den mitotiska delningen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
DNA-replikationen Fördjupning Niklas Dahrén.
Advertisements

Nukleotiderna i DNA eller RNA strängarna hålls ihop av fosfodiesterbindningar Se även Cellbiologi fig 17.3.
Arv – att ärva egenskaper
Cellen och vårt biologiska arv
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
Förändringar i genomet - mutationer och rekombination Molekylärbiologi, T3 Ht-11 Biomedicinska analytikerprogrammet Karolinska Institutet Annica Nordvall.
DNA DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet.
med korsningsschema förklarat av Anne Lucero
Lektion 3 – 7C - celldelning
Fråga 1 Homozygot, mutationen skedde i en könscell. Alla andra cellers (miljoner) X – kromosomer bär på samma alleler.
Cellen.
Cellcykel, Mitos, Meios & kromosomer
Genetik - ärftlighetslära
Repetition inför NP Lektion 4
Genetik IV
Genetik I.
Genetik III.
Genetik II
Cellen och levande ting
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Gener Finns i kromosomerna Olika hos alla växter och djur
Proteiner Allt liv präglas av aktivitet: - näringsämnen bryts ner.
Cellcykel, Mitos, Meios & kromosomer
Genetik Intro.
Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner
-läran om det biologiska arvet
Antal kromosomer Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48 Människa 46 Kanin,val 44 Katt,lejon 38 Gran 24 Bananfluga 8.
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Arv – överföra kromosomer
Celler.
Genetik Intro.
Genetik Ärftlighetslära.
Cellen och dess beståndsdelar
CHAPTER 43 Animal Reproduction.
Cellen Ola Ohlsson 4 november 2009.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
TEMA Hälsa /matte ht 13 parvis ska ni göra en PPP UPPGIFT: PPP : Där ni ska beskriva och göra jämförelser om HÄLSA med hjälp av potenser, liknande den.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN Micke Sundström ©
CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios
Ord som är bra att kunna. Sven Svensson, Arabyskolan 2009
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Vår kropp är uppbyggd av olika proteiner. DNA är ritningen som används för att de ska byggas på rätt sätt. Om DNA-molekylen skadas så byggs inte proteinerna.
Reduktionsdelning= (Meios)
Dna – KOPIERING OCH CELLDELNING
S o S Biologiska aspekter. Häftet Besvara frågorna sid 2 Könsorganen / _mannens_konsorgan_med_text.pdf.
Genetik Föreläsning nr 1. Det biologiska arvet och variationen Likheter inom familjen beror på arvetLikheter inom familjen beror på arvet Att människor.
Homunculus. Meios hos män och kvinnor HL 2 0 Oocyte & polar body Meiosis II Meiosis I Mitosis Spermatogonia 1 0 Spermatocyte 2 0 Spermatocytes Spermatids.
Hur DNA kan kopiera sig självt. C ELLDELNING. Alla börjar vi våra liv som en enda cell – en befruktad äggcell Det är denna som kommer att ge upphov till.
-läran om det biologiska arvet. Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.
 Genetik- läran om biologiska arvet(ärftlighetslära ).  Generna (arvsanlag) finns i cellkärnan, där de är fördelade på ett antal kromosomer.  Människan.
Vad är genetik? Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
Evolution.
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
GENETIK Sid
Gregor Mendel och arvet
Genetik 9C.
Antal kromosomer Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48
Celler.
Allt ärftligt material i en cell kallas för genom.
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
Celldelning Mitos och Meios. Mitos Celldelning sker i alla ca miljarder celler människan har förutom könsceller En modercell kopieras till en.
Vad kan du om genetik?.

Presentationens avskrift:

Celldelning Celldelning är nödvändig för individens tillväxt och utveckling. Cellerna delar sig antingen mitotiskt eller meiotiskt. Vid den mitotiska delningen uppstår två identiska dotterceller, som har det diploida antalet kromosomer. Den meiotiska delningen består av två efter varandra följande delningar och leder till uppkomsten av dotterceller, som har det halverade antalet kromosomer. Dessa celler är halpoida.

Meiosen, meioosi, meiosis DNA:n replikaatio = Replikation av DNA tekijäinvaihto = utbyte av kromosomdelar Meioosi I = Meios I Meioosi II = Meios II

Könlig förökning, suvullinen periytyminen, sexual inheritance Under meiosens första metafas (metafas I) rekombineras det maternella och det paternella kromosomala materialet. Kromosomerna fördubblas redan innan meiosen börjar. I metafas I lägger sig de homologa kromosomerna intill varandra och bildar s.k. tetrader. En tetrad består av fyra systerkromatider och hålls ihop av de två centromererna. De fyra systerkromatiderna ligger mycket tätt intill varandra. Här och där inträffar brott i DNA-kedjorna (crossing over) och vid dessa brottställen kan en "felaktig" sammansmältning ske, vilket leder till att DNA- kedjorna utbyter delar med varandra. Dessa brottställen kallas chiasmor. Detta fenomen kallas homolog rekombination. Bilden (pilen) visar Meiosens förlopp: 1. profas med tetrad; Chiasma; 1. metafas; 2. metafas med utbyte av kromosomdelar; Dotterceller.

Spermiernas bildning, siittiöiden synty, spermiogenesis När en pojke föds ser man i hans testiklar stora, svagt färgade germinala celler, som är omgivna av stödjeceller. Stödjecellerna eller Sertolicellerna härstammar från könskörtlarnas epitel. Spermatogenesen startar först vid pojkens pubertet. Under spermatogenesen utvecklas spermatogonierna till mogna spermier. Bilden visar den meiotiska delningen. Spermatogenesen tar ca 64 dygn. Typ 2 spermatogonie; primär spermatocyt; sekundär spermatocyt; spermatid; mitos; 1. meiotiska delningen; 2. meiotiska delningen