Språkets uppbyggnad/grammatik Ordklasser. Substantiv – betecknar levande varelser, växter, föremål, ämnen, platser och abstrakta begrepp Olika typer av.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Allmän grammatik Lektion 1
Advertisements

Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Konjunktioner (och subjunktioner) youtube. com/watch
Grammatik Ordklasser.
Cement, brädor, reglar, spik osv.
ORDKLASSER 10 stycken Substantiv, verb, adjektiv, pronomen, adverb, preposition, räkneord, interjektion, konjunktion, subjunktion.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Svenska Grammatik.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolan vt 13.
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Grammatik.
Ordklasser.
Satsdelar.
På andra sidan Skrivuppgift hösten 2012.
Namn på saker Ord man kan sätta en, ett eller flera framför
Substantiv grupper Människor bror, vän, polis, tyska
presens, preteritum och futurum
att-ord talar om vad någon gör eller vad som händer
Repetition satsdelar Vilka frågor ställs för att få fram p, s, dio, io? p= Vad händer? (bakar) s= Vem/vad + p? (Sara) dio= Vem/vad+p+s (en kaka) io= Till.
Luncha och lär! hjälpverb.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Grammatik - Språket om språket -
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
STOR BOKSTAV -I början av en mening… -Vid egennamn… -människor, djur
SPARKVIPA.
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Konjunktioner bindeord.
Ordföljd.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
 Alla ord hör till en ordklass.  Till vilken ordklass ett ord hör beror på: - vad ordet betyder - hur det böjs - hur det används.
Ordklasser Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.
Grammatik.
Grammatik ‏ ‏قواعد اللغة (‏نحو‏) Cvl-Sandviken. Ordklasser Substantiv الأسماء Verb الفعل ‏ Pronomen الضمائر Adjektiv الصفة Prepositioner حروف الجر Räkneord.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
Ord som beskriver substantiv och pronomen
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Satsschema - Hur använder man det?.
ORDKLASSER Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik och språkriktighet
Grammatik - Språket om språket -.
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Grammatik.
Adjektiv.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik - Ordklasser och satsdelar
Grammatisk terminologi I
Satsschema - Hur använder man det?
Ordklasser och akademisk text
Satsschema - Hur använder man det?.
Possessiva pronomen.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Relativpronomen.
Presentationens avskrift:

Språkets uppbyggnad/grammatik Ordklasser

Substantiv – betecknar levande varelser, växter, föremål, ämnen, platser och abstrakta begrepp Olika typer av substantiv (kan delas in i ytterligare typer):  Egennamn – (stor bokstav!) namn på personer, djur, företag, eller geografiska namn, ex. Karin, Larsson, Statoil, Ford, Laholm, Amazonas  Konkreta – ord som man se eller ta på, ex. fot, fågel, mamma, gräset  Abstrakta – ord som inte direkt går att ta på, ex. kärlek, lycka, mod, år, städning, utbildning

Substantiv  FORM – Obestämd form (”vilket som helst”): flicka, banan, katterna Bestämd form (ett bestämt substantiv): flickan, bananen, katterna  NUMERUS – Singularis (ental): pojke, pojken Pluralis (flertal): pojkar, pojkarna (olika ändelser i plural = pluraldeklinationer)  KASUS – Nominativ (Grundform): land, landet, länder, länderna Genitiv: (uttrycker ägande): lands, landets, länders  GENUS – Utrum (den-ord): får ändelsen –n i bestämd form singularis, ex. bilen, bonden, brädan Neutrum (det-ord): får ändelsen –t i bestämd form singularis, ex. glaset, golvet, mötet

Verb – talar om vad någon gör eller vad som sker  HUVUDVERB är verb som själva kan bilda predikat: sover, läser, sprang, gick  HJÄLPVERB (finns tre sorters) är verb som tillsammans med ett annat verb kan bilda predikat: Hon ville gå hem. Du borde köpa en present. Ex. ska, skulle, kan, kunde, får, fick, måste, borde, bör, har, hade, blir, blev, är, var, vill, ville  Infinitiv – (att-form) man kan alltid sätta att framför grundformen, att kasta, att stå, att köpa osv.

Verb  TEMA INFINITIVPRETERITUMSUPINUM kastakastadekastat köpaköpteköpt gågickgått  TEMPUSFORMER (tidsformer) Presens (nutid), kastar, köper, står Preteritum (dåtid), kastade, köpte, stod Perfekt (har+supinum), har kastat, har köpt, har stått Pluskvamperfekt (hade+supinum), hade kastat, hade köpt, hade stått Futurum (ska, kommer att+infinitiv), skall kasta, kommer att köpa, ska stå Imperativ (uppmanings- befallningsform). Kasta! Köp! Stå! Håll tyst!

Verb  STARKA/OREGELBUNDNA VERB Förändras i preteritum, ex. sjunga – sjöng, gå – gick,…  SVAGA/REGELBUNDNA VERB Förändras inte i preteritum, ex. tala – talade, cykla – cyklade,…

Adjektiv – beskriver egenskaper hos ett substantiv  Man böjer (kongruensböjer) adjektivet efter det ord (substantiv) som beskrivs: Ett långt bordEn konstig historia Tre korta pojkar Ett konstigt slut Adjektiv kan kompareras (=jämföras): POSITIVKOMPARATIVSUPERLATIV kortkortarekortast dumdummaredummast vackervackrarevackrast intressantmer intressantmest intressant

Adverb – bestämmer (berättar mer om) verb, adjektiv eller andra adverb  Ett adverb anger tid, sätt och rum  Adverb förändras inte i plural, går dock att kompareras Ex. Vi ses i morgon. Flickan ritar vackert. Hästarna galopperar på ängen. Adverb svarar ofta på frågor:  TIDSADVERB – svarar på frågan När? Ex. aldrig, ofta, ibland, igår, nyss, tidigt  RUMSADVERB – svarar på frågorna Var? Vart? Varifrån? Ex. här, inne, ute, överallt, hemma  SÄTTSADVERB – svarar på frågan Hur? Ex. fort, vackert, illa, väl, försiktigt

Pronomen – ersätter ett redan nämnt substantiv (istället för substantiv) PersonligaPossessiva (ägande) Singular Subjektsform Objektsform 1:a pers. jag mig min, mitt, mina 2:a pers. du dig din, ditt, dina 3:e pers. han, hon, honom, den, det henne, den, det Plural 1:a pers. vi oss vår, vårt, våra 2:a pers. ni er er, ert, era 3:e pers. de dem deras

Pronomen  Relativa: som, vars, vilken, vilket, vad Syftar tillbaka på ett tidigare substantiv i meningen. Det ordet kallas korrelat.  Reflexiva: sig, sin sitt, sina Pekar tillbaka på ett tidigare substantiv eller pronomen  Demonstrativa: den här, det här… Utpekande  Interrogativa: vem, vems, vad, vilket… Frågande – inleder en fråga  Indefinita: alla, ingen, man, någon… Obestämda – anger ingen bestämd person/sak

Konjunktioner – binder ihop ord eller satser  Samordnande konjunktioner – binder ihop satser och satsdelar av samma slag Ex. Jag tycker om mamma och pappa. Hon ville gå ut, men han ville stanna hemma. Du borde ta på dig jackan, för det är kallt. samt, utan, ty, eller, så, och, men, för…  Underordnande konjunktioner (subjunktioner) – inleder bisatser och fogar samman dem med huvudsatser. Ex. Jag försäkrade, att jag skulle komma i tid. Hon sa nej, innan hon ens blivit tillfrågad. Vi var glada, eftersom vi skulle på skolresa. Ambulansen körde snabbt, för att hinna fram. att, då, medan, innan, förrän, tills, ifall, genom att, för att, såvida, även om…

Prepositioner – betecknar en relation (talar bl.a. om var personer eller föremål befinner sig)  Prepositioner förekommer framför substantiv, pronomen och infinitiver. Ex. Jag trillade framför bilen. Hon gick fram till honom Klassen vann genom att tävla i stafetten. Några vanliga prepositioner: av, bakom, bland, bredvid, efter, framför, från, för, före, genom, hos, i, med, mellan, mot, om, omkring, på, till, under, ur, vid, åt, över…

Interjektioner - utropsord Exempel:  Utropsord: aj, hu, fy, hm, äsch, usch, ack, bu…  Ljudhärmande ord (onomatopoetiska): pang, mjau, tut, kras, klatsch, sock, poff, tjong, grr…  Svordomar: jävlar, fan, fy sjutton, för bövelen…  Svarsord: ja, nej, jaså, jo…  Hälsningsord: hej, adjö, hallå…  Lystringsord: pst, ptro, hysch…

Räkneord – kan ersättas med siffror Det finns två typer av räkneord:  Grundtal: ett, tre, sjutton, sextiofem, hundra, tusen…  Ordningstal: första, tredje, sextiofemte, hundrade, tusende… Räkneord är oböjliga, men det finns ett par undantag: en - ett förste – första andre - andra